Att man skulle få sömnproblem med vår stora på 10 år var väl det minsta man trodde, han har i stort sett alltid sovit jättebra på nätterna, och heller aldrig haft något emot att lägga sig.
Men, kanske att man kunde börja märka att något var på gång redan när skolan kom igång i augusti, då vi blev noggrannare med han skulle i säng i tid. Han är själv mycket mån om att han ska sova på nätterna, och strular inte för att trotsa oss.
En kväll kan se ut som så här:
I säng klockan 21.00, ibland har han glömt ngt som måste förberedas till morgondagen, så klockan kan bli 21.10 som mest... (Väcks klockan 07.30 av klockradion varje morgon) Vi har alltid sagt gonatt med kram inne i hans säng - ca 1 min. Därefter är det lugnt (sällan han vill läsa) tills det gått kanske 30 min, då han kommer upp för att kissa. Därefter går han direkt in på rummet och lägger sig igen, vi bekräftar gonatt återigen framför tv;n som ligger vägg i vägg med hans rum. Efter återigen ca 20 min kommer han upp för att säga att han inte kan somna/behöver kissa. Allt upprepar sig återigen, men ofta kommer han återigen upp efter ca 10 min för att tala om att det GÅR inte att somna med gråten i halsen....
Detta kan pågå i timmar i västa fall... ibland har vi hört hur han snyftat inne ifrån rummet 
För det mesta är vi väldigt tålmodiga/sakliga när vi besvarar hans osäkerhet, men ibland kan framförallt jag (mamma) bli irriterad på honom,och snäsa till honom att nu får det vara bra på kissandet, annars får man gå till doktorn!
Har även meddelat honom att vi vuxna inte längre vill höra om att han inte kan somna i tid och otid, efter han redan sagt det till oss flera ggr under kvällen. Vi kan ju liksom inte sova åt honom. (Som sagt detta sägs när mor i huset blir irriterad) + för varje tillfälle han ska säga detta måste han ju upp ur sängen och allt börjar om. Men samtidigt blöder mitt hjärta för honom...Det som alltid fungerar är att föreslå honom att gå in och lägga sig vår säng så flyttar vi över honom sedan, man ser på hela honom hur lättad han blir och han somnar sedan inom 5 min.
Vi tyckte not att detta kändes hanterbart då detta kanske inträffade som mest 1-2 ggr/veckan tidigare, men det har eskalerat senaste 2-3 veckorna och inträffar numera var och varannan kväll. Har dessutom även läst att man behöver mer timmars sömn än vad vi erbjudit honom hittills, men det verkar väldigt vanligt att hans kompisar även de är uppe till klockan 21.00.
Sedan någon vecka tillbaka ska han därför vara i säng klockan 20.30 senast, förutom på helgen (21.30) och någon mer kväll per vecka, beroende på aktivitet/tv-program.
Han trivs med skolan, han har 2-3 kvällar/vecka inbokat för aktivitet. Spelar ibland (inte riktigt varje dag) tv-spel med kompisar, ca 45 min -1,5 tim/tillfälle. Är en kille som älskar att leka rollspel med alla sina figurer/lego, vilket hans kompisar också älskar, vilket den mesta lektiden ägnas åt. Önskar att de ville vara ute mycket mer även denna årstid, men de ÄR ute varje dag iaf. Men, detta som nämns här är som det nästan alltid varit.
Vi är nu inne på att kanske bädda upp en madrass på golvet i vårt rum som han kan veta att har tillgång till vid sovdags om det får honom att slappna av och känna sig trygg = somna tidigare. Som det är nu har själva insomningen blivit ett problem för honnom, och han ligger säkert och tänker på det så fort han lagt sig.
Resonerar vi rätt, eller finns det andra bra metoder. Känns som han är lite för gammal för en regelrätt kur
. (Som för övrigt lillasyster ganska nyligen gått igenom, vilket fungerar kanon för det mesta )Tror jag fått med det mest vesäntliga.
Detta blev visst väldigt långt, men det är svårt att få med en rättvis bekrivning med mindre text, hoppas ngn orkar läsa och kanske kan ge lite respons på detta.
Tack på förhand
. Tanken är ju att han kan ligga kvar i sängen, vilket ju är en förutsättning. Hans farhågor blir inte bekräftade, det GÅR faktiskt att somna i sängen. När han börjar somna snabbare så kan man ju backa. Så hade jag gjort, såvida det hela inte handlar om mörkerrädsla? Men det fick jag inte uppfattningen att det gjorde? Det är väl en variant av sömnterapi enligt KBT, fast du får svara honom, istället för att han gör det själv. Läs om KBT metoder kanske?
-
Är ni på rätt väg?