Hej,
Vår lilla flicka är 8 och en halv månader och vi har hållit på med kuren sedan den 9:e oktober (drygt fem veckor). I det stora hela känner vi att det gått bra. Hon sover, plus och minus, sina 12 timmar på natten. Hon vaknar till ibland men somnar oftast om snabbt. Dagarna flyter också på smidigt och hon har verkligen blivit piggare och gladare när hon nu får sin sömn.
Så till varför jag nu skriver till er. Trots att det i stora drag har gått bra är det fortfarande så att hon alltid är ledsen när vi går ut ur rummet med ramsan. Ibland somnar hon efter någon minut, ibland ställer hon sig upp och gråter förtvivlat. Vi har trappat ned och är nu sparsamma med ramsandet. Men när hon skriker upp sig ska man väl påminna? Tillslut lugnar hon ner sig men det känns som att ramsan bara tar ibland och det känns bara så in i bengen fel att låta sitt barn skrika förtvivlat utan att man får gå in. Och då menar jag att hon är ledsen, och inte arg som hon också kan vara ibland. Överhuvudtaget känns det som att man i det här skedet inte ska behöva påminna henne alls. Bara bekräfta.
Vi står nu handfallna och vet inte vad vi ska göra för att hon ska känna sig trygg och nöjd över att få gå och lägga sig i sin säng. Vi har aldrig riktigt lyckats få henne att skratta ordentligt, enligt kuren, eftersom hon är trött och inte låter sig roas. Det har istället blivit så att vi försökt att åtminstone få henne på gott humör innan vi lägger ner henne. Är det detta som är felet tror ni?
Man undrar om vissa barn helt enkelt är mer envisa än andra eller om det är vi som inte lyckats med kuren? Vad tror ni det beror på att hon fortfarande är så ledsen ibland? Gör vi något fel, eller är vi på rätt väg? Kan det ta längre tid att etablera säkerheten? Måste vi börja om?
Tacksamma för era kloka svar!
Fortfarande ledsen vid läggning
-
TorpSara
Ni är på rätt väg var lugn för det! Som jag nyss citerade Anna W i en annan tråd: Rom byggdes inte på en dag, men det står stadigt och vackert fortfarande!
Visst får ni påminna. Är hon ledsen så ramsa ni bara! Åttamånadersångesten kan visa sig på kvällen också, och då är det inte dumt att visa att tillvaron är stabil och att allt är som det ska.
I övrigt är du det hela på spåret med skrattet till godnattet. Det ÄR magiskt. Och får inte försummas
Små tips:
Clowna er, på riktigt. Gärna med en boll eller ballong eller så.
Busa och jaga varandra, med henne i famnen
Ha krypjagis
Såpbubblor
Ha kul själva. Inget är så skrattförlamande som överkoncentration, men den unge finns inte som inte skrattar gott åt föräldrar som har uppriktigt kul. När vi kör fast så struntar vi i Edvard och busar med varandra och det är oemotståndligt.
Så, er hemläxa är skrattet! Klart ni kan roa henne! Öva, och använd fantasin! Tre dygn med tio minuters gapskratt så tror jag att det erat finslip är löst!
Visst får ni påminna. Är hon ledsen så ramsa ni bara! Åttamånadersångesten kan visa sig på kvällen också, och då är det inte dumt att visa att tillvaron är stabil och att allt är som det ska.
I övrigt är du det hela på spåret med skrattet till godnattet. Det ÄR magiskt. Och får inte försummas
Små tips:
Clowna er, på riktigt. Gärna med en boll eller ballong eller så. Busa och jaga varandra, med henne i famnen Ha krypjagis Såpbubblor Ha kul själva. Inget är så skrattförlamande som överkoncentration, men den unge finns inte som inte skrattar gott åt föräldrar som har uppriktigt kul. När vi kör fast så struntar vi i Edvard och busar med varandra och det är oemotståndligt.Så, er hemläxa är skrattet! Klart ni kan roa henne! Öva, och använd fantasin! Tre dygn med tio minuters gapskratt så tror jag att det erat finslip är löst!
Hej kika!
Jag har själv kurat min son sedan början av oktober, och vi har lite problem med vargtimmar och insomning.
Jag vill ändå säga hur jag tänker, även om jag inte är expert, eller ens har lyckats helt än.
Jag håller med TorpSara. De gånger min son gråter, eller snarare klagar väldigt mycket mer än han brukar, vid läggning, är då vi "fuskat" med skrattet.
Och skrattet hade jag jätteproblem med i början.
Jag kurade min son när han vara 11 mån ca, så jag vet inte nånting om 8mån ångest och hur det funkar då, men jag har läst andra trådar där många skriver att deras barn har behövt lite mer sömn just den tiden. Och jag tänker som så, att om er dotter är för trött för att skratta på kvällen (vilket hänt här också ibland), testa att ge henne en 5 min på em, inte för nära hennes natt bara. Gå ut en sväng med vagnen och låt henne somna och klocka exakt 5 min. Väck sedan som "oj hoppsan du somnade visst!"
Min son gråter också när jag ramsar ut ur rummet (klagar snarare- inte direkt "ledsengråt"), ibland även medan jag solfjädrar honom (oftast för att skrattet varit lite magert). Jag gör så att jag sätter på nån bit på stereon. (Nu har han fått en favvis som visserligen funkar super, så fort jag sätter på den blir han tyst och somnar sedan snabbt, men det är ju bättre om de somnar till vilket ljud som helst. Vi vill inte fastna i nåt "jag måste höra just det härför att kunna sova"-träsk .)
Testa med något ljud, högljutt så det överröstar henne.
Och då blir hon mer osäker på hur HON ska reagera och agera. "Om klipporna i mitt liv svajar (!) då står jag inte på säker mark."
Men det är ju klart att hon gör det! Bara att hon inte VET det.
Så odla lite attityd, låtsas åtminstone som om det som händer är 100% normalt och hon inte alls är ledsen! Förstår du hur jag menar?
ABSOLUT INTE IGNORERA, det säger jag inte, men för er egen skull, för att ni inte ska föra över osäkerhet till henne bör ni utstråla säkerhet, det är DET jag menar. (Hur osäkra ni än känner er: även om "hur ska läggningen gå idag?!?!" dyker upp i huvet.) Var som en sol som det stråla säkerhet från!
När min son grät ledset vid läggdags och jag påminde, som man ju bör när de gråter ledset, blev det värre. Det var som om han sa: "men om du är där, kom o gör nåt då!!!" Men det blir ju inte bättre av att ta upp och befästa att, "javisst min stackars, stackars älskling har du så rätt i att man abslout inte ska sova nu, och framför allt inte i sin egen sköna säng! Kom så ska mamma/pappa rädda dig!"
Så det var då jag införde stereo på HÖG volym. Och det funkade! Kanske inte första eller andra dagen, men det funkade.
Och om ni ändå beslutar (som ludviga föreslår) att ta upp flickan, gör det inte mitt under skrik. Men det vet ni redan eftersom ni läst och hängt med på grundtanken om hur man lättast får barnen att sova tryggt och lungt hela natten.
Jag klistar här in något jag läst i en annan tråd (jag kommer tyvärr inte ihåg vilken då skulle jag länkat, detta är något jag sparade för egen del.. sorry)
Sen får du nog snart fler svar från de som kan mer om just 8mån barnen.
Lycka till!!
/Ummusab
Jag har själv kurat min son sedan början av oktober, och vi har lite problem med vargtimmar och insomning.
Jag vill ändå säga hur jag tänker, även om jag inte är expert, eller ens har lyckats helt än.
Jag håller med TorpSara. De gånger min son gråter, eller snarare klagar väldigt mycket mer än han brukar, vid läggning, är då vi "fuskat" med skrattet.
Och skrattet hade jag jätteproblem med i början.
Jag kurade min son när han vara 11 mån ca, så jag vet inte nånting om 8mån ångest och hur det funkar då, men jag har läst andra trådar där många skriver att deras barn har behövt lite mer sömn just den tiden. Och jag tänker som så, att om er dotter är för trött för att skratta på kvällen (vilket hänt här också ibland), testa att ge henne en 5 min på em, inte för nära hennes natt bara. Gå ut en sväng med vagnen och låt henne somna och klocka exakt 5 min. Väck sedan som "oj hoppsan du somnade visst!"
Min son gråter också när jag ramsar ut ur rummet (klagar snarare- inte direkt "ledsengråt"), ibland även medan jag solfjädrar honom (oftast för att skrattet varit lite magert). Jag gör så att jag sätter på nån bit på stereon. (Nu har han fått en favvis som visserligen funkar super, så fort jag sätter på den blir han tyst och somnar sedan snabbt, men det är ju bättre om de somnar till vilket ljud som helst. Vi vill inte fastna i nåt "jag måste höra just det härför att kunna sova"-träsk .)
Testa med något ljud, högljutt så det överröstar henne.
Det känner hon av, säkert!Vi står nu handfallna och vet inte vad vi ska göra för att hon ska känna sig trygg och nöjd över att få gå och lägga sig i sin säng.
Och då blir hon mer osäker på hur HON ska reagera och agera. "Om klipporna i mitt liv svajar (!) då står jag inte på säker mark."
Men det är ju klart att hon gör det! Bara att hon inte VET det.
Så odla lite attityd, låtsas åtminstone som om det som händer är 100% normalt och hon inte alls är ledsen! Förstår du hur jag menar?
ABSOLUT INTE IGNORERA, det säger jag inte, men för er egen skull, för att ni inte ska föra över osäkerhet till henne bör ni utstråla säkerhet, det är DET jag menar. (Hur osäkra ni än känner er: även om "hur ska läggningen gå idag?!?!" dyker upp i huvet.) Var som en sol som det stråla säkerhet från!När min son grät ledset vid läggdags och jag påminde, som man ju bör när de gråter ledset, blev det värre. Det var som om han sa: "men om du är där, kom o gör nåt då!!!" Men det blir ju inte bättre av att ta upp och befästa att, "javisst min stackars, stackars älskling har du så rätt i att man abslout inte ska sova nu, och framför allt inte i sin egen sköna säng! Kom så ska mamma/pappa rädda dig!"
Så det var då jag införde stereo på HÖG volym. Och det funkade! Kanske inte första eller andra dagen, men det funkade.
Och om ni ändå beslutar (som ludviga föreslår) att ta upp flickan, gör det inte mitt under skrik. Men det vet ni redan eftersom ni läst och hängt med på grundtanken om hur man lättast får barnen att sova tryggt och lungt hela natten.
Jag klistar här in något jag läst i en annan tråd (jag kommer tyvärr inte ihåg vilken då skulle jag länkat, detta är något jag sparade för egen del.. sorry)
Och ett annat citat från Anna Wahlgren som svar i en annan tråd:När man ramsar och barnet börjar skrika innan man ramsat klart så tycker jag man ska fortsätta ramsa tills barnet tar emot ramsan! Det är jätteviktigt att nå fram här, att få Nils att lyssna och ta till sig ramsan, så när han höjer pipan och skriker på, då tar du i från tårna och ramsar ännu högre!
Och bekräfta, bekräfta! Känner du att han inte tar emot ramsan så nöt in bekräftelsen, var NOGA med den! Även om det känns frestande att inte göra det när det väl blir tyst, och han kanske går igång igen när du bekräftar, så är det jätteviktigt!
Bekräftelseramsa kan man få göra ibland, när barnen gör så här och frågar extra. När min minsta var i förtrotsen fick jag ha några småtuffa kvällar med mycket bekräftelseramsningar, och då har hon ändå sovit själv sen hon föddes...
OM gråten ändå stegras och han inte kommer till ro, så erbjud en solfjäder, och då håller du den så länge att han blir verkligt sömntung och nästan sover, och då går du ut med ramsan!
Nu blev det en hel uppsats här i din tråd. Men de här citerade tipsen är riktigt bra att läsa igen o igen när man inte riktigt hittar ut.Och ge honom en ramsa som är
I det stuket kan den behöva dras både sex och åtta gånger, ja t o m tio eller tolv om så skulle vara - lilla ungen ska mer eller mindre chockas TYST av den
Sen får du nog snart fler svar från de som kan mer om just 8mån barnen.
Lycka till!!
/Ummusab
Storebror 060410 kurad jan 2009 Lillebror 071112 kurad okt 2008 Lillasyster 100129 kurad aug 2010 Bebis Liten 110713-
TorpSara
Re: Vid 8 månaders
¨Ludviga skrev:ålder så har barnen en separationsfas då det är extra känsligt för separationer.
Ludviga är något på spåren här, även om vi har olika uppfattningar om varför och hur.
Läs gärna på om åttamånadresångesten i Barnaboken, det är ett bra kapitel.Re: Vid 8 månaders
Nej jag avsäger mig den boken, då jag väljer att gå efter vad som är NATURLIGT för barn, och det är inte att kura dem....TorpSara skrev:¨Ludviga skrev:ålder så har barnen en separationsfas då det är extra känsligt för separationer.
Ludviga är något på spåren här, även om vi har olika uppfattningar om varför och hur.
-
ilindstrom
- Inlägg: 2797
- Blev medlem: ons 14 nov 2007, 14:56
Hej Ludviga och välkommen hit. 
Som hjärtebarnskontrollant för det här forumet så hänvisar jag dig till diskussionsforum om du vill diskutera SHN-kuren. Här på kurforum hjälper vi föräldrar som gjort ett aktivt val att kura sina barn.
Ser fram emot att läsa ditt inlägg på diskussionsforum. Nu är diskussionen som inte hör till trådstartaren avslutad i den här tråden.
hälsningar
Ida
Som hjärtebarnskontrollant för det här forumet så hänvisar jag dig till diskussionsforum om du vill diskutera SHN-kuren. Här på kurforum hjälper vi föräldrar som gjort ett aktivt val att kura sina barn.
Ser fram emot att läsa ditt inlägg på diskussionsforum. Nu är diskussionen som inte hör till trådstartaren avslutad i den här tråden.
hälsningar
Ida
ludviga, jag ber dig respektera hjärtebarnskontrollanten.ilindstrom skrev:Hej Ludviga och välkommen hit.
Som hjärtebarnskontrollant för det här forumet så hänvisar jag dig till diskussionsforum om du vill diskutera SHN-kuren. Här på kurforum hjälper vi föräldrar som gjort ett aktivt val att kura sina barn.
Ser fram emot att läsa ditt inlägg på diskussionsforum. Nu är diskussionen som inte hör till trådstartaren avslutad i den här tråden.
hälsningar
Ida
Mamma till Felix född januari 92, och Mio augusti 06
Social delaktighet
http://www.facebook.com/home.php?ref=ho ... 1060030067
Social delaktighet
http://www.facebook.com/home.php?ref=ho ... 1060030067
Hej
Och här kommer en till och tycker
Säg att hon ska lägga sig kl 19:00, lägg henne istället kvart i och börja buset kl halv. Så får ni lite mer tid på er, allihop.
Mvh Cecilia
Och här kommer en till och tycker
Varför inte använda marginalkvarten ett tag för att ge henne lite mer tid?Vi har aldrig riktigt lyckats få henne att skratta ordentligt, enligt kuren, eftersom hon är trött och inte låter sig roas.
Säg att hon ska lägga sig kl 19:00, lägg henne istället kvart i och börja buset kl halv. Så får ni lite mer tid på er, allihop.
Mvh Cecilia
Celeste 061208 -
Världens Bästa Barn
-Världens Bästa Barn
Hej Kika!
Som komplement till det ni redan gör kan du kanske titta lite på några verktyg från den sk. Tassmetoden som finska BVC lär ut, där kan du säkert hitta några tekniker som gör att du kan lugna ditt "fas"-barn utan att för den skull ge avkall på det du tror på.
Om barnet tappat tryggheten så måste man baka ända tillbaka till där tryggheten finns innan man går framåt igen.
Mitt råd till dig är alltså att backa tills du känner att ditt barn når trygghet igen, då kan du fortsätta att varsamt lotsa er framåt mot det mål du har för er.
Som komplement till det ni redan gör kan du kanske titta lite på några verktyg från den sk. Tassmetoden som finska BVC lär ut, där kan du säkert hitta några tekniker som gör att du kan lugna ditt "fas"-barn utan att för den skull ge avkall på det du tror på.
Om barnet tappat tryggheten så måste man baka ända tillbaka till där tryggheten finns innan man går framåt igen.
Mitt råd till dig är alltså att backa tills du känner att ditt barn når trygghet igen, då kan du fortsätta att varsamt lotsa er framåt mot det mål du har för er.
Humlan86 :thumbsup:Mitt råd till dig är alltså att backa tills du känner att ditt barn når trygghet igen, då kan du fortsätta att varsamt lotsa er framåt mot det mål du har för er.
Absolut kan det behövas lite mer verktygande under 8-mån ångesten.
Ja, är inte Sova Hela Natten vad man trivs med är Tass ett bra alternativ.
I övrigt tror jag att receptet om GLADA läggningar kommer att göra susen för er!
/C
Celeste 061208 -
Världens Bästa Barn
-Världens Bästa Barn
Hej igen,
och tack för alla kloka synpunkter och råd!
Jag tycker det är intressant att höra oliktänkande, så det var roligt att det kom så många olika inlägg på vår fråga! TACK!
De senaste två nätterna, efter vi fick de första svaren, har vi verkligen försökt att få henne att skratta innan läggning. Första kvällen gick hyfsat bra, hon skrattade lite och var glad vid läggning, hon gnällde mindre när vi lämnat henne i rummet och jag inbillade mig att hon var gladare på morgonen. Andra kvällen var min sambo ensam vid läggning och han kämpade gott på med skrattet. Hon behövde ingen påminnelse så det är ju ett gott betyg!
Det är dock en utmaning eftersom hon är så trött då att hon blir sur om man kittlar henne, och det som vanligtvis får henne att skratta på dagen och kanske en halvtimme innan läggning, inte alls funkar precis före läggning utan tom gör henne arg! Och när vi tramsade oss började hon bara gråta! Kanske en 5-minutare tidigare på kväll/em skulle göra susen, som Ummusab tipsade om.
Och att använda verktygen mer, inte mindre som vi har gjort, tror jag också kan göra susen. Har börjat ramsa henne mer för att visa att vi finns här så att hon ska känna sig trygg, och det verkar funka. Hon är precis 9 månader nu och väldigt klängig, så hon är fortfarande i sin utvecklingsperiod, och då känns det känns rätt att använda verktygen mer. Bra tips! TAck!
Tass vet jag inte vad det är för något, är det verktyg man kan använda som komplement?
Är det någon som har fler tips på hur man kan få henne att skratta så dela gärna med er! Eller någon som har samma problem med ett "för" trött barn innan läggning?
- hälsningar!
och tack för alla kloka synpunkter och råd!
Jag tycker det är intressant att höra oliktänkande, så det var roligt att det kom så många olika inlägg på vår fråga! TACK!
De senaste två nätterna, efter vi fick de första svaren, har vi verkligen försökt att få henne att skratta innan läggning. Första kvällen gick hyfsat bra, hon skrattade lite och var glad vid läggning, hon gnällde mindre när vi lämnat henne i rummet och jag inbillade mig att hon var gladare på morgonen. Andra kvällen var min sambo ensam vid läggning och han kämpade gott på med skrattet. Hon behövde ingen påminnelse så det är ju ett gott betyg!
Det är dock en utmaning eftersom hon är så trött då att hon blir sur om man kittlar henne, och det som vanligtvis får henne att skratta på dagen och kanske en halvtimme innan läggning, inte alls funkar precis före läggning utan tom gör henne arg! Och när vi tramsade oss började hon bara gråta! Kanske en 5-minutare tidigare på kväll/em skulle göra susen, som Ummusab tipsade om.
Och att använda verktygen mer, inte mindre som vi har gjort, tror jag också kan göra susen. Har börjat ramsa henne mer för att visa att vi finns här så att hon ska känna sig trygg, och det verkar funka. Hon är precis 9 månader nu och väldigt klängig, så hon är fortfarande i sin utvecklingsperiod, och då känns det känns rätt att använda verktygen mer. Bra tips! TAck!
Tass vet jag inte vad det är för något, är det verktyg man kan använda som komplement?
Är det någon som har fler tips på hur man kan få henne att skratta så dela gärna med er! Eller någon som har samma problem med ett "för" trött barn innan läggning?
- hälsningar!kika
Har inga bra råd.
Ville bara kommentera TASS-metoden. Det är också en sovmetod som utgår från hur djuren gör med sina barn. Alltså håller "tassen" på barnets rygg/mage han/hon det somnat. Personligen kan jag känna att om man valt att köra SHN-kuren är solfjädern motsvarande och kanske tom tydligare.
Lycka till
Kram
Ville bara kommentera TASS-metoden. Det är också en sovmetod som utgår från hur djuren gör med sina barn. Alltså håller "tassen" på barnets rygg/mage han/hon det somnat. Personligen kan jag känna att om man valt att köra SHN-kuren är solfjädern motsvarande och kanske tom tydligare.
Lycka till
Kram
Theo 080328
-
kattklo