/LO
"Jag trodde du skulle ha mens!"
Åh, en liten lillasyster
/LO
/LO
Lotta, mamma till
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 
Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008Nytt fotoalbum
-
*frieda*
Tack /LO
Idag åkte jag in akut för en blödning. Det visade sig inte vara något synligt problem, bebisen lever och livmodertappen är lång och förseglad.
Blodet såg gammalt ut, levrat och brunt. Så det kan ha varit en bit av slemproppen som gick. Ingen moderkaka som ligger för.
Jag har svag molande värk i ryggslutet ner i benen, men det har jag haft till och från i ett par veckor nu. Bebisen sparkar och och rör på sig.
Klart man blir orolig 8-[ Jag har inte haft något liknande vid tidigare graviditeter.
Idag åkte jag in akut för en blödning. Det visade sig inte vara något synligt problem, bebisen lever och livmodertappen är lång och förseglad.
Blodet såg gammalt ut, levrat och brunt. Så det kan ha varit en bit av slemproppen som gick. Ingen moderkaka som ligger för.
Jag har svag molande värk i ryggslutet ner i benen, men det har jag haft till och från i ett par veckor nu. Bebisen sparkar och och rör på sig.
Klart man blir orolig 8-[ Jag har inte haft något liknande vid tidigare graviditeter.
Senast redigerad av *frieda* den sön 16 nov 2008, 11:29, redigerad totalt 1 gånger.
-
Nancy
-
*frieda*
Tack Nancy Nej det är inte kul med blödningar 
Men idag har det varit lugnt, lite sammandragningar. Jag tog ett varmt bad mitt på dagen och efter det blev det bättre. Bebben lever i allra högsta grad, sparkar runt och har sig 
Aurormottagningen har jag inte hört något från än. Det har skickats en remiss dit, men det kommer nog närsomhelst skulle jag tro. Jag känner mig inte lika orolig som innan. Men så försöker jag undvika att tänka på förlossningen också. Jag får ta alla rädslor och önskemål på Aurora sen.
Jag är inne i en bokläsaperiod. Jag läser väldigt mycket och är glad över vårt fina biliotek här i Sandviken.
Kram
Nej det är inte kul med blödningar Men idag har det varit lugnt, lite sammandragningar. Jag tog ett varmt bad mitt på dagen och efter det blev det bättre. Bebben lever i allra högsta grad, sparkar runt och har sig Aurormottagningen har jag inte hört något från än. Det har skickats en remiss dit, men det kommer nog närsomhelst skulle jag tro. Jag känner mig inte lika orolig som innan. Men så försöker jag undvika att tänka på förlossningen också. Jag får ta alla rädslor och önskemål på Aurora sen.
Jag är inne i en bokläsaperiod. Jag läser väldigt mycket och är glad över vårt fina biliotek här i Sandviken.
Kram
-
*frieda*
Tack kära Jannika för komplimanger 
och upplyftande ord
Blödningen var förhoppningsvis en "larvblödnig". Jag har inte blött något mer sen i lördags och det är full aktivitet i magen. Nu har även sammandraganingarna lagt sig för den här gången.
Läser man i Barnaboken står det om den känsliga femte månaden i graviditeten. Jag har i vanlig ordning inte boken till hands Men Anna delar med sig av sin första graviditet och viljan att leva "som vanligt" trots graviditeten. I femte månaden ägnade hon sig så således åt balett (har jag för mig) och lyckades med detta nästa framkalla ett missfall 
På den tiden blev man inlagd på sjukhus vid föreliggande missfall och där låg hon tills läget var stabilt igen.
Jag har mått så oförskämt bra den senaste tiden. Illamåendet är mycket svagt och långt ifrån konstant. Jag har stressat runt som en iller med diverse projekt i bakhuvudet. Dessutom har jag varit fruktansvärt arg på min knölige man
Natten innan blödningen fick jag tokspe när jag vaknade och fann honom framför datorn kl 3 på efternatten Lite OT: Ett återkommande fel hos min man är konsten att vända på dygnet och därmed överlämna ett stort ok ansvar på mig. Eftersom han nästkommande dag är för trött för att ens orka hålla reda på sig själv. Jag vart så arg att bara Gud vet vad jag hade gjort om jag inte haft någon form av förnuft kvar i huvudet. Blödningen morgonen efter kan, enligt min egen hemsnickrade teori, :-k vara ett resultat av den stress och ilska som eskalerat och till slut exploderat 
Efter blödningen och efter min, något överdrivna deklaration , om att jag behöver vila. Är mannen from som ett lamm och ansvarsfull därtill 
och upplyftande ord Blödningen var förhoppningsvis en "larvblödnig". Jag har inte blött något mer sen i lördags och det är full aktivitet i magen. Nu har även sammandraganingarna lagt sig för den här gången.
Läser man i Barnaboken står det om den känsliga femte månaden i graviditeten. Jag har i vanlig ordning inte boken till hands
Men Anna delar med sig av sin första graviditet och viljan att leva "som vanligt" trots graviditeten. I femte månaden ägnade hon sig så således åt balett (har jag för mig) och lyckades med detta nästa framkalla ett missfall På den tiden blev man inlagd på sjukhus vid föreliggande missfall och där låg hon tills läget var stabilt igen. Jag har mått så oförskämt bra den senaste tiden. Illamåendet är mycket svagt och långt ifrån konstant. Jag har stressat runt som en iller med diverse projekt i bakhuvudet. Dessutom har jag varit fruktansvärt arg på min knölige man
Natten innan blödningen fick jag tokspe när jag vaknade och fann honom framför datorn kl 3 på efternatten
Lite OT: Ett återkommande fel hos min man är konsten att vända på dygnet och därmed överlämna ett stort ok ansvar på mig. Eftersom han nästkommande dag är för trött för att ens orka hålla reda på sig själv. Jag vart så arg att bara Gud vet vad jag hade gjort om jag inte haft någon form av förnuft kvar i huvudet. Blödningen morgonen efter kan, enligt min egen hemsnickrade teori, :-k vara ett resultat av den stress och ilska som eskalerat och till slut exploderat Efter blödningen och efter min, något överdrivna deklaration
, om att jag behöver vila. Är mannen from som ett lamm och ansvarsfull därtill
Senast redigerad av *frieda* den fre 24 okt 2008, 13:36, redigerad totalt 1 gånger.
Ta det lugn nu. Allt är bra. O:) -
*frieda*
-
*frieda*
Uppdatering:
Inga fler blödningar 
Igår var jag hos Aurora-mottagningen och pratade med en barnmorska. Det bestämdes att jag ska bli igångsatt i vecka 38 och fungerar inte igångsättningen så blir det snitt.
Det är helt OK för min del. Tanken är då att jag ska föda på en bestämd dag med ett rejält förlossningsteam till hands. Blod ska finnas tillgängligt och Kirurgen ska vara förberedd på antingen snitt eller avlägsnande av moderkaka. Datum och andra praktiska detaljer ska spikas när jag är i vecka 32, alltså någon gång i början på nästa år.
Jag fick titta på en förlossningssal och kika runt lite allmänt på förlossningen. Det såg väldigt fint ut och tydligen hade de nya komfortabla förlossningssängar.
Kram
Inga fler blödningar Igår var jag hos Aurora-mottagningen och pratade med en barnmorska. Det bestämdes att jag ska bli igångsatt i vecka 38 och fungerar inte igångsättningen så blir det snitt.
Det är helt OK för min del. Tanken är då att jag ska föda på en bestämd dag med ett rejält förlossningsteam till hands. Blod ska finnas tillgängligt och Kirurgen ska vara förberedd på antingen snitt eller avlägsnande av moderkaka. Datum och andra praktiska detaljer ska spikas när jag är i vecka 32, alltså någon gång i början på nästa år.
Jag fick titta på en förlossningssal och kika runt lite allmänt på förlossningen. Det såg väldigt fint ut och tydligen hade de nya komfortabla förlossningssängar.
Kram
Så skönt att allt ordnar upp sig, det tar energi att gå och oroa sig. Låter som uppbackningen är total så att du/ni kan känna er trygga.
Kram Susan
Kram Susan
Emil född 19 okt-05 och klok som en bok!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
-
*frieda*
Tack Fjällmor och SusanD
Jag vill bara tillägga att jag är förvånad över hur seriöst vårdpersonalen ser på det här. Draget av bekymmer över deras, annars så proffsigt lugna ansikten, har lyst i genom varje gång jag jag har berättat mina historier. Det är inte bara jag som är orolig och på något konstigt sätt så känns det bra. Det medför att jag känner mig ganska trygg i förvissningen om att man verkligen kommer att göra allt och vara oerhört uppmärksam före, under och efter min kommande förlossning.
Jag minns också reaktionen hos de barnmorskor som förlöste mig med Engla. De skämdes nästan, när de dagen där på kom upp på mitt rum och skulle sammanfatta förlossningen.
och SusanD Jag vill bara tillägga att jag är förvånad över hur seriöst vårdpersonalen ser på det här. Draget av bekymmer över deras, annars så proffsigt lugna ansikten, har lyst i genom varje gång jag jag har berättat mina historier. Det är inte bara jag som är orolig och på något konstigt sätt så känns det bra. Det medför att jag känner mig ganska trygg i förvissningen om att man verkligen kommer att göra allt och vara oerhört uppmärksam före, under och efter min kommande förlossning.
Jag minns också reaktionen hos de barnmorskor som förlöste mig med Engla. De skämdes nästan, när de dagen där på kom upp på mitt rum och skulle sammanfatta förlossningen.