Varför vill sonen inte sova?

[Mimmi-san]

I knappt en vecka nu har vår son, 1 år, vägrat att somna. Han kan vara hur trött som helst men blir så arg och ledsen när han förstår att han ska sova.
Hugo är uppvuxen med verktygen, rutiner och schema och det har för det mesta fungerat som vi tänkt fram till vår semesterresa...

Tolv dagar utomlands med 6 timmars tidsskillnad. Jag förberedde resan med marginalkvartar och oroade mig för den långa flygresan och hur han skulle kunna somna i min famn när han aldrig gjort det tidigare. Han har alltid somnat i sin säng i sitt rum eller i vagnen ute och aldrig velat somna in i någons famn (förutom när han var jätteliten).

Allt gick hur bra som helst. Vi kunde hålla våra tider med mat- och sovstunder och han somnade både i mitt knä, på bussen, i resesängen på hotellet och i extravagnen.
Mot slutet av resan började vi få svårt att hålla i rutinerna. Hugo vägrade äta landets barnmat men jag hade med reservmat och massor av gröt och välling. Men sov gjorde han som aldrig förr.

Väl hemma var det svårt att komma rätt i tiden, men vi lyckades skapligt efter några dagar och försökte komma i fas i vårt gamla schema;
Vaknar 6.00, välling
Frukost 8.00
Sovstund 9.30 -10.30 eller 11
Lunch 12.00
mellanmål 14.30 och kortare sovstund (tre kvart)
kvällsmat 17.00
välling och natten 19.00

Men att gå och lägga sig är tydligen helt fel nu. Han gråter/skriker sig hes. Först trodde jag att han fått för sig att han ville somna i min famn och att det var därför som han skrek så, men inte ens det fungerar nu. Tillslut somnar han om jag håller honom länge men så vill jag inte ha det. Han har alltid blivit lugn av "solfjädern" och "buffning" tidigare men nu blir han istället riktigt förbannad.

Idag testade jag att ta bort en sovstund så att det blir en längre mitt på dagen. Tänkte att han kanske varit för pigg. Han sov drygt 2 timmar och orkade vara vaken resten men något lättare att lägga honom på kvällen blev det inte. Han började till och med gråta när han såg vällingen och skulle gå åt andra hållet. Det som har varit hans favoritstund...

Hoppas att någon orkat läsa igenom detta... Vad ska vi göra? Har han kommit in i någon slags trots? Vid ett års ålder??? Har vi rest utomlands i en kritisk "fas" så att han känner sig otrygg?

[annawahlgren]

Ber att få hänvisa till Kurbarnens hjälpforum

Återgå till ordningen. Det gick ju hur bra som helst hur länge som helst och det är bara att fortsätta på den linjen - inte i famnen men i sängen, med verktygen vid KRIS men framförallt med den gamla vanliga Attityden.

Glöm det där med "faser" etc. Han trodde bara att han hade flyttat...

[lilla morran]

att läsa att någon haft samma problem som vi...

Från att ha varit relativt enkel att natta, hon var som en klocka. När hon blev ett år så verkade det som hon trotsade mot mig?? Hon var så arg vid läggdags!
Skrek när pyamasen skulle på, ville inte äta upp maten för då visste hon ju (verkar det som ) att hon snart skulle få lägga sig! Jag försökte spela ut hela mitt register med skratt och skojlekar, men oj vad hon var svår flörtad!

Vi ändrade lite på hennes sovtider faktiskt.
Från att ha sovit förmiddag och eftermiddag så sover hon istället 1,5-2 timmar efter lunch samt att hon är vaken till 8 på kvällen. Det går bättre att lägga henne men då hon blir för trött så är det svårt att trösta henne. Egentligen vill hon inte bli tröstad, det är precis som om hon skriker -försvinn, jag vill vara ifred! Men lämna mig inte....
Ibland så funkar det gamla tricket att lägga en filt över ansiktet, då blir hon tyst och kan lugna ner sig. Man får bara tänka sig för när man tar bort filten! Gör man det för tidigt så är vi tillbaka på ruta ett!

Vi har aldrig haft problem förut, hon har sovit hela nätterna. Växer och utvecklas dom mycket just vid 1 år? Någon mer som varit med om detta?
(När ramsan kommer så skriker hon rätt ut!! )

[Mimmi-san]

Vi har haft fyra-fem dagar med en sovstund på två timmar efter lunch, istället för två kortare under dagen. Det verkar fungera bra, än så länge. Redan andra dagen var han mycket gladare och somnade på någon minut.
Igår blev det två sovstunder och på kvällen tog det 40 minuter innan han somnade. (Han var inte arg men låg och babblade och skrattade i sängen. Han blir bara arg om jag går ut. Finns jag i rummet är allt bra... Min plan är att han sakta men säkert ska lita på att vi finns utanför dörren igen, men det verkar ta lite längre tid denna gången.)
Idag sov han en gång mitt på dagen och somnade redan kl. 19. Hoppas att det fungerar så från och med nu.