Hallåj!
Med tanke på hennes låga födelsevikt tycker jag hon har gått upp bra! Min lilla tjej vägde vid födseln 3190 gram och var 50 cm lång. Hon hade svårt att gå upp i vikt, var inte särskilt intresserad av att äta, varken från bröst, flaska eller senare mat.
Vid 1 års ålder hade hon lyckats kämpa sig upp till 9150 gram och 75 cm.
2 år gammal vägde hon 11360 gram o mätte 86 cm.
På 3-årskollen visade vågen 12700 gram, och mätstickan 94 cm.
4 år gammal vägde hon 15 kilo o var 102 cm lång.
Hon väger nu vid 5 års ålder 16 kilo och är 110 cm lång.
Ointresset för mat håller i sig, kan lätt sitta i trekvart med en liten smörgås. Det är svårt att inte tjata om att hon ska äta upp, men jag försöker hålla mig. Vet inte riktigt hur man ska bemöta detta? Jag menar, det är tyvärr inte alltid man har tid o lust att sitta en och en halv timme med middagen

Samtidigt känns det inge bra att tjata om just maten
Men, hon är pigg o glad och växer rätt mycket på längden (ca 8 cm/år), så det går ingen nöd på henne.
Håller dock med om att "alla" andra verkar se det som provocerande med smala barn
Till slut började jag säga ifrån, typ att jag snarare tyckte att de andra barnen var lite väl knubbiga. Då reagerade mammorna, ujujuj. "Ja just så känns det för mig när ni klagar på min Ebbas ben o armar" sa jag då. Det var lixom enda sättet att få deras uppmärksamhet på det sätt jag önskade. Sen slapp jag kommentarer från dem iaf

Larvigt att man redan från det att barnen är pyttisar ska behöva kommentera och hänga upp sig på deras vikt, men det gör man ju tydligen. Jag oxå
