Bara skrik! Jag blir galen!

Samtalsforum med barnen i fokus
Skriv svar
lilla morran
Inlägg: 86
Blev medlem: tis 19 jul 2005, 08:32

Bara skrik! Jag blir galen!

Inlägg av lilla morran »

Hej,

Jag håller på att drivas till vansinne :twisted: :evil:
Kände idag att jag har kommit till en gräns där jag inte hanterar situationen okej, tyvärr :oops:

Det är min ettåring som sedan i somras totalt förändrat sig. Från att ha varit en nyfiken och aktiv liten kille till en gnällspik :roll:
Från det han vaknar till det han somnar så skriker han.

Då han sedan han var mycket liten haft en del öroninflammationer så trodde vi i början att han fått en öroninflammation till då han var helt otröstlig. Iväg till doktorn men det var inget. Skönt!
Det gick ytterligare några dagar och till slut ringde vi igen för något måste ju vara fel?
Alla prover var ok även denna gång.

Nu står vi här som frågetecken både min man och jag. Även storasyster på fyra tycker att det här är jobbigt.

Ibland så tystnar han om vi bär honom, men jag orkar inte bära på honom mer en nödvändigt och det är ju inte alls säkert att han slutar gråta för det.
Han gråter när han leker, äter och när han är med oss och lagar mat och andra vardagssysslor. Vi förstår inte vad han vill?
Den ända gång som han inte gråter är när han är ute och får leka. Men bara en stund sedan börjar han gråta igen.

Han sover i sin säng hela natten men på dagtid är det svårt att få honom att koppla av för att somna. Sådan har han inte varit förut utan jag har kunnat lägga honom och så har han somnat själv.

Jag kan inte hantera den här situationen snart, det går mig på nerverna! :oops: :twisted:
Hjälp :!:
Finner glädjen i andras skratt!

Mamma till två guldklimpar födda -04 och -07
Ewa
Inlägg: 4900
Blev medlem: tis 04 apr 2006, 14:45

Inlägg av Ewa »

Hej :D !

Så - vad kan då tänkas fela denne lille man :-k

Kanske skulle ert schema ge lite svar på den frågan, så du får gärna bidra med det, om det är något uppenbart man där kan se saknas eller kan skyfflas om för att liten stor man ska tycka livet är lite mer njutningsfyllt.

:arrow: EN väldigt vanlig anledning till stor mängd frustration brukar vara när de försöker lära sig gå. Vilket kan pågå sin lilla stund. Kika i den här tråden:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=15379

:arrow: En annan är uteaktiviteter - de flesta små gnällare behöver MYCKET tid utomhus (precis som du märkt). Ett sätt att bryta gnällmönstret är att ge sig ut minst 1,5 timme. Eller 1 tim på fm och 1 tim på em. Jag länkar till en annan gnäll-tråd där svaret till stor del var (som du kommer märka längre fram i tråden) att ge sig ut mer:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=14731
Saxat ur tråden - men läs gärna hela:
Kökshjälp:
Man kan stå på en stol om en kär öm ger en stödjande hand/arm och man kan också ställa stolar i en mur runtomkring, som lite extrastöd. Man kan också sitta i diskhon och jobba med diverse i lagomt bra arbetshöjd (bildexempel på min hemsida ).

Uteblask:
Disa var i samma ålder hela första vintern och blaskade finfint omkring krypandes i fleecefodrade galonbyxor eller fleecebyxor OCH galonbyxor och kängor i stl 19. Satt på förträffligt. Annars kan man förstås sätta på tjocka tossar och galonvantar utanpå. Håller bra en stund för att krypa omkring och stoppa näsan i allehanda trevligheter. Efter en stund på marken kanske man blir lite kall och då drar man raskt av glabbstället och stoppas ner i skön åkpåse för vidare naturstudier på högre höjder. Så här spenderade vi 1,5 tim ute varje fm - en livsnödvändighet för både storebror och mamma. Och, så klart, för lilltufsan. Inte min mening att låta äppelkäck , men det är faktiskt rätt trevligt för alla inblandade
:arrow: Ytterligare ett botemedel brukar vara rejält med social delaktighet. Det är lätt att glömma att de växer och kräver mer. Särskilt i mellanstadiet mellan kryp- och gåbarnet, då man lätt ser dem som mer "bebis" än de i själva verket är. Så mer REJÄLA arbetsuppgifter. Stå på en stol med en liten skyddande mur runt och hjälpa till med matlagningen. Sitta i vasken och jobba och diska, sitta vid matbordet med varsin kniv (smörkniv går ypperligt) och skärbräda och fixa sallad eller annat. Men delaktig ska man vara. Inte lämnas till någon sorts lektillvaro. För har man varit (någorlunda) nöjd med det tidigare så är man det definitivt inte längre. Nu - om inte förr - KRÄVER man att få bidra till flockens överlevnad.

Kram Ewa :heart:
Mamma till Stora guldklimpen född april -04 :heart: & Lilltufsan född feb -06 :heart:
lilla morran
Inlägg: 86
Blev medlem: tis 19 jul 2005, 08:32

Inlägg av lilla morran »

TACK för svar :!:
Situationen har nog drivit hela familjen till vansinne känns det som :!:

Schemat ser ut som följer:

Vaknar vid 7 och då dricker han välling.
Frukost tillsammans med familjen vid halv 8- 8 då han brukar tugga på smörgås eller äta gröt om det inte druckits någon välling på morgonen.

Om storasyster skall till dagis så är det promenad i vagnen vid halv nio ca 30 minuter sedan lite röj i trädgården när vi kommer hem igen.

Vid tio så är det mellanmål. Favoriten är ett äpple, en banan men ibland även gröt om det inte gått ner så mycket under frukosten.
Efter detta så har han brukat somna MEN nu tror jag att han lägger om sömnen för senaste två veckorna kanske så har det varit jättesvårt att få honom att somna. Sömnen har istället förlagts till halv tolv och då sover han fram till ett-halv två, men då sover han inget mer på dagen. Efter det så är det lunch.

Efter lunchen så är det promenad igen för att hämta stora syster eller också så är det lek inne eller ute. Efter lunchen brukar jag passa på att städa undan lite osv. och det brukar vara populärt att hjälpa till.

Mellanmål vid tre. Brukar vara en frukt då också .
Middag vid fem. Han brukar få pilla i sig själv vad vi har att erbjuda
Välling vid sju efter att ha sprungit nakenfis. Sedan pyamas och efter välling tandborstning. Halv åtta är det hopp i säng! Sedan sover han hela natten.

När man skriver upp schemat så här så finns det ju egentligen ingen fast tid där han "hjälper" till utan han följer ju mitt race. Plockar jag ur tvättmaskinen så hjälper han till ev.

När storasyster var liten så var det nog mer handfast ser jag nu. Där hade man mer tid känns det som att vara med när hon hängde tvätt, sorterade bestick osv. Att visa vad det var man ville. Nu går allt i raketfart och gör han inte som man tänkt så blir det irritation från min sida och han blir galen och skriker och kastar saker :!:
Han har ett helt annat temprament än storasyster, mycket mera aktiv. Gick när han var tio månader, vågar klättra mer, slår med saker osv. Storasyster kunde man sätta framför finporslinet och hon plockade så fint så fint...

Men vi har alltid trott att vi gjort precis på samma sätt som med storasyster men det har vi bevisligen inte :oops: :oops:
Vi satt häromdagen och pratade om att när storasyster var i samma ålder som lillebror är nu så kunde hon äta med sked....men det var ju för att vi tagit oss tid att visa henne :!: Tyvärr är det nog så att vi inte riktigt visat allt fantastiskt som dom kan göra utan vi har kört på av ren tidsbrist :roll:

Nu har vi tagit oss i kragen och nu försöker vi få till mer utestund. För han älskar verkligen att lalla omkring och känna och gräva lite i leran. Det är ett ansträngande arbete att hålla koll för han stoppar ALLT i munnen :!:
Vi låter honom vara med ännu mera vid matlagning osv. Hålla elvispen, röra i grytan. Vrida på knapparna till tvättmaskinen när den skall sättas igång. Packa upp när man handlat är en ny favorit :!:
Vi har ju varit lite rädda för han är ju så intensiv så man har inte riktigt velat ha honom vid spisen mm, det är svårt att hinna med att ha koll men han är faktiskt väldigt duktig. Vi har nog inte riktigt gett honom det förtroende som han behövt tyvärr.

Skriker han mindre? JA men han har ibland sina skrikperioder så vi måste läsa på lite mer vad dom små liven kan hjälpa till med. Jag hoppas att han blir lite lugnare av att få vårat förtroende men det kanske någon annan vet som har fått en vildbasare :?: Lugnar dom ner sig :?:
Finner glädjen i andras skratt!

Mamma till två guldklimpar födda -04 och -07
Skriv svar

Återgå till "Barnafostran"