Välkomna till Nancyfamiljen

[Fjällfolket]

du ser ju hur rätt jag har

*sörplar på kaffet*

/Fjällmor

[Susanne*]

Många grattis igen och tack för att du tog oss med på er BB resa. Ljuvlig läsning som jag inte kommenterat innan (har varit/är milt sagt lite körigt här).

Du ska känna dig som världsmästare. Minns tydligt känslan från 1.5 år tillbaka när jag stod och lagade mat, samtidigt som storasystern ringde och samtidigt som jag stod och ammade... Ja jösses. För mig var det som att jag befann mig i en slags surrealistisk Fångarna på Fortet där någon slänge in mig i olika celler och skulle se hur jag klarade det. Ska hon få en nycke var den stora frågan

När den lille mannen var ett par veckor så skulle jag resa 15 mil för att titta på en "mycket viktig tävling" som största systern hade. Minns jag pratade med mamma på vägen dit och uttryckte "jag kan inte stanna och tanka för då vet jag inte om jag får med mig alla". Väl där så var det så fullt så inte en liten stol fanns, mellanraringen tyckte gott att hon också kunde vara med och tävla och satte av bort hela tiden och storasystern skulle stöttas. Men det var en härlig upplevelse och fantastiskt stärkande.

Så, många varma kramar till er alla. Ser fram emot att se bebisen snart.

Njut och ha det skönt tillsammans.

Kram från oss alla

[TorpSara]

Reflektion:
Barn nr 1: "Oj oj, min bebis har ett ludd mellan tårna, hon vaknade 2 min före utsatt tid och nu när jag råkade buffa en halv buff i otakt måste jag nog rusa till forumet och fråga ifall jag förstört "alltihop" "

Barn nr 3: "Vänta lite...har vi inte en till nånstans Var sjutton har jag lagt henne :-k "

Kram från Nancy

[*frieda*]

Proffsiga Nancy fixar biffen 8)

Jag är ingen expert på kräks. Men jag tror att TorsMamma skrev någonting om att det egentligen inte var så värst mycket överskott som kommer upp. Att jämföra med ett par matskedar mjölk utslängt på golvet.

Rekommenderar de här små dregel-lapparna som finns att köpa, eller sy för all del för "the handy ones". Som en snusnäsduk som man fäster med kardborre i nacken Så blir det inte lika mycket i tvättkorgen.

[Nancy]

Kantarella: Åh men två är definitivt inte "bara" Minns tydligt att jag var minst lika nervös förra hösten då jag skulle vara ensam med Leia och Lucine.

*frieda*: Tack för tips Ordnat

TorpSara:

Fjällmor: (kan du inte skicka hit lite torrkött att ha i kaffet, är så himskans nyfiken ju Knarrost har jag ju redan testat menar jag 8) )

Elle: Roligt att vara här

Susanne*:

För mig var det som att jag befann mig i en slags surrealistisk Fångarna på Fortet där någon slänge in mig i olika celler och skulle se hur jag klarade det. Ska hon få en nyckel var den stora frågan

Vilken fullkomligt LYSANDE beskrivning av tillvaron Precis så Åh vad bra uttryckt =D> Jag hoppas dock att tillvaron bidde en smula mindre surrealistisk efter ett tag

Ser fram emot att visa lilla Lani för er

Lani

Go Lani Efter den imponerande vakentiden på totalt hela fem ( ) timmar igår slog hon inatt till med femtimmarsnatt. Har vi månne hittat Lanis sömnformel här Vid sex timmar vaket = sextimmarsnatt och så vidare

[Gäst]

Hej! Kollega! Väninna!

Ifall du saknar jobbet eller något alls, så här kommer en påminnelse, fast för mig då bara på halvtid:

http://www.youtube.com/watch?v=1NO2MbkIpxo

Vi förbereder de små liven för nationella, lite lätt...

[emb]

Hej Och ett stort grattis till lilla Lani. Har inte alls tagit mig tid att skriva något på länge och därför har grattisarna uteblivit... Men härligt att det har gått bra och jo att ha tre små gör nog att man känner sig lite otrillävklig ibland. Tänkte bara skriva lite tankar ang vakentid och nattsöm. Tösen som nu är ca 5 veckor är också en riktig tröttis. Hon är vaken 1h och sover 3 efter det. Hon skulle säkert sova längre men jag väcker henne. Sista vakenpasset brukar hon orka en timme, sen får hon sova 20min och så är hon vaken ca en timme igen så totalt blir det ca 5timmar/dygn. På natten sover hon mellan 5-6 timmar, äter och sover ca 3 timmar till (ofta väcker jag henne nu också.) Så ja tror int att man behöver försöka hålla vaket enbart för att få längre nätter. Sköt om er och d ska bli kul att få läsa om Lanis resa. Gissar att jag kommer att reflektera lite i din tråd eftersom min tös e nästan lika gammal
KRam från mej

[Nancy]

Kram till Päivi från Nancy

Hej emb Tack för dina gratulationer och tack för ditt inlägg Tänk vad lika de är med sin dygnrytm våra små bebisar Vore jätteroligt om du emellanåt ville skriva en rad eller två Kram från Nancy


Om kärlek - en mors bekännelser

Jag är nyförälskad. Helt tossig av kärlek. Kan inte se mig mätt på föremålet för mina sprudlande känslor. Då hon sover längtar jag tills jag får väcka henne så att jag återigen får borra in näsan i hennes varma nacke eller nafsa på hennes söta små fötter.

Jag talar om Lucine, 14 månader.

Jag vet inte om det har med Lanis födelse att göra, Lucines utveckling från bebis till liten tjej eller det faktum att jag är jäkligt trög i starten. Kanske alltihop.

Jag minns att jag blev nyförälskad i Leia då Lussi föddes och det har suttit i sedan dess.

Det lilla spädbarnet får en att se de större barnen med nya ögon och de känslor man har intensifieras i takt med att nya växer fram.

Sen är jag trögstartad, det går inte att komma ifrån. En liten nyfödd omfattar jag även den med stor kärlek. Men det finns en stor portion plikt i kärleken. För jag bör ju älska mina barn bara av den anledningen att de är mina. Och det gör jag också. Med mycket ömhet och en smula rå attityd.

Den där brinnande, nästan förtärande kärleken, den villkorslösa, den av egen fri vilja kommer först senare. Den som storligen förundras, och häpnar över hur den lilla stora människan kan ha vuxit i ens egen kropp.

Att man älskar barnen lika mycket på sikt vet jag. Men jag visste inte att kärleken skulle se så olika ut och även ändra skepnad över tid.

Vackra Lucine som fullkomligen osar av charm. Slank, atletisk och med en medfödd förmåga att se välklädd och elegant ut i vad vi än sätter på henne. En egenskap som vissa, få personer har. Jag har träffat på ett fåtal och alltid blivit ganska avundsjuk. Själv tillhör jag falangen på andra kanten – de som hur de än anstränger sig alltid mest ser ut som om de stulit kläder från någon annans garderob, kläder som inte riktigt passar.

Lussi som efter att ha levt sitt första år lite i skuggan av storasyster nu verkligen blommat upp och tagit sin rättmätiga del av utrymmet i familjen.

Äldsta storasyster Leia. Vår lilla prematurfödda som antagligen kommer att bli längst av dem allihop.

Leia är min själsfrände och min motspelare i vårt familjedrama. Leia är den smartaste unge jag känner (brås på sin mor ). Hon drar slutsatser, filosoferar, reflekterar och skapar egna uttryck som får oss att häpna.

Om man leker med reinkarnationstanken känns det som om Leia och jag levt många liv tillsammans. Det skulle inte förvåna mig om våra roller i de flesta fall varit ombytta – med Leia som mentor eller mamma.

Vår lillaste nyfödda Lani är vår mesta bebis. Känns lite skörare och lite mer hjälplös än de andra två. Hon överraskade oss dock redan från början genom att bli till helt utan att vi behövde hjälp på traven. Bara sådär. Hon ville nog verkligen komma till oss. Jag vill gärna tro det.

Mitt i mörkaste natten tittar hon med sina stora ögon på mig. Och jag blir varse det jag skrev då Lucine var nyfödd:

Kärleken kommer. Ibland som en flodvåg, ibland som ett duggregn. Men den kommer

Ett lugn sprider sig i kroppen. Och utanför slår regnet mot fönstret.

[Elle]

Nancy så underbart vackert beskrivet

Kram Elle

[*frieda*]

Det var vackert skrivet Och jag känner igen mig med den sena starten. Väldigt väl känner jag igen mig och säkert många med mig.

Tack

[Tilda]

Så otroligt vackert skrivet, Nancy

Blir alltid lika rörd då jag läser hur vackert du skriver om dina döttrar. Följer noga med din tråd, lite i smyg.... Du skriver så fint.

[Nancy]

Vad rara ni är Elle, *frieda* och Tilda Tack


Lani är 5,5 vecka. Den 6/10 skulle hon bli en månad om man räknar efter BF. Lussebusan föddes i v.38+0 men hade inga önskemål om något så trivialt som ålderskorrigering. Hon var istället särdeles pigg redan på BB och även tidig med att sätta de hela nätterna.

Lani tycker att man skall korrigera inte bara de två veckorna utan lite till. Hennes tröga föräldrar vill ju inte riktigt begripa att hon behagar vistas i smekmånaden, i paketperioden ett tag till.


SM-reflektioner

Jag har kommit på det idela sättet att bedriva SM. Man föder 9 barn, uppfinner modellen på vägen och ägnar sig sedan åt att finputsa lite för varje barn. Sedan skriver men en bok.

Oj, visst redan gjort

Skämt åsido, det måste väl vara ganska unikt idag med någon som faktiskt har konkreta förslag på hur man gör Inga flata "följa barnet, allt är normalt, vänta och se eller vad tror du själv".

Stressen över att inte ”få till SM” är sen vår egen, inte AW:s. Hade vi som söker de konkreta råden inte fått dem hade vi stressat över det. Aldrig är vi nöjda.

Tänk om jag efter Lanis väg mot hela nätter kommer att lyckas skriva ihop en ny 10-stegslista i stil med den om Lucine Nä… tror inte det. För det första är ju ”insikterna” illa stulna från AW (om än maskerade som egna ) och för det andra så håller dom allt denna vända med

Men visst lär man sig lite var gång.

AW:s ord i Antonias mammas tråd blev en riktig aha-upplevelse.

Man kanske får gå tillbaka och "påminna", med några enstaka bastanta tag och sedan skak, men man går därifrån hela tiden. Man måste överlåta åt barnet att smälta det faktum att det sitter fint med lite avskild vila efter så pass lång vakentid med så många (obegripliga) upplevelser. Det kan visst bli skrik, precis som det efter beskedet i SHN kan bli reaktioner, innan man påminner, och det kan bli skrik efter det också; det får man leva med, även om det inte är roligt. Man kan bekräfta mot slutet med enbart lite skak i handtaget - eller strunta i det. Det lilla månadsbarn som fått allt han behöver somnar. Förr eller senare. Titta på klockan - det tar sällan så lång tid som det låter

Efter det slutade jag ta upp och ”bara mata lite till” på kvällen och på natten. Böket, stöket, knarret och knorret fixade lilla Lani utmärkt på egen hand om jag bara slutade att lägga mig i.

Det jag också insåg var att jag kunde sluta att blanda in min egen person i hennes känslor Hon ligger inte där och tänker att hennes usla mamma har lämnat henne i sticket Varför skulle hon tänka så Varför tror alla förstagångsmammor (inkl jag själv då det begav sig) att just DERAS bebis är kapabel till sådant avancerade slutsatser

Överhuvudtaget har jag kommit på att nyfödda bebisar aldrig anklagar sina föräldrar för obehag eller felaktiga beslut. De tänker nog bara att ”oj, skit vad jobbigt det här var nu då”. De tar däremot tacksamt emot när vi gör rätt och bra Vilken guldsits vi har

Det är helt omöjligt att ha samma fokus på barn nr 3 som barn nr 1. Det är ständiga prioriteringar och ibland är det bebisens behov som får komma sist. Jo, faktiskt. Och alltså borde Sveriges alla terapisoffor vara knökfulla av småsyskon som inte blivit föremål för lika intensiv uppvaktning som storasyskonet


Fråga:
Lani visar inga tendenser ännu att förlänga nätterna. Dock har hon nu blivit tröttare på kvällen. Hade tänkt ha kvar 22-målet och sen sträcka ut natten men kanske skall jag göra tvärtom Gambla lite och ta bort 22-målet och se vad som händer Sover hon till 02 (som är mattid idag) är det ju en vinst bara det.

Mat: 06-10-14-18-22-02 (18-målet inkl nattslurk)

Kram från Nancy

[TorsMamma]

Hej, Men Nancy, vilka fantastiska insikter du har gjort. Detta är ju verkligen SM i sitt esse. Det är alltså 3 barn man skall ha för att fatta!! (ligger lååångt efter ) Heja Nancy!

Ang din fråga, jag är ju då för att man kör på att ha kvar 22 målet och sen förlänga natten till ca 04 om möjligt. Men sång är jag och den erfarenhet jag har är att majoriteten (men inte alla) vill ha det så här.

[TorpSara]

Det jag också insåg var att jag kunde sluta att blanda in min egen person i hennes känslor Hon ligger inte där och tänker att hennes usla mamma har lämnat henne i sticket Varför skulle hon tänka så Varför tror alla förstagångsmammor (inkl jag själv då det begav sig) att just DERAS bebis är kapabel till sådant avancerade slutsatser

En av de allra bästa lektionerna jag fick av största storebror. Det har hjälpt mig SÅ mycket.

Och alltså borde Sveriges alla terapisoffor vara knökfulla av småsyskon som inte blivit föremål för lika intensiv uppvaktning som storasyskonet

Nä. Som du ju har klurat ut så blir vi ju så stabila över allt förtroende som lämnas oss, redan från vaggan. Till skillnad från våra överkoncentrationsöverhopade storasyskon... 8)

/Torpan, trea.

[kattklo]

Hej!
Så hade vi det! Allan gick inte att mata i sömnen förrän lååångt senare.

I sådär späd ålder somnade han för natten runt 9 och hade sitt nattmål runt 3.

Kram!