Mamma-bashing!

[Fd Medlem]

Nya numret av MAMA landade på hallgolvet i dag. Läste om "den ny mamma-bashingen", om hur irriterade folk blir på oss föräldrar när i väller fram med våra skrikiga, jobbiga ungar, våra expanderande mjölkbröst och våra ENORMA barnvagnar som bara tar plats.

Usch, vad hemska vi måste vara att dela det offentliga rummet med...

Själv brukar jag inte märka av det alls, kanske är jag en struts, men jag tycker snarare att mina flirtiga ungar gör livet bland andra lite trevligare. Vi får uppskattade kommentarer mest varje dag av främlingar på stan och det är tip top trevligt, tycker jag.

Men så idag tror jag att jag blev lite mamma-bashad ändå: Vi går över ett övergångsställe. Så kommer en dam, omkring de 60, och rycker tag i vagnen (Hugo stod på ståplattan och höll på att trilla av). Hon hojtar: "Vänta nu lite, jag ska gå här först!" varpå hon girar in framför vagnen och pinnar vidare.

Normala människor skakar ju bara på huvudet, kanske skriver ett inlägg på ett forum, eller suckar inför nära och kära.

Men inte jag.

Eftersom jag inte har någon självbevarelsedrift och ibland helt saknar förmåga att "inte bry mig", så gick jag ikapp damen och frågade:

"Ursäkta mig, men varför gjorde du sådär?"
"Vaddå?"
"Ryckte tag i vagnen?"
"Jag ryckte inte i din vagn!"
"Ryckte eller ej, vad du nu än gjorde med min vagn, VARFÖR gjorde du det?"
"Jag gjorde inget med din vagn!"
"Det gjorde du väl visst!"
"Jag gjorde inget!"
"Joho! Varför gjorde du så?"
"Jag gjorde det inte!"

(Jag vet, här avslutar normala mammor tjafset och går sin väg med sina små. Men inte jag.)

"Det gjorde du väl visst, där på övergångsstället, alldeles nyss!"
"Nej, det gjorde jag inte!"

(??????!!???!!!???)

"Varför gjorde du det???"

"Jag gjorde bara såhär:" (så tar hon tag om Hugos hand, som håller i vagnens handtag från sin ståplatta)

"Jaha, okej, varför gjorde du det då?"
"Jag gjorde inte det!"
"Va? Du sa ju själv alldeles nyss att du gjorde det!"
"Nej, jag kom ihåg fel. Jag gjorde det inte. Jag gjorde det inte!"

Till slut fattade ju jag också att hon var helt koko, så jag gick.
MEn undrar vem som är mest koko, jag som tjatade på, eller hon som körde värsta "det var inte jag"-trotset.

Well, well. Bara en liten bekännelse och betraktelse.
Mamma-bashad och det förtjänade jag... Typ.

[Gäst]

Haha! Du är för skön!

[blivandemamma]

Haha, satt här i soffan och började fnittra

Fast jag förstår dig! Galna kärringar är bland det värsta jag vet! 8)

[spindelkvinnan]

Bra gjort!
Tanten var nog koko men du visade faktiskt henne respekt och dig själv genom att behandla henne som om hon vore normalt funtad. Jag tycker att du var jättebra som frågade henne vad hon höll på med. Det går ju faktiskt att ifrågasätta knasiga människors beteende också. Hon kanske passar sig i fortsättningen för att ta i främmande människor. Kanske hon inte låter bli för att hon tycker hon gjorde fel mot dig och ditt barn men för att hon lärt sig att folk kan säga ifrån. Man får inte bete sig hur som helst hur man än mår...Hoppas du fattar vad jag menar!
Stina