Vi satt på kafé nu på midsommardagen. Det var våra tre barn och vårt sällskap på 5 vuxna och två yngre tonåringar. Barnen var lite "dagen efter" så jag kände att det kunde gå både si och så...
. Barnen satt och gafflade en del och jag tänkte att "nu stör vi nog" och kände mig lite stressad. Då kom caféägarinnan och sa "Jag måste bara få säga att det är underbart att se dessa tre harmoniska små barn! Visst - de pratar en hel del men om relevanta cafésaker - precis som man ska göra på café. Härligt att se att det fortfarande finns barn som inte far omkring och river stället! Vilken rikedom både för er och för dem själva!"
Alltså! Är det inte underbart att få höra!? Man blir så himla glad!
Den där caféägarinnan borde få medalj för visad uppskattning!