Hur ska vi bemöta vår dotter?

Samtalsforum med barnen i fokus
Skriv svar
Skruttfisens mamma
Inlägg: 100
Blev medlem: tis 29 jan 2008, 16:16

Hur ska vi bemöta vår dotter?

Inlägg av Skruttfisens mamma »

Jag behöver hjälp med hur jag ska bemöta och hantera min dotter. Det jag trodde var en tillfällig gnällperiod har nu eskalerat till ohanterliga proportioner.
Det bröjade med att hon fick sina första tänder vid 10 månader men vi har inte kommit ifrån det än och hon är nu 14 månader. I princip större delen av dagarna är det gråt, skrik och gnäll. Nu har det gått så långt att jag bara måste ändra riktning och bryta totalt innan vi går in i väggen båda två.

Vissa dagar börjar det redan när hon vaknar och fått i sig sin morgonvälling. Direkt efter börjar hon kasta sig och skrika i soffan om jag tex ska gå på toaletten eller klä på mig. Man får inte släppa henne ifrån sig då börjar hon storgråta. leka ensam funakr inte alls, får hon något nytt att pilla med gör hon det i 2 minuter sen sllänger hon iväg det och börjar skrika eller gnälla och går efter mig och drar mig i benet så att jag ska lyfta upp henne.
Samam sak med den sociala delaktigheten. Hon slänger omkring sakerna(tex tvätten), blir uttråkad efter en kort stund, börjar frustrerat kasta omkring tvätten och vill upp i min famn.

Så håller det på i princip hela tiden och det känns som att om hon inte får som hon vill NU så får hon utbrott. Jag ser att mitt största misstag är att jag försöker vara henne till lags hela tiden. Jag försöker med vatten, med en ny leksak, med ja vad som helst men inget duger och till slut blir jag arg för att jag inte vet vad hon vill med sitt gnäll :(
Enda sättet att få henne glad är att vara ute i parken. Då är hon oftast lugnet själv, knatar omkring och leker och är glad. Hemma funkar ingenting :( Och jag känner att det är mitt fel som inte kan tillfredsställa hennes och möta hennes behov så som jag bör.

Måltiderna är också ett kapitel för sig. Hon kan skrika efter mat och när hon får den tar hon 2-3 tuggor och sen börjar kasta omkring sig maten, äter fågelportioner och vägrar när jag försöker hjälpa henne. När hon ätit 1/3 av den lilla portionen vill hon inte ha mer. Börjar peka på allting som står på diskbänken och vill ha det. Får hon inte det så skriker hon och hoppar i stolen. Jag brukar avleda med att gå ifrån bordet, stå intill och pyssla med något annat och det funakr ibland känns det som. Annars lägger jag upp lite frukt och då har hon faktiskt ätit upp lite av maten på tallriken också men inte tillräckligt för sen blir hon hungrig efter 1-2 timmar igen och skriker efter mat.

I övrigt busar vi, kittlas och leker tittut vilekt funkar utmärkt som avledning. Just DÅ! Så fort man slutar börjar hon gnälla och skrika igen..

Hon verkar så frustrerad hela tiden :(
Jag vet inte hur jag ska hantera detta, behöver input med hur jag ska bemöta henne så vi kan få en fungerande vardag!
Dotter född i juli 2007
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Inlägg av TorsMamma »

Hej, jag tror du får MYCKET tips från dessa 2 trådar. Det gäller visserligen nästan 2-åringar, men problematiken är lika, eller ja, LÖSNINGARNA är de lika. Man har precis samma förhållningssätt till en 1-åring som till en 2-åring tycker jag.

Och DET står det mycket om i dessa strådar. Läs gärna förtrotstråden på "klistrat" också. :wink:

http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=16445

http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=16700
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
TorpSara

Inlägg av TorpSara »

Jag tänker också på ett kapitel i Barnaboken, som berör precis det du beskriver. Har du Barnaboken så att du vet vilket jag menar? :D
Skruttfisens mamma
Inlägg: 100
Blev medlem: tis 29 jan 2008, 16:16

Inlägg av Skruttfisens mamma »

TorpSara skrev:Jag tänker också på ett kapitel i Barnaboken, som berör precis det du beskriver. Har du Barnaboken så att du vet vilket jag menar? :D
Nej, vilket då? Ja barnaboken har jag men den är kvarglömd på landet :(

Står det tips kring mat(vägran) också? För det är det senaste. Hon äter tills hon blir lite mätt, sen börjar hon kasta maten i golvet, skriker och försöker ta sig ur stolen eller pekar på allting som står på diskbänken och vill ha det. Efter 1 timme är hon vrålhungrig igen och skriker och gråter efter mat och så håller vi på hela dagen. Jag vill inte att hon ska småäta men det är tydligen det enda som funkar för att hon överhuvudtaget ska få i sig nåt?
Dotter född i juli 2007
Skruttfisens mamma
Inlägg: 100
Blev medlem: tis 29 jan 2008, 16:16

Inlägg av Skruttfisens mamma »

TorsMamma skrev:Hej, jag tror du får MYCKET tips från dessa 2 trådar. Det gäller visserligen nästan 2-åringar, men problematiken är lika, eller ja, LÖSNINGARNA är de lika. Man har precis samma förhållningssätt till en 1-åring som till en 2-åring tycker jag.

Och DET står det mycket om i dessa strådar. Läs gärna förtrotstråden på "klistrat" också. :wink:

http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=16445

http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=16700
Förresten jättebra trådar!
Dotter född i juli 2007
Ewa
Inlägg: 4900
Blev medlem: tis 04 apr 2006, 14:45

Inlägg av Ewa »

Hej!

Hoppas TorpSara återkommer med vad det var hon hade i åtanke.

Miar70 har sammanfattat en lysande lista på vad man gör när maten leks med eller inte äts, så jag kopierar in den här:
Jag vill bara börja med: ni kan vare sig äta eller sova åt Calle, bara ge han de bästa förutsättningarna att göra det själv!

Som sagt - det är dags att backa rejält här också, att överlåta ätandet åt gossen själv! Han är en stor kille nu och kan mycket väl äta själv.
Men det gäller att ha is i magen och förtroende för att han kan fixa det här själv.

Här är mina bästa tips för att befrämja aptiten:

:arrow: Låt det gå minst 3-3½ timme mellan målen, och då ska det inte serveras annat än vatten OM det ska vara nåt alls!

:arrow: Låt honom vara med och laga maten, få hacka lite med en smörkniv, hjälpa till att vispa och hälla, gör honom delaktig i matlagninen!

:arrow: Servera maten upplagd på tallrik, i några olika högar. Maten ska vara delad i plockvänliga bitar, så att han lätt kan stoppa i sig själv.

:arrow: Lägg fram en sked och / eller gaffel men förväntar er inte att han äter med bestick ordentligt ännu under ett par år!

:arrow: Lägg er inte i! Prata inte om maten, truga inte, koncentrera er på annat t ex egen mat, läsa en tidning, prata i telefon men sitt med vid bordet.

:arrow: Peta in en tugga då och då, om ni tycker han får i sig dåligt, men gör det som om det är han som äter och vill han inte ta emot så truga inte!

:arrow: Inga leksaker! [-X

:arrow: Innan han får riktig kläm på att äta själv, så kan en skorpa eller liknande, få distrahera. Men det ska vara nåt ätbart, som han kan stoppa i munnen och äta!

:arrow: Vill han inte äta, så tacka så hjärligt för maten, och lyft ner honom. Inga suckar, trugande eller annat som visar att ni är irriterade, utan konstatera bara att "jaha, du är visst mätt i magen" och låt honom gå! Sitt själva kvar och ät /läs / prata ett tag, och kommer han tillbaka och vill upp så sätt honom i stolen igen, erbjud honom tallriken utan att säga nåt alls - och lämna honom ifred med maten.

:arrow: Spika ett matschema, med bestämda mattider, och inget alls däremellan! Hojta till om ni behöver hjälp :D :!:
Här finns en inspirationstråd:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=153

:arrow: Låt måltiden vara i trettio minuter, sen anses den som avslutad! Så går och kommer han under den halvtimmen så ta inget extra för det :wink: :!:

:arrow: Sist men inte minst: frisk luft! Var ute före både lunch och middag, minst en timme och låt Calle röra sig, för friskluft är toppen för aptiten!

Kram Ewa
Mamma till Stora guldklimpen född april -04 :heart: & Lilltufsan född feb -06 :heart:
Skruttfisens mamma
Inlägg: 100
Blev medlem: tis 29 jan 2008, 16:16

Inlägg av Skruttfisens mamma »

Ewa skrev:Hej!

Hoppas TorpSara återkommer med vad det var hon hade i åtanke.

Miar70 har sammanfattat en lysande lista på vad man gör när maten leks med eller inte äts, så jag kopierar in den här:
Jag vill bara börja med: ni kan vare sig äta eller sova åt Calle, bara ge han de bästa förutsättningarna att göra det själv!

Som sagt - det är dags att backa rejält här också, att överlåta ätandet åt gossen själv! Han är en stor kille nu och kan mycket väl äta själv.
Men det gäller att ha is i magen och förtroende för att han kan fixa det här själv.

Här är mina bästa tips för att befrämja aptiten:

:arrow: Låt det gå minst 3-3½ timme mellan målen, och då ska det inte serveras annat än vatten OM det ska vara nåt alls!

:arrow: Låt honom vara med och laga maten, få hacka lite med en smörkniv, hjälpa till att vispa och hälla, gör honom delaktig i matlagninen!

:arrow: Servera maten upplagd på tallrik, i några olika högar. Maten ska vara delad i plockvänliga bitar, så att han lätt kan stoppa i sig själv.

:arrow: Lägg fram en sked och / eller gaffel men förväntar er inte att han äter med bestick ordentligt ännu under ett par år!

:arrow: Lägg er inte i! Prata inte om maten, truga inte, koncentrera er på annat t ex egen mat, läsa en tidning, prata i telefon men sitt med vid bordet.

:arrow: Peta in en tugga då och då, om ni tycker han får i sig dåligt, men gör det som om det är han som äter och vill han inte ta emot så truga inte!

:arrow: Inga leksaker! [-X

:arrow: Innan han får riktig kläm på att äta själv, så kan en skorpa eller liknande, få distrahera. Men det ska vara nåt ätbart, som han kan stoppa i munnen och äta!

:arrow: Vill han inte äta, så tacka så hjärligt för maten, och lyft ner honom. Inga suckar, trugande eller annat som visar att ni är irriterade, utan konstatera bara att "jaha, du är visst mätt i magen" och låt honom gå! Sitt själva kvar och ät /läs / prata ett tag, och kommer han tillbaka och vill upp så sätt honom i stolen igen, erbjud honom tallriken utan att säga nåt alls - och lämna honom ifred med maten.

:arrow: Spika ett matschema, med bestämda mattider, och inget alls däremellan! Hojta till om ni behöver hjälp :D :!:
Här finns en inspirationstråd:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=153

:arrow: Låt måltiden vara i trettio minuter, sen anses den som avslutad! Så går och kommer han under den halvtimmen så ta inget extra för det :wink: :!:

:arrow: Sist men inte minst: frisk luft! Var ute före både lunch och middag, minst en timme och låt Calle röra sig, för friskluft är toppen för aptiten!

Kram Ewa
Vilka jättebra tips!! TACK :heart: Ska genast börja imorgon!
Och jag inser nu att jag har gjort precis motsatsen :oops: Allt för att hon ska äta och inte leka. Hur 17 gör man då när skruttet kommer rantandes efter en halvtimme-timme och börjar gapa efter mat? Eller drar mig i tröjan och vill amma? Och blir skogstokig om hon inte får?
Dotter född i juli 2007
Ewa
Inlägg: 4900
Blev medlem: tis 04 apr 2006, 14:45

Inlägg av Ewa »

Skruttfisens mamma skrev: Vilka jättebra tips!! TACK :heart: Ska genast börja imorgon!
Och jag inser nu att jag har gjort precis motsatsen :oops: Allt för att hon ska äta och inte leka. Hur 17 gör man då när skruttet kommer rantandes efter en halvtimme-timme och börjar gapa efter mat? Eller drar mig i tröjan och vill amma? Och blir skogstokig om hon inte får?
Om skruttet kommer rantandes så tar man med henne i andra intressanta och viktiga göromål. Men man bjussar inte på mat. Man hör liksom inte på det örat. "Mat, ja. Vilken GOD lunch vi åt. Och sedan blir det mellis efter vilan. Det ska OCKSÅ bli gott, sedan." Eller: "Och vad gott det ska bli med MIDDAG sedan! Då ska vi hjälpas åt att skära morötter och skala potatis, du och jag! :D " Och så iväg med fokus på annat. 3-4 dagar så bör poletten ha trillat ner.

Vad gäller att hon skulle dra dig i tröjan för att få amma, så skulle jag hantera det på samma vis. Hon är ju stora damen och om man ser på amning som mat (vilket jag gjort), så bör det ju finnas någon konsekvens kring när det serveras också. Om du nu fortfarande anser att det ska serveras alltså. Då skulle jag se till att hålla amning till vissa specifika tider/mål varje dag. Som t.ex. på morgonen. För att det just ska handla om att det är mat, som man får för att magen behöver det för att vara mätt och go. Inget annat. Men det är jag det. Hur du ska göra måste du själv bestämma. Men att inte ge bröstet som någon sorts mattröst på allmän begäran tycker jag nog ändå jag kan rekommendera dig, om du vill få ordning på skruttets mat(o)vanor. Visserligen lär det inte mätta något nämnvärt, men stör aptiten gör det ju ändå, precis som dricka eller ett äpple ju också när de passerat 1. Så ge det vid specifik tidpunkt varje dag, och ge det som komplement till annan föda och däremellan 3-4 timmar innan något serveras nästa gång. Om du nu vill fortsätta. Och i övrigt skulle jag inte lyssna på det örat, utan se till att ha annat trevligt för sig att fylla dagen med.

Kram Ewa :heart:
Mamma till Stora guldklimpen född april -04 :heart: & Lilltufsan född feb -06 :heart:
Skruttfisens mamma
Inlägg: 100
Blev medlem: tis 29 jan 2008, 16:16

Inlägg av Skruttfisens mamma »

Ewa skrev:
Skruttfisens mamma skrev: Vilka jättebra tips!! TACK :heart: Ska genast börja imorgon!
Och jag inser nu att jag har gjort precis motsatsen :oops: Allt för att hon ska äta och inte leka. Hur 17 gör man då när skruttet kommer rantandes efter en halvtimme-timme och börjar gapa efter mat? Eller drar mig i tröjan och vill amma? Och blir skogstokig om hon inte får?
Om skruttet kommer rantandes så tar man med henne i andra intressanta och viktiga göromål. Men man bjussar inte på mat. Man hör liksom inte på det örat. "Mat, ja. Vilken GOD lunch vi åt. Och sedan blir det mellis efter vilan. Det ska OCKSÅ bli gott, sedan." Eller: "Och vad gott det ska bli med MIDDAG sedan! Då ska vi hjälpas åt att skära morötter och skala potatis, du och jag! :D " Och så iväg med fokus på annat. 3-4 dagar så bör poletten ha trillat ner.

Vad gäller att hon skulle dra dig i tröjan för att få amma, så skulle jag hantera det på samma vis. Hon är ju stora damen och om man ser på amning som mat (vilket jag gjort), så bör det ju finnas någon konsekvens kring när det serveras också. Om du nu fortfarande anser att det ska serveras alltså. Då skulle jag se till att hålla amning till vissa specifika tider/mål varje dag. Som t.ex. på morgonen. För att det just ska handla om att det är mat, som man får för att magen behöver det för att vara mätt och go. Inget annat. Men det är jag det. Hur du ska göra måste du själv bestämma. Men att inte ge bröstet som någon sorts mattröst på allmän begäran tycker jag nog ändå jag kan rekommendera dig, om du vill få ordning på skruttets mat(o)vanor. Visserligen lär det inte mätta något nämnvärt, men stör aptiten gör det ju ändå, precis som dricka eller ett äpple ju också när de passerat 1. Så ge det vid specifik tidpunkt varje dag, och ge det som komplement till annan föda och däremellan 3-4 timmar innan något serveras nästa gång. Om du nu vill fortsätta. Och i övrigt skulle jag inte lyssna på det örat, utan se till att ha annat trevligt för sig att fylla dagen med.

Kram Ewa :heart:
Hej och tack för svaret!
Jag har kört linjen nu i 2 dagar men samma sak ännu. Hon tar ett par tuggor och sen sätter hon igång gnällskriket vid matbordet så att vi knappt hör vad vi säger (jag och hennes pappa). Vrålar efter allt som står på diskbänken, på bordet och när hon inte får det försöker hon klättra ur stolen. Vi har gjort så att vi tagit ner henne och avbrutit måltiden när hon gnällskriker och då börjar hon skrika efter mat igen, varpå vi sätter henne i stolen igen men då blri det samma sak! Varje måltid slutar med att hon knappt får i sig nåt och bara skriker vad vi än gör, för att hon är så hungrig. T o m parken som är bästa avledningsstället blir som en pina för att hon bara lägger sig ner och gråter och ropar NAAAMMM NAAAAMM (=mat). I 2 nätter har hon vaknat också och legat vaken och gastat efter mat. Jag begriper inte detta?
Dotter född i juli 2007
Ewa
Inlägg: 4900
Blev medlem: tis 04 apr 2006, 14:45

Inlägg av Ewa »

Lite tålamod - och förtroende för liten skrutta - om jag får be :lol: 8) Ändringar måste faktiskt få lite tid på sig, innan några poletter alls kan trilla ner.

Några råd på vägen, dock:
Vrålar efter allt som står på diskbänken, på bordet och när hon inte får det försöker hon klättra ur stolen.
"Ta undan saken, inte barnet!" - ha det med dig i alla vardagssituationer. Liten skrutt kan knappast förstå varför man inte får tillgång till livets godheter när de faktiskt STÅR där och FINNS här :shock: :evil: Sådant som står framme ska också kunna erbjudas barnet om det frågar efter det, tycker jag. Och då slipper man också en massa bekymmer.

:arrow: Servera gärna maten i plockvänliga högar, som Mia skriver, och några smörgåsbitar är då heller inte fel att ha som EN liten hög. Om inte annat, så går mackbitarna ner.

:arrow: Fettbomba maten, rejält med smör, grädde, olja - vad som funkar bäst i varje enskilt fall - på maten, så att det skrutt får i sig ger så god mättnad som möjligt.

:arrow: Fokusera INTE på henne, utan på den egna maten, alternativt en tidning. "Mmmmmm, vad jag var hungrig. Ååh, vad gott det var med lite mat i magen." Och pyssla med ditt. Börjar hon gasta, så hör du inte. Börjar hon kasta saker omkring sig, så säg "jaha, var du mätt nu. Tack, tack för maten :D" Är hon det inte, får hon förstås komma tillbaka till bordet, utan större åthävor då. Som illustrerande exempel kan jag berätta att mina raringar allt som oftast dricker lite lite till maten. De glufsar mest i sig. Istället för att tjata om att de ska dricka också, så tar jag mitt eget vattenglas och slurpar glatt i mig och säger "Oj då, vad TÖRSTIG jag var! Jag hade alldeles glömt BORT att dricka." Utan en blick på dem. Och det slår aldrig fel. "Det var jag OCKSÅ!", ropar båda glatt och slurpar i sig de också.

:arrow: Min lilltufsa, som har alla anlag för att bli en rejäl matvägrare, kan ibland tröttna på själva ätandet, får jag för mig. Är du mätt? frågar jag. Och då svarar hon ibland ja. Och då kommer frukten. Men mattallriken får stå kvar. Den dukar hon av efter måltiden är slut. Vilket ofta har lett till att hon börjar äta mer mat när hon väl fått i sig några bitar frukt. De tröttnar lite på smaken efter ett tag, tror jag. Och att mattallriken står kvar och att hon då återgår till den, tar jag liksom ingen notis om. När matstunden är färdig, så dukas allt av.

Men först och sist - TÅLAMOD! :lol:

Kram Ewa :heart:
Mamma till Stora guldklimpen född april -04 :heart: & Lilltufsan född feb -06 :heart:
Skriv svar

Återgå till "Barnafostran"