Måste få berätta...

[Anthea]

Igår var vi på brorsdotterns fotbollsavslutning, maken, paltarna och jag. Det var regnigt och blött och elvamånadersplutten var förkyld. Av nån anledning (pinsamt att behöva erkänna) så var jag för en stund besatt och hemsökt av Vän Av Ordning som spökade i mitt huvud. Jag inbillade mig att plutten skulle sitta förnöjt i sin vagn och titta på fotbollen. Hur gick detta? Han gnällde och grät. Han fick smörgåsrån som muta. Han gnagde och var nöjd en liten stund. Gnällde. Fick ett rån till. Var nöjd. Sen var det ingen hejd på gnället. Vän Av Ordning talade ur mitt huvud till övriga släktingar och sa "Han är lite förkyld så han är lite gnällig". LYCKLIGTVIS för min lillplutt så fanns jag själv därinne i skallen nånstans - jag och Barnaboken. Jag puttade bort Vän Av Ordning, fick fram stövlar och galonkläder och släppte ner plutten i det våta gräset. Vilken fart han fick. Iväg tvärs över fotbollsplanen så jag fick hämta honom och vända honom i en annan riktning - rakt mot fem fotbollar som låg vid sidan om planen. Där satt han sen förnöjt i 45 minuter och rullade bollar, "snackade" med folk som kom förbi och provsmakade lite gräs. Hur dum får man bli??? Varför gjorde jag inte så med en gång?

Sen gick jag hem och läste barnaboken om olika stadier i utveckling...om utforskarperioden vid 10-12 månader...hmm....ska ALDRIG låta plutten gnälla i en vagn igen och ska ALLTID vara beväpnad med galonkläder i fortsättningen. Förkylningen blev för övrigt varken bättre eller sämre av det våta gräset - men ungen var nöjd och lycklig. Ibland är man bra korkad.

[annawahlgren]

Vilken underbart lärorik berättelse TACK

Som egentligen borde stå under "Om våra Barnaboksbarn", allom till förnöjelse och lärdom