Min lille son är i trotsåldern, han är 3+ och en mkt glad och superaktiv filur, aktivare än de flesta. Om vi är ensamma och gör något så är han sk normaltrotsig, vill inte klä på sig, vill inte kissa och vill inte äta godis - jo föressten ,det vill jag. etc, ja ni förstår.
Men när syster är med, syster är 11 månader och en stillsam typ som itne kryper än utan mest sitter och pysslar, då blir storebror galen, han spinger runt och skriker, rullar runt på golvet, helst på henne, han tar allt hon har (inte helt ovanligt förståss) kan inte överhuduvtaget kontrollera sina rörelser eller känslor. Ingenting elakt verkar vara riktat mot henne med vilje, bara någon gång ibland, men han provocerar oss hela tiden, genom att gå nästan på hennes tår, och att hela tiden vara extrem mot henne, högljudd, vrålandes, sittandes i hennes knä etc etc.
vad är detta ett uttryck för? frustration? avundsjuka? vad kan jag göra?
storebror och lillasyster är mycket med i allt vi gör och har så alltid varit, han hjälper til latt laga mat, han städar tömmer diskmaskinen etc etc. men så fort vi inte gör det så är han på sin syster...
snälla tips önskas
stor kram!
syskon, galenskap, hjälp!
syskon, galenskap, hjälp!
3 fina...2005, 2007, 2010
-
Gäst
Jag fick tipset en gång att "inte låta det äldre barnet använda det mindre som en fjärrkontroll till mamma": "om jag petar DÄR 
så gör mamma SI. Om jag puttar DÄR så gör mamma SÅ." JÄTTEKUL! 
Så jag började fundera över hur jag skulle göra för att storebror INTE skulle använda lillasyster som en "mammafjärr" - och hittade mina lösningar.
Vilka är dina?
Hej !
Det allra bästa sättet att svetsa samman syskonen riktigt ordentligt, tycker jag, är att verkligen behandla dem som ett team. Middagen ska fixas: Ok, DU gör salladen, lillasyster skär gurka, jag hackar löken... Städdags: Ok, DU tar dammvippan, lillasyster torkar golvet (medelst trasa), jag dammsuger... Tvättdags: Ok, DU tar ut all tvätten ur maskinen, lillasyster räcker mig tvätten, jag hänger... Även om han är med och hjälper till mycket, så tycker jag det lättar så oerhört när man jobbar hela flocken som ett lag, när de är så här små. Så att han ser att ni ALLA är lika viktiga för flockens överlevnad.
Storebror tar lillasysters sak: Oj då, den hade lillasyster, vill du byta får du se om du kan hitta något spännande att byta med. Vad tror DU att lillasyster vill ha? Oh, så glad hon blev över DEN. Vilken bra koll du har!
Lillasyster gör sig illa, oavsett orsak: OJ, hoppsan, lillasyster har slagit sig, kan DU blåsa/hitta plåster.... Och vice versa om storebrorsan slår sig. Lillasyster får också klappa och blåsa. När ni är ute, be honom visa lillasyster hur man gör dittan och dattan, hämta saker till henne, låt dem arbeta på samma nivå - då ser han en jämlike. Syskonkapitlet i BB är guld värt här
Visst är det viktigt med lite egen tid (ensamlek) varje dag, absolut. Men det är minst lika viktigt att man också får jobba och ha kul tillsammans alla tre. Och tar han sig inte sedan de pauser han borde, så skulle jag fortsätta att ge honom små uppdrag, enkom för honom. Ta honom i bruk ännu mer, tror jag, för att stävja den här frustrationen.
Kram Ewa
!Det allra bästa sättet att svetsa samman syskonen riktigt ordentligt, tycker jag, är att verkligen behandla dem som ett team. Middagen ska fixas: Ok, DU gör salladen, lillasyster skär gurka, jag hackar löken... Städdags: Ok, DU tar dammvippan, lillasyster torkar golvet (medelst trasa), jag dammsuger... Tvättdags: Ok, DU tar ut all tvätten ur maskinen, lillasyster räcker mig tvätten, jag hänger... Även om han är med och hjälper till mycket, så tycker jag det lättar så oerhört när man jobbar hela flocken som ett lag, när de är så här små. Så att han ser att ni ALLA är lika viktiga för flockens överlevnad.
Storebror tar lillasysters sak: Oj då, den hade lillasyster, vill du byta får du se om du kan hitta något spännande att byta med. Vad tror DU att lillasyster vill ha? Oh, så glad hon blev över DEN. Vilken bra koll du har!
Lillasyster gör sig illa, oavsett orsak: OJ, hoppsan, lillasyster har slagit sig, kan DU blåsa/hitta plåster.... Och vice versa om storebrorsan slår sig. Lillasyster får också klappa och blåsa. När ni är ute, be honom visa lillasyster hur man gör dittan och dattan, hämta saker till henne, låt dem arbeta på samma nivå - då ser han en jämlike. Syskonkapitlet i BB är guld värt här
Visst är det viktigt med lite egen tid (ensamlek) varje dag, absolut. Men det är minst lika viktigt att man också får jobba och ha kul tillsammans alla tre. Och tar han sig inte sedan de pauser han borde, så skulle jag fortsätta att ge honom små uppdrag, enkom för honom. Ta honom i bruk ännu mer, tror jag, för att stävja den här frustrationen.
Kram Ewa
Mamma till Stora guldklimpen född april -04 & Lilltufsan född feb -06
& Lilltufsan född feb -06 -
Gäst
Trix? 
[-X Du insinuerar att jag skulle trixa med mina barn?
Aaaldrig... O:) Jo, jag tänkte så här: om man använder en "mammafjärrkontroll" så vill man väl ha mammas uppmärksamhet, ja?
Så kan jag jobba förebyggande här och ge det till honom INNAN han behöver be om det på ett negativt sätt? Det blev lite mera initiativtagande från mig - aktivt - till bokläsande och gemensamt pianoklinkande - bara han och jag när jag kom åt - för att just ge honom en känsla av att han inte behöver den där fjärren... Det, plus lite positiva förväntningar på sonens närmanden mot lillasyster (sonen närmar sig lillasyster med en lurig min, jag säger: "Åååh vad du är SNÄLL
jag ser nog att du tänker krama din syster, vilken kille!" Och då, förstår du, blir det lite svårare att putta... 8) ) gjorde susen här hemma! Lycka till!
Det du lägger fokus på får du mera av. Garanterat. 
-
Gäst
Hej mina vänner, Päivi tack!! jag ska tillföra detat moment
8)
idag gjorde jag en kombo av era tips (utan att då veta vad Päivi gör rent faktiskt) Jag tolkade Päivis råd lite och så här gjorde jag: (kommentera gärna och förbättra om ni vill!)
Vi var i djurparken hela dagen med en vän och då var storebror upptagen på annat håll, lät altså lillasyster vara mest hela tiden.
När vi kom hem gjorde vi mellanmål ihop, lillasyster och storebror dukade och sen hällde storebror i bär i mixern och tryckte på knappen, han hjälpte även till att servera och föreslog att lillasyster skulle få dricka smoothien ur nappflaska.
Efteråt plockade vi undan alla tre tillsammans.
Efter detta så satte jag mig på golvet mitt ibland dem och var oerhört upptagen med min dator (kikade under lugg och öppnade mina ögon i nacken).
Dessa mantran malde i mitt huvud förtroende: ge honom ansvar för syster, avleda : undvik konfilketerna innan de händer sammansvetsa: för ihop dem genom gemensamma uppdrag
Jag gick först iväg en liten stund och sa då till storebror att han kunde väl passa syster så hon inte trillade och slog sig -- 30 sekunder, jag kikar bakom dörren, allt är lugnt. Storebror klättrar på trappan bredvid syster... 30 sekunder till, han börjar hoppa ner lite väl nära henne. Jag går genast in och säger -Åh vad bra du passar syster!! Hon har ju inte trillat en enda gång!
Storebror är nöjd. Jag sätter mig ner igen vid datorn.
Storebror leker lite sen börjar han åla, han ålar och sparkar i luften nära syster, han hoppar och vrålar nära syster, han gör märkliga ljud och kastar saker nära syster, innan han kommer för nära så för jag långsamt och odramatiskt bort hans fötter/händer/armar/tänder/saker, när han "råkar" putta till henne så säger jag genast -oj syster är ledsen, kan du trösta, efterföljt av Åh! du vet precis vad hon behöver för att bli glad! likaså när han tar hennes saker för sjuttielfte gången.
Han ålar lika mycket men det känns som om han är mindre direkt på henne....
Vad säger ni? hur kan jag göra mer? så fort jag tappar fokus är han där och ger ett tjuvnyp särskilt framåt slutet på kvällen när han är trött.
[/i]
8)
idag gjorde jag en kombo av era tips (utan att då veta vad Päivi gör rent faktiskt) Jag tolkade Päivis råd lite och så här gjorde jag: (kommentera gärna och förbättra om ni vill!)
Vi var i djurparken hela dagen med en vän och då var storebror upptagen på annat håll, lät altså lillasyster vara mest hela tiden.
När vi kom hem gjorde vi mellanmål ihop, lillasyster och storebror dukade och sen hällde storebror i bär i mixern och tryckte på knappen, han hjälpte även till att servera och föreslog att lillasyster skulle få dricka smoothien ur nappflaska.
Efteråt plockade vi undan alla tre tillsammans.
Efter detta så satte jag mig på golvet mitt ibland dem och var oerhört upptagen med min dator (kikade under lugg och öppnade mina ögon i nacken).
Dessa mantran malde i mitt huvud förtroende: ge honom ansvar för syster, avleda : undvik konfilketerna innan de händer sammansvetsa: för ihop dem genom gemensamma uppdrag
Jag gick först iväg en liten stund och sa då till storebror att han kunde väl passa syster så hon inte trillade och slog sig -- 30 sekunder, jag kikar bakom dörren, allt är lugnt. Storebror klättrar på trappan bredvid syster... 30 sekunder till, han börjar hoppa ner lite väl nära henne. Jag går genast in och säger -Åh vad bra du passar syster!! Hon har ju inte trillat en enda gång!
Storebror är nöjd. Jag sätter mig ner igen vid datorn.
Storebror leker lite sen börjar han åla, han ålar och sparkar i luften nära syster, han hoppar och vrålar nära syster, han gör märkliga ljud och kastar saker nära syster, innan han kommer för nära så för jag långsamt och odramatiskt bort hans fötter/händer/armar/tänder/saker, när han "råkar" putta till henne så säger jag genast -oj syster är ledsen, kan du trösta, efterföljt av Åh! du vet precis vad hon behöver för att bli glad! likaså när han tar hennes saker för sjuttielfte gången.
Han ålar lika mycket men det känns som om han är mindre direkt på henne....
Vad säger ni? hur kan jag göra mer? så fort jag tappar fokus är han där och ger ett tjuvnyp särskilt framåt slutet på kvällen när han är trött.
[/i]
3 fina...2005, 2007, 2010
-
Gäst
"Kan själv" som barnen säger! 8) Mamma S kan själv. Här kanske du kan jobba lite förebyggande och hugga honom innan han blir för trött.Vad säger ni? hur kan jag göra mer? så fort jag tappar fokus är han där och ger ett tjuvnyp särskilt framåt slutet på kvällen när han är trött.
Inse att den gemensamma syskontiden är slut medan det goda varar och ge honom - eller henne - något annat att tänka på/göra. Sedan, vid förbigående, innan det blir för sent på kvällen, kan du ju lite i förtroende - säga till honom en gång till: "vad bra du var idag när du passade lillasyster. Jag uppskattar det verkligen. Så SKÖNT för henne att slippa trilla! Du kan, du!" Fetstil = han har gjort något gott åt någon annan. Vidare kan du jobba förebyggande genom att i stor stil prata på högt under dagen - från morgon till kväll -
om hur OMTÄNKSAM och GENERÖS och SNÄLL han är som storebror - (ge exempel) det dröjer inte många dagar förrän han börjar tro på det själv. Men då får du köra grammofonskivan varje dag utan undantag rätt många gånger och minst i en vecka. Och var på DIREKT när han gör något som är bra. 8)oj oj oj vad vi har berömt (ja faktiskt) idag! - du är såååå bra på att passa syster! - vad fint att du gav henne en leksak! - Tänk att du visste att syster tappat sin melon på golvet! du har sån koll! - Du är en underbar bror -Tänkte ni kramas? vad fint! osv osv osv. Det gäller verkligen att vara med varenda sekund på dagen och ha stenkoll, men det har funkat. Storebror har kommit av sig i varenda rörelse som handlat om våldsamheter och så har han växt en centimeter eller två vid varje beröm.
För visst ska man berömma idet här läget när man ska bryta ett mönster, så tolkar jag det i alla fall. fast inte en regel som iten har ett undantag heter det väl?? eller ???
För visst ska man berömma idet här läget när man ska bryta ett mönster, så tolkar jag det i alla fall. fast inte en regel som iten har ett undantag heter det väl?? eller ???
3 fina...2005, 2007, 2010
-
Gäst
3e dagen med denna "nya" metod...
idag har det varit över förväntan!!! inte alls lika galet och skrikit och tokigt. Storebror har varit snäll mot syster mest hela tiden, bara en gång när han skulle hoppa äver henne och jag itne riktigt var med (drömde ett tag) och syster druttade rakt ner i asfalten och fick ett fult sår i pannan. men det var ju itne med meeeningen. annars märks det faktiskt en förändring. det trodde jag knappt !
vi fortsätter och tror på framtiden! Underbart rent ut sagt.
idag har det varit över förväntan!!! inte alls lika galet och skrikit och tokigt. Storebror har varit snäll mot syster mest hela tiden, bara en gång när han skulle hoppa äver henne och jag itne riktigt var med (drömde ett tag) och syster druttade rakt ner i asfalten och fick ett fult sår i pannan. men det var ju itne med meeeningen. annars märks det faktiskt en förändring. det trodde jag knappt !
vi fortsätter och tror på framtiden! Underbart rent ut sagt. 3 fina...2005, 2007, 2010
-
Gäst
Heja! Och så här funkar det med precis allt
- det man har fokus på, det får man mera av. 8) Små olyckor på livet stig - det dyker upp då och då - men nu har du kommit på hur du hanterar detta! Om någon vecka kan du avintensifiera berömmet lite
och låta det komma mera naturligt - men fortfarande med MER fokus på vad du VILL SE än det som du eventuellt inte vill se... -
Lingontuva
- Inlägg: 682
- Blev medlem: ons 21 mar 2007, 10:33
Oj vad bra det var för mig att läsa den här tråden! Har själv STORA problem med storebror som är på lillebror heeela tiden! Nu är förstås mina barn något mindre men ändå... Det är mycket pussar och kramar javisst, men ännu mera sparkar, kasta grejer mot, slå, en gång hann jag precis hugga honom då han stod med foten på ryggen på lillebror!!! Oj vad rädd jag hann bli... Jag behöver verkligen hitta sätt att hantera detta beteende bättre eftersom jag idag gör så fel man bara kan! Visst berömmer jag mycket då han gör något bra men då han t.ex slår så hinner jag bli så rädd att han gör illa så min reaktion blir ren och skär ilska ändå vet jag ju så väl att gorm inte löser någonting...
Måste genast hämta bb och läsa syskondelen än en gång.....
ändå vet jag ju så väl att gorm inte löser någonting... Måste genast hämta bb och läsa syskondelen än en gång.....