Hej!
Är ny på detta högintressanta forum men har en vältummad Barnaboken i bokhyllan. Mitt problem har ingen lyckats ge svar på, och jag har inte sett något liknande här inne heller. Min dotter som är 10 veckor, blir väldigt ofta orolig och nästan "spattig" vid bröstet. Ibland går det lugnt och fint till, precis som man tänker sig att amning ska vara, men ofta inträder den där fasen efter ca 5-10 minuter. Hon drar upp benen resp. sträcker på sig som en pinne, andas häftigt och blir knallröd i ansiktet, tittar nästan förargat på mig och utstöter ljud ungefär som om hon hade jobbigt eller ville säga "vad håller du på med?!". Det enda som hjälper, och ibland gör inte ens det, är att jag går omkring och ammar henne, men så kan man väl inte hålla på. Hon trivs bra på axeln, så för att få slut på skriket gör vi så. (Mjölken rinner till så det är inte det att maten dröjer.)
Vi tror att det är magen som spökar, för vi hör ibland hur det knorrar och bubblar och hon har både luft i magen och bajsar ofta. (Jag har slutat med alltför fiberrika livsmedel, utesluter all form av lök, minskat på mjölkprodukter o dyl.)
Hennes skrik och uppförande stämmer ju inte riktigt in på det jag läst om kolik, och jag är också böjd att hålla med det som Anna Wahlgren menar att det är mat som ska till i överflöd. Men vad göra när inte barnet vill ligga vid bröstet? Det är heller inte fråga om något generellt missnöje, sekunden innan hon börjar kan hon ligga och le och "prata" och verka hur nöjd som helst.
Någon som har det likadant eller har hört talas om liknande eller i alla fall har några förslag? Tack i så fall!
Myran
Ryckig vid bröstet?
-
Gäst
Jag kommer att tänka på tre saker!
Det ena är "kvällstrassel" som står att läsa om i Barnaboken. Men då händer det ju på kvällen. Det andra är att det kan behövas en rapning och genast efter den så erbjuder man mat igen. Det tredje är att bebisen behöver komma till ro under matningen och i samma läge som du beskriver så har jag buffat rejält i rumpan och fortsatt matningen - alternativt gungat med kroppen. Det ger samma effekt som att gå under matningen - så som du beskriver. De mina har i den åldern haft perioder då en måltid (första omgången av ett av standardmodelles mål) sett ut så här: "ätit lugnt 5 minuter - skrik och krumbukter som utmynnar i en rap (ca 2 minuter) - ätit i 5 minuter - skrik och krumbukter som utmynnat i en rap (ca 2 minuter) - ätit lugnt och avslutat måltiden så (ca 10 minuter)". Vet inte "varför" men så har de hållt på i perioder fram till ca 3 månaders ålder. De har flaskmatats. Japp - det var det jag fick i huvudet i alla fall! Lycka till!-
Gäst
är hon mätt?
Hej,
jag känner igen beskrivning från hur min dotter betedde sig när hon var mätt. Kan det helt enkelt vara så att hon ätit klart och är nöjd? Fem-tio minuter känns kanske som en kort tid för ett helt mål, men min lilltjej åt så korta mål redan när hon var en månad. Det beror ju på hur effektivt de suger och hur högt tryck du har i brösten. Jag har matat ca. var tredje timme.
Lycka till!
Pea
jag känner igen beskrivning från hur min dotter betedde sig när hon var mätt. Kan det helt enkelt vara så att hon ätit klart och är nöjd? Fem-tio minuter känns kanske som en kort tid för ett helt mål, men min lilltjej åt så korta mål redan när hon var en månad. Det beror ju på hur effektivt de suger och hur högt tryck du har i brösten. Jag har matat ca. var tredje timme.
Lycka till!
Pea