Ta med 4-åring till friSören?

[elin sofia]

Har en son som börjar bli väldigt långhårig, luggen hänger i ögonen på honom och det ser varken fint eller bekvämt ut. Tidigare har alltid jag klippt honom kort men nu vill han inte längre. Han vill ha långt hår säger han, som jag har.
Men på något sätt måste det ju ändå klippas, för som det är nu kan han inte ha det. För mig får han väl gärna ha långt hår, men han blir svettig lätt och håret är i vägen när han leker, hamnar i ögonen och så vidare. Men att själv klippa någon sorts frisyr av det tror jag mig inte kunna. Känner mig osäker på hur man kan klippa en pojke utan att klippa det kort.
Min mamma föreslog att jag skulle ta honom till en frisör men känner mig osäker på det med. Själv klipper jag alltid mitt eget hår så jag har ingen familjefrisör som jag känner annars hade man kunnat gå dit. Har ingen aning om hur man gör... Har någon något tips på en bra frisör i Borlängetrakten. Hur gör ni när ni klipper era barn och hur kan man klippa en pojke så det blir fint utan att det blir alltför kort.

[annawahlgren]

Tidigare har alltid jag klippt honom kort men nu vill han inte längre. Han vill ha långt hår säger han, som jag har.

Vill du absolut gå till en frisör, får du säkert goda tips

Annars skulle jag i all enkelhet vilja påminna om att små barn frågar i påståendets form. Alltså svarar man som på en fråga.

"Jag vill ha långt hår."

"Jaså, varför det då?"

"För att det har du."

Betyder: "Kan jag också ha långt hår?"

Alternatvt: "Varför ska jag ha kort hår, när det tydligen finns långt hår också, som du har?"

Alternativt: "Vad händer om jag har långt håri stället för kort?"

Alternativt: "Och varför brukar du klippa mitt hår kort, varför ska det inte vara långt?"

Alternativt: "Varför har du långt hår? Det har ju inte jag?"

Alternativt: "Varför har man hår?"

Alternativt: "Vad händer om man inte har något hår alls? Eller om håret växer ända ner till fötterna?"

Alternativt: "Hur långt kan hår bli?"

Och så vidare, och så vidare, och så vidare

Svaret man i lugn och ro kan ge, om inte på ALLA dessa frågor - ifall man nu inte vill förlora sig i en ändlös serie VARFÖR med sjutusen utläggningar intill utmattningens gräns (och över den) till följd - är ett intresserat JAHAAA

Varpå man lugnt klipper håret på lilla älsklingen. Kort, som vanligt.

"När du blir STOR, DÅ kan du ha långt hår. Då kan du ha vilket hår du vill. Grönt eller blått eller rött och kort eller långt eller ..." och blablabla, som en liten trevlig saga.

Budskapet som ligger under är naturligtvis det klassiska, men det säger man inte högt (Obs ):

"När du blir stor, tar hand om dig själv och bestämmer själv, då gör du precis som du vill. Så länge du är min lilla pojke, som JAG tar hand om, gör du som jag vill och bestämmer för dig." Punkt

[Emmy]

Hej Elin Sofia

Anna har ju gett dig de kloka svaren , så...
Jag har slutat klippa min son själv, eftersom det började bli en fara för hans ögon och öron , eftersom han inte satt still. Vi går med honom till en "vanlig" frisör (alltså ingen salong med tex bil el dyl de får sitta i). Han tycker det är spännande och sitter still den ½ h det tar och brukar sedan få lite färg i håret. Mamma får med sig en kortklippt kille hem. Alla blir nöjda \:D/

[elin sofia]

Tack för svaren båda två. Jag frågade inget mer vilket sorts hår han ville ha utan sa bara att vi ska gå till frisören och klippa håret. Väl där tyckte han bara att det var roligt och frisören kunde klippa hans hår - kort. Han fick en tuff liten tuppkam och lite röd färg i håret samt en klubba och han var jättenöjd och stolt över sitt nya fina hår.

Men det var lite dyrt så nästa gång klipper jag det själv.