Gnäller snart ihjäl mig
Gnäller snart ihjäl mig
Har en liten kille som är 7mån (071113) han är såå gnällig!! Vet inte vad det är med honom? Aldrig nöjd känns det som.. Han sover 19-06,30 sen 9-10.30 sen 12.30-13.15 och en lur 15,30.16 ca snälla vad ska jag göra?? Blir dom såhär av tänder??
MSJ Lilla Emil 2mån
Hej!
Den här frågan hör egentligen hemma på Späda barn och små. Men ett hett tips är att han har lite åttamånadersångest. Har du BB så läser du allt du behöver veta däri. Om inte kan du söka här på just åttamånadersångest, för att få förståelse för vad han går igenom, hur du kan göra livet lättare under tiden, och - framför allt - att det går över
.
Kram Ewa
Den här frågan hör egentligen hemma på Späda barn och små. Men ett hett tips är att han har lite åttamånadersångest. Har du BB så läser du allt du behöver veta däri. Om inte kan du söka här på just åttamånadersångest, för att få förståelse för vad han går igenom, hur du kan göra livet lättare under tiden, och - framför allt - att det går över
.Kram Ewa
Mamma till Stora guldklimpen född april -04 
& Lilltufsan född feb -06
& Lilltufsan född feb -06 -
Gäst
Hej!
Funderar lite högt här, om det är okej...
Min första bara "fick" tänder.
Lite hipp som happ. En tand där, en tand här, möjligen lite gnäll vid kindtänderna.
Tvåan har kört en hel "LaScala" föreställning 8) vid varje tand. Så visst, det kan vara tand på G. Särskilt ifall han saglar mycket och för allt till munnen.
Men så:
Hur ser era dagar ut annars
Vad brukar ni göra under dagens lopp
Han - som du - har ju sina basbehov.
Han behöver få din uppmärksamhet på ett positivt sätt.
Han behöver få insyn - och gärna delaktighet - i det du gör. Tvättstugan samt matlagning har varit en evig favorit här hemma hos oss. Senast nu under midsommarafton blev jag påmind om att det inte är så mycket som krävs alla gånger. Att bara HÅLLA i en paprika åt mamma kan vara alldeles kolossalt mycket. Man hjälper till. 8)
Han behöver ha en paus från alla - sig själv och dig också - då och då. Förekom honom! När du ser vartåt det är på väg kan du kanske förekomma honom med en liten "egen paus." Exempel här hemifrån:
Sofia, 18 månader och mitt i förtrotsen, vill och vill inte, vill allt och inget och tårarna är precis där - i vråna.
Alt 1:
Nä - nu går vi en promenad! Var är dina skor Var är din filt Vi går och tittar på KOSSORNA. 
Alt 2:
Älskling, nu går vi och tittar till Herr Katt och Kanin i sängen. Vad tror du de gör Och så dumpa älsklingen i säng med några trevliga leksaker som inte varit framme på en stund men som inte går att skada sig med även då man blir lämnad ensam en liten stund. Jag körde båda dessa på midsommarafton när det hotade att bli FÖR mycket. Lättnaden hos barnet omedelbar.
Vad gäller yngre modeller skulle jag - angående tvåan - inte sängdumpa utan förse honom med en KRISSKÅL som jag har gjort i ordning där det finns massvis med RIKTIGA VUXENGREJER ( som jag inte är rädd om) och som åker fram för Egen Pysselstund På Golvet vid hotande kris.
I skålen kan finnas grejer som:
en gammal mobil
gamla kreditkort
gammalt pass
kvitton
vykort
klädnypor
etc etc
färggrannt, inte leksaker, äkta grejer är melodin.
En sådan skål - som inte är framme eller synlig hela tiden - kan man pyssla med en bra stund. 8)
Sju månader säger du
På väg in i åttamåndersangsten, kanske
På väg att lära sig något nytt - motoriskt
Min erfarenhet är att dessa små inte tar sig en paus när de behöver den. Du måste förekomma. Som med allt annat.
Funderar lite högt här, om det är okej...
Min första bara "fick" tänder.
Lite hipp som happ. En tand där, en tand här, möjligen lite gnäll vid kindtänderna.Tvåan har kört en hel "LaScala" föreställning 8) vid varje tand. Så visst, det kan vara tand på G. Särskilt ifall han saglar mycket och för allt till munnen.
Men så:
Hur ser era dagar ut annars
Vad brukar ni göra under dagens lopp
Han - som du - har ju sina basbehov.
Han behöver få din uppmärksamhet på ett positivt sätt.
Han behöver få insyn - och gärna delaktighet - i det du gör. Tvättstugan samt matlagning har varit en evig favorit här hemma hos oss. Senast nu under midsommarafton blev jag påmind om att det inte är så mycket som krävs alla gånger. Att bara HÅLLA i en paprika åt mamma kan vara alldeles kolossalt mycket. Man hjälper till. 8)
Han behöver ha en paus från alla - sig själv och dig också - då och då. Förekom honom!
När du ser vartåt det är på väg kan du kanske förekomma honom med en liten "egen paus." Exempel här hemifrån:Sofia, 18 månader och mitt i förtrotsen, vill och vill inte, vill allt och inget och tårarna är precis där - i vråna.
Alt 1:
Nä - nu går vi en promenad!
Var är dina skor Var är din filt Vi går och tittar på KOSSORNA. Alt 2:
Älskling, nu går vi och tittar till Herr Katt och Kanin i sängen.
Vad tror du de gör Och så dumpa älsklingen i säng med några trevliga leksaker som inte varit framme på en stund men som inte går att skada sig med även då man blir lämnad ensam en liten stund. Jag körde båda dessa på midsommarafton när det hotade att bli FÖR mycket. Lättnaden hos barnet omedelbar.Vad gäller yngre modeller skulle jag - angående tvåan - inte sängdumpa utan förse honom med en KRISSKÅL
som jag har gjort i ordning där det finns massvis med RIKTIGA VUXENGREJER ( som jag inte är rädd om) och som åker fram för Egen Pysselstund På Golvet vid hotande kris. I skålen kan finnas grejer som:
en gammal mobil
gamla kreditkort
gammalt pass
kvitton
vykort
klädnypor
etc etc
färggrannt, inte leksaker, äkta grejer
är melodin.En sådan skål - som inte är framme eller synlig hela tiden - kan man pyssla med en bra stund. 8)
Sju månader säger du
På väg in i åttamåndersangsten, kanske
På väg att lära sig något nytt - motoriskt
Min erfarenhet är att dessa små inte tar sig en paus när de behöver den.
Du måste förekomma. Som med allt annat.