Surkål och ödlor

[Fjällfolket]

Ingen allvarlig sjukstuga - men småtassarna och mamma muuuu är förkylda och ligger och smågosar i soffan i pyjamas mest hela da´n

Ganska mysigt när alla bläddrar i varsin bok och snörvlar ikapp...

8)

Visst var det någon som skrev tidigare (för typ eoooner sen) i tråden om vikten av att uppskatta det man gör..?
Jag är urdålig på det, har varit urdålig på det ALLTID.

Men nu har jag tagit tag i det.
I dagarna kommer en fåtölj till mig.
MIG.
Den är min....

Jag har önskat mig en egen läshörna, mitt i hemmet så länge jag kan minnas. Nu har jag sparat pengar jag fått i gåva när jag slutade röka. Pengar jag fick att köpa "nåt vackert för" när jag var sjuk. Och småslantar här och där...

Och nu äntligen
tog jag mig i kragen och sa
Det är MIN tur

Den är av knallröd manchester

Är det sant...?

/Fjällmor

[kattklo]

Visst var det någon som skrev tidigare (för typ eoooner sen) i tråden om vikten av att uppskatta det man gör..?

Det var jag!
Gud vad gott det låter med röd manchester!
Det är du verkligen värd!
Hejja hejja hejja.

Okej, nu kommer tjatmoster med gubb och gumm-gnäll igen, men nog är det så att män ofta har lättare för att vårda sina kostsamma hobbies (alltså belöna sig själva för sitt arbete) även EFTER dom fått familj?
Medan kvinnor typ köper mat för pengarna?
Jag tänker på min pappas bluessamling, min kusins elgitarrer, fiskegrejjor...

MIN favvo-belöning just nu!
Ett glas vin och lite lite lögodis framför nedladdade TV-serier på den bärbara, i sängen, alldeles för sent när jag BORDE sova...

[kattklo]

Jannika:

Näe, nu ska jag återgå till mitt spännande horoskop. Det är en så vacker astrologisk person som utkristalliserar sig när jag jobbar.

Är det min lilla pojke?
Det är så spännande väntan här hemma ska du veta...så jag nästan dööööör.

Nog är han speciell ser ni, till exempel blir han lätt vettskrämd! Häromdagen när han plötsligt fick syn på mig när han käkade. Jag sitter ju ganska nära om man säger så. Men det hade han glömt, spännde ögonen i mig, spärrade upp dom och nästan dog av chocken.

Nåväl, I lööööv.... förälskelsen börjar komma.

[K-ina]

Röd manchesterfåtölj!!! Men ÅHHHH!!! Den är du verkligen värd Fjällmor!

ÅsaB. Jag hade väl mina aningar att du är bibliotekarie eftersom att jag sett på din hemsida att du jobbar på Axiell. Men jag fann den fina keramiken och glömde fråga! Vad KUL att du finns här och att du är systemspecialist dessutom! En sån person har jag många gånger önskat att jag skulle känna!

[Fjällfolket]

jo, och alltså... hrrm.. 8-[ jag måste erkänna... :-$
jag blev så kär att jag köpte likadan klädsel till hela hörnsoffan också...

8-[

God bless Ikeas priser *smiley som torkar svetten ur pannan*

O:)

[ÅsaB]

K-ina! Men du, hallå, är du också bibbatant? Eller har du någon koppling till den världen?

Jag jobbade som bibliotekarie i tio år ungefär, både på "vanliga" bibliotek, med bokbuss, läsa böcker för barn, kulturprogram för pensionärer mm. Så fick jag jobb på ett företag och stannade där i fem år, fastän jag visste från första början att det här inte var jobbet för mig. Men så träffade jag ju min man där, så det var ju bra att jag hade så mycket tålamod ändå!

Fast sedan tröttnade jag för gott och sade upp mig pang och bom! "Satsade" på keramiken ett halvår och sedan blev det IT-universitetet och mediaflumprogram. Jättekul, men kanske inte så matnyttigt. Ändå har alla de där konstiga spretiga erfarenheterna gjort att jag var intressant för det här jobbet och även om jag fortfarande inte kan NÅGONTING ALLS (tycker jag själv), så trivs jag och är jätteglad att mina chefer, när de hörde om min graviditet igår, inte fick för sig att protestera mot förlängd anställning. Puh!

Det är ju också roligt att vara kvar i biblioteksvärlden och ändå få ha distans till den. Det är ju en jättespeciell värld och jag brinner nog inte riktigt på samma sätt som en del (gamla) bibliotekarier. Jag måste kunna ha distans till det jag gör och det tänket känns inte så vanligt i den branschen... Fast böcker är ju det underbaraste som finns!

När jag felsöker hos kund använder jag alltid Barnaboken som exempel!

[K-ina]

Bibliotekarie är jag sen 1996 och har jobbat i 10 år som barnbibliotekarie! Bokprat, bokprat, bokprat...
Är litet mättad på barn- och ungdomslitteratur och känner att jag inte alls har lust längre. Och lust måste man ha för att få till det. Kommer eventuellt att få chansen att byta arbetsuppgifter här på min gamla vanliga arbetsplats. Jag jobbar på det! 8) Bland annat har jag fått gå en Book-it kurs nu i vår och jag ska försöka se till att lära mig den biten. (Men NÄR ska man hinna träna på det när man måste läsa barnböcker?! Har slutat att sitta kvar på kvällarna, det är jag för gammal för och har alldeles för mycket familj för att orka/hinna.)

Jag brinner nog inte heller riktigt för yrket på det sättet som många gör. Måhända en generationsfråga?! Jag trivs här men det är inte mitt allt! Kanske man ska göra något annat - någon gång?

Det var ju för väl att du har bra chefer!!! Och SÅ KLART att du kan en massa just tack vare dina "spretiga erfarenheter"! Det måste ju vara en enorm fördel att själv jobbat på biblioteksgolvet! Så du förstår hur fullkomligt uppe i det blå vi kan vara!

[Gablex]

Hej alla surödlor!

Imorgon smäller det så in i bänken! Då ska jag berätta för ett gäng glada gubbar och tanter att det inte finns något juridisk lösning på deras önskeproblem. Sedan kommer jag väl att komma tillbaka ner till Skåne som en våt trasa efter att ha blivit verbalt avrättad gånger tjugo, men det får det vara värt

Vädret är i alla fall fortfarande fint!
Vattkopporna är borta!
Jag har t.o.m. hunnit borsta tänderna ett par gånger på senare tid
Livet leker igen, helt enkelt!

Puss & kram!

[Ewa]

K-ina och ÅsaB (stort grattis, vännen - och jag håller alla tummar för att ni får snart besked och att allt går väl för er alla ) - nu måste jag förstås kackla lite med er bibliotekarier. Jag ska nämligen sadla om, och funderar fram och tillbaka, men det lutar mest åt att gå distanskursen i Borås. Det tar visserligen 4 år, eftersom den bara är på halvfart, så jag får ju lov att jobba en smula också, men kanske inte det är så alldeles dumt ändå, nu när barnen fortfarande är så små. Barnbibliotekarie är det jag helst skulle vilja specialisera mig på, men kanske är det dumt, för när jag väl är färdig kanske jag helt tröttnat på allt vad barnböcker heter... Fast du har ju verkat gillat det i 10 år ändå, K-ina... Ja, vad vill jag egentligen - kanske bara lite plus och minus och sånt som är bra att tänka på. Om ni har lust.

[Jannika]

HEJA Gablex! Låt det bara rinna av. You've got all that and brains too, du kan inte begära att de ska förstå allt som du redan kommit till insikt om. Tyvärr.

Grattis till mysfåtöljen Fjällan! Det är dui VERKLIGEN värd.

Tyvärr katten, inte kotten än. Men snart. Jag jobbar på. Min karl är tvärtom mot dina manliga släktingar, han har jättesvårt att unna sig nåt alls om det finns nåt annat till familjen som (eventuellt) behövs bättre. När pannan brakade sålde han tom av några av sina äääälskade basar och annat sånt där bas-tillbehör (har lite dålig koll). Jag får jämt tjata på honom att fixa grejer till sig själv mellan varven.

Ewa, klart du ska! Verkar passa dig perfa om jag får ha en amatörmässig synpunkt som inte känner dig så väl, bara lite genom forumet såhär. Om du lessnar så småningon får du väl göra nåt åt det DÅ, eller? Lust är en bra motor.

Kram på er, nu måste jag jobba! Jannika

[ÅsaB]

Tack Ewa raring! Tankarna är aldrig långt borta, men eftersom väntan är det jobbigaste försöker jag bara att köra på. Livet skall ju ändå fungera, både hemma och på jobbet, så vad annat kan man göra? Skulle beskedet vara det värsta tänkbara (vilket BM inte tror, tack och lov), då VET man i allafall och får gå vidare därifrån. Jag måste hålla den hemska dörren öppen, men håller ju en liten tumme ändå - hoppet är ju det sista som överger oss!

Så du går i bibliotekarietankar! Vad roligt! Det ÄR ett roligt jobb med all världens visdom inom några få väggar. För det allra mesta är kunderna jättetrevliga (jag pratar folkbibliotek nu främst) och positiva. Det som jag har kunnat tycka varit jobbigt har varit den där odistanserade attityden och något av ett "frälsartänk" - man skall få alla att läsa till varje pris och då gäller inte Margit Sandemo utan helst Nobelpristagare. [-X Nu generaliserar jag lite, men jag har mött många som har lutat åt det hållet. Personligen tycker jag att det är upp till var och en om de vill läsa, men jag tycker absolut att man skall läsa för barnen! Både för språkutveckligen (det är SÅÅÅÅÅ tydligt!!), men också för den go'a stunden med mamma/pappa/mormor mfl, när man öppnar boken, tittar på bilder, läser historien, svara på frågor osv. Den stunden är guld! Jag sörjer för barn som inte får det med sig i bagaget! Sedan tycker jag personligen också att skolor skall ha bra bibliotek eller åtminstone tillgång till det, eftersom eleverna behöver det i sitt lärande. Alla har faktiskt inte datorer idag, exempelvis! Där vill jag också frälsa, men i övrigt tycker jag att det är upp till var och en om man vill gå till bibblan!

Många (inte alla!) som jobbar på bibliotek brinner oerhört! Kan vara jobbigt, när man som både K-ina och jag är mer måttliga. KULTUR är ett stort, viktigt och vanligt ord inom branschen - kan vara tröttsamt. Gud nåde dig om du ser på Let's Dance! (Ironi, men man kan ana viss tendens.) Samtidigt känner jag naturligtvis massor av helt underbara människor - alla sorter finns ju på alla ställen, så klart.

En annan aspekt är det där med jobb. Nu är det nog lite lättare med jobb i dagsläget än när jag gick ut, men det kryllar ju inte av jobb direkt. Bara man vet det!

Jag ville också bli barnbibliotekarie, men har inte haft möjligheten, även om jag i en tidigare tjänst jobbade mycket med barn. Det är oerhört tacksamt, men också arbetssamt, då man måste läsa, läsa och läsa. Alfons går ju fort, men snart blir böckerna tjockare och tar mer tid, precis som K-ina säger!

Jag tror att du skulle bli en utmärkt bibliotekarie! Absolut!

[TorpSara]

Okej, nu kommer tjatmoster med gubb och gumm-gnäll igen, men nog är det så att män ofta har lättare för att vårda sina kostsamma hobbies (alltså belöna sig själva för sitt arbete) även EFTER dom fått familj?
Medan kvinnor typ köper mat för pengarna?
Jag tänker på min pappas bluessamling, min kusins elgitarrer, fiskegrejjor...

MIN favvo-belöning just nu!
Ett glas vin och lite lite lögodis framför nedladdade TV-serier på den bärbara, i sängen, alldeles för sent när jag BORDE sova...

Jo, och inte bara saker. En god vän till mig disputerade i ämnet. Han konstaterade att pappor relativt konsekvent bevakar sin egna privata tid även när barnen kommer, men mammor gör tvärtom, minskar sin egna tid. Jag hinner inte utveckla det så mycket nu, men AB gjorde en notis då. http://www.aftonbladet.se/kvinna/article76248.ab

[Fjällfolket]

alltså...nu bara måste jag avslöja att jag var sååå nära att gå biblioteksassistent när storbarna var små

Books

[K-ina]

Barnbibliotekarie är det jag helst skulle vilja specialisera mig på, men kanske är det dumt, för när jag väl är färdig kanske jag helt tröttnat på allt vad barnböcker heter... Fast du har ju verkat gillat det i 10 år ändå, K-ina... Ja, vad vill jag egentligen - kanske bara lite plus och minus och sånt som är bra att tänka på. Om ni har lust.

Ewa! Jag har gillat det jättemycket i tio år och otrivs inte nu heller. Men GLÖDEN saknas. Egentligen handlar det kanske inte så mycket om böckerna som ska läsas och barnen som ska peppas att läsa som omständigheter... Omständigheter som gör att det är svårt att få verka inom sitt fält! Resursbrister som naggar barnbibliotekarietjänsten i kanterna tills bara kärnan finns kvar. Jag har en heltid men har aldrig under mina år kunnat arbeta mer än uppskattningsvis 60-70% som barnbibliotekarie och under det senaste året så fungerar jag främst som vux.bibl. oavsett vad som står i mitt anställningsavtal! Och i den vevan ledsnade jag. Och dessutom så kanske man SKA göra något annat efter tio år?!!!!?

Ett par fördelar med yrket:

Härliga möten med människor varje dag! Det är en enorm fördel att ha social kompetens och respekt för andra människor! (Och här vill jag bara understryka det Åsa skriver... Jag HATAR när man trampar på andra människors kulturvanor. Och jag är GLAD över att jag jobbar på en arbetsplats där vi snackar Melodifestivalen och Let´s Dance på fikarasterna!)

OM man inte vill vara barnbibliotekarie tex. så finns det andra arbetsuppgifter! Man kan hitta sin nisch med litet tur och envishet. Eventuella talanger inom andra områden kan man få glädje av i sin profession som bibliotekarie.

Ett par nackdelar:

Ibland upplever jag en bristande respekt för mitt yrke. Vad det beror på vet jag inte, men man antar att det är avkopplande att arbeta på bibliotek och att det alltid måste vara "jätteroligt" att få bokprata för barn! Att jag har förberett mina bokprat på obetald arbetstid i massor av år kompenseras väl av att jag får jobba med nått så roligt!

Lönen är ju inget att skryta med direkt. Efter fyra års akademiska studier tjänar jag 1500 kronor mer än den outbildade personalen på vår bibbla... Men vad gör det när man får jobba med nått så ROLIGT! 8)

Samtidigt är det ju sant! Det är ROLIGT och jag valde inte yrket för att tjäna stora pengar! (Även om det skulle vara rätt schysst!) Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval!

Ewa! Jag tycker absolut att du ska göra det du vill! Då har man den allra bästa förutsättningen till att lyckas!!!

[Ewa]

Tack till er alla tre, Jannika, ÅsaB och K-ina, för fin pepping, goda råd och nyktra fakta

Jag har nog turen att ha haft så hemtrevliga och små familjära bibliotek vart jag bott i livet, för jag känner inte alls igen den där snobbismen, även om jag känner igen sorten, om man säger. Hade det inte varit för lokala lilla bibblan när jag växte upp, då jag plöjde ALLT, så hade jag nog inte läst lika mycket idag heller. Tror jag. Så någon snobbism ligger inte för mig. Har aldrig gjort. Och vår lokala bibliotekarie är bara så ljuvlig. Kan allas favoriter efter typ 3 besök. Har sagostunder där det skrattas och sjungs och läses om vartannat, med en fantastiskt lekhörna där ungarna livas och fröjdas - och bokintresset har definitivt gått i arv.