Just njuter jag inte det minsta!

[Citymamma]

Hej alla ni!

Jag märker att jag allt oftare säger att jag har haft en "dålig dag" med barnen. För så känns det. Finns det någon som bara kan ge några uppmuntrande ord? För jag njuter inte det minsta.

* 3,5-åriga sonen trotsar, säger nej till allt för att sen bara gnälla

* drygt 1,5-åriga dottern får förtrotsutbrott, "kan själv" (och då kan hon allt)varpå hon gör det i ultrarapid och sen skriker i högan sky för att hon misslyckas

* däremellan ryker de ihop och båda skriker i högan sky

* ovanpå detta ett massivt läggningstrots som gör att det tar minst en timme att stå vakt vid dörren. Alltså kan jag inte räkna med KVÄLL 19 plus att barnen blir trötta och ÄNNU grinigare på dagarna.

Ni fattar. Vi tävlar ikapp om att vara griniga på varandra. Det är inte alls roligt!

Jag läser på om trots och förtrots... men behöver liksom nåt uppmuntrande.

TACK!

[Puffis]

Fokusskifte. Mitt heta tips. Kan inget om trots, så det får du nog råd av andra om. Men varje kväll när du lagt dig i sängen så gå igenom alla positiva saker som hänt under dagen. Allt som du kan vara tacksam för. Tycker du inte att du kan komma på något? Börja då med att tänka på sånt som ditt barns ögonfransar... När du inte kan komma på mera så hittar du på något, typ:"Det var så härligt i lekparken i solskenet" även om du inte ens varit i lekparken, och regnet öste ner hela dagen. Det viktiga är att inte använda negationer, precis som i barnuppfostran (Typ "skönt att jag inte har ont i knäna"), för det uppattas som negativt i hjärnan ändå.

Efter några dagar kommer man på mer och mer att vara tacksam för. Och helt plötsligt en kväll så upptäcker man hur man längtar efter morgonen!

Man märker på barnen också, ganska omgående, när man ändrar fokus till allt positivt. De lever ju upp till folks förväntningar.

Hoppas du får mer tips!

[Ewa]

Vilket härligt inlägg från Puffis Strålande med fokusskifte.

Lägg till det också en handlingsplan inför hur DU vill vara och agera som förälder. Mina råd är att du läser och sätter dig in i konkreta situationer och hur du då kan tillämpa dessa råd för dig själv. För att kunna göra det behöver du förstås ha någon tanke eller mål kring detta.

Mitt råd är därför att du läser de klistrade trådarna här ovan, och gärna kapitlen Syskon, Trots och Fostran i BB. Undrar du sedan över något eller vill diskutera konkreta situationer så återkommer du så att vi kan spåna vidare. Vad tror du om det?

Kram Ewa

[TorsMamma]

Och jag lägger till denna krönika om du inte har haft möjlighet att läsa den. Den är kanon!

Kram!

http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... 008-syskon