Tack, Lua! Och. åh, jag glömde ju den kanske viktigaste raden på min kylskåpslapp: SE DET SOM GÅR BRA!
Kram
en desperat pappas rop på hjälp
Pappa P 75, är du kvar på forumet?
Jag skulle tycka att det vore jätteintressant att höra hur det gick SEDAN, efter diskussionen på forumet och alla goda råd.
Vad hände? Hur går det nu?
Hoppas verkligen inte att du gav upp - att vara hemmaman är inte alltid en dans på rosor, men det är en fantastisk erfarenhet som, tror jag, ingen vill vara förutan i efterhand. Dels som en erfarenhet i sig men också eftersom det också lägger grunden till en närmare relation med barnen för resten av livet! Och som mycket mycket MYCKET få män är förunnade i världen.
UffeBO
Hemmapappa 2,5 år med förstfödingen, nu 3 år gammal, och samtliga 8 månader med lille Jonathan
Jag skulle tycka att det vore jätteintressant att höra hur det gick SEDAN, efter diskussionen på forumet och alla goda råd.
Vad hände? Hur går det nu?
Hoppas verkligen inte att du gav upp - att vara hemmaman är inte alltid en dans på rosor, men det är en fantastisk erfarenhet som, tror jag, ingen vill vara förutan i efterhand. Dels som en erfarenhet i sig men också eftersom det också lägger grunden till en närmare relation med barnen för resten av livet! Och som mycket mycket MYCKET få män är förunnade i världen.
UffeBO
Hemmapappa 2,5 år med förstfödingen, nu 3 år gammal, och samtliga 8 månader med lille Jonathan
Far till Elias, 3 år (ej kurad, hittade tummen tidigt, sov på rygg hela första året)
och lille Jonathan, nu snart 8 månader (ofullständigt kurad på sidan och utan ersättning vid 3 månader, framgångsrikt kurad på mage och med ersättning vid 6 månader)
och lille Jonathan, nu snart 8 månader (ofullständigt kurad på sidan och utan ersättning vid 3 månader, framgångsrikt kurad på mage och med ersättning vid 6 månader)