SHN-kura 4½ åring!!!

Frågor och svar om att kura lite äldre barn
Skriv svar
Karin2
Inlägg: 35
Blev medlem: mån 31 jan 2005, 19:58

SHN-kura 4½ åring!!!

Inlägg av Karin2 »

Hej alla på forumet och HJÄLP!!
Min familj har helt gått in i väggen och jag tror att mycket beror på min 4-årings sömnbrist. Vi har stora problem med hans trotsutbrott, och först tänkte jag skrivit ett inlägg under fostran men jag tror att det största problemet är att han sover för lite. Jag slits mellan att han sover för lite för att han är i en "jobbig period", och att han har en "jobbig period" pga att han sover för lite... Hur det än är så vet jag inte hur jag ska lösa vår situation så jag tar med glädje emot lite goda råd.

Vi har natt 19.30, då lägger sig jag eller maken med honom i sängen och så ligger vi och pratar lite. Han älskar den stunden och då är han så lugn och go. Sen slutar vi prata vid 19.45 och så somnar han senast 20.00. Vi ligger alltså kvar tills han somnat (oftast, om man inte är ensam och lägger båda barnen själv, då somnar han utan oss och det gå bra, han protesterar aldrig). Sen vaknar han mellan 05.30-06 och då kommer han upp till oss. Då ligger vi kvar och säger att det är fortfarande natt och så sover vi räv.. Men han somnar aldrig om. Vid kl.06.45 brukar lillebor vakna och då går vi upp.

Han sover alltså mellan 9½-10 tim /dygn, aldrig mer. Han är alltid pigg och glad när han vaknar men efter bara några timmar börjar han bli SUR.. Han är arg, otrevlig, elak mot lillebror, gnällig och tjurig, han vägrar allt, han skriker i högan sky direkt han inte får sin vilja igenom och vilja det har han.. Ber jag honom klä på sig får jag ett NEEEJ JAG VILL INTE!!! till svar. Samma svar får jag när vi ska gå ut, när vi ska in, när vi ska laga mat(som han ju egentligen vill!!), när han ska gå och lägga sig osv.
Jag kämpar på; pakta, var ditt barns bästa vänn, aldrig börja en mening med nej, stå fast vid vad jag har sagt, inte låta honom vara elak mot lillebror, nolltolerans mot slag osv. osv. Ibland känns varje minut som en kamp. Vi tar honom i bruk hela tiden, han har egna uppgifter och hjälper mig med allt. Vi bakar, lagar mat, han hjälper min man med allt från trädgårdsarbete till att meka med bilen. Jag tycker vi har ett enormt tålamod och jag förstår inte varför han är så missnöjd med livet! Kanske beror det på att han lider av sömnbrist.
I övrigt går han på dagis mån-tors 9-14 och trivs jättebra där. Fröknarna där tycker att han är lilla ängel även om han är mycket viljestark där också, men aldrig på dåligt humör. Han är otroligt kärleksfull och älskar att pussas och kramas. Ja nu blev det mer ett trots-inlägg än ett sömn-inlägg, men jag hoppas så att nån kan ge mig tips på hur jag ska lösa den här situationen.
KARIN mamma till Noa -0308 + Hugo -0511
miar70
Inlägg: 9795
Blev medlem: tis 31 jan 2006, 10:59
Ort: Alby, Ånge i Västernorrland
Kontakt:

Inlägg av miar70 »

Hej Karin2 :!:

Vi försöker bena ut sömnproblemet här, till att börja med :wink: !

Jag tycker ni ska börja med att låta Noa få somna själv på kvällen, och tidigarelägga natten med en timme.
Och så tycker jag ni ska införa skrattet till gónattet också, så att skrattet och buset får avsluta dagen!

Förklara för killen att nu är det dags för honom att somna själv på kvällen, och att ni ska börja med det ikväll! Lägg inte in några frågor eller nån oro i det, utan det ska vara KUL och härligt!!!

Så här kan ni göra på kvällen:
En halvtimme innan läggning, efter bad och kvällsfika, så kan ni läsa en bok i soffan eller i mammas och pappas stora säng, och sen efter boken är det BUS!
Det kan vara kittellekar, jagad, monster, grimaser - men kul ska det vara! Sen busas det in i sängkammaren, ner i sängen och bäddas om!

Har ni använt ramsa åt honom :?:
Annars kan ni enkelt införa en gónattramsa (Gonatti med sig, sov så gott eller så...) och gå ut ur rummet. Pyssla med något utanför rummet, nåt som hörs, och kliver han upp så går du in, lugnt och fint, inga diskussioner, utan lägg ner och ramsa dig ut.
Se till att han kissat och druckit vatten innan, så att han inte försöker trixa sig upp!
Ha också kolmörkt, härhemma har vi ett överkast över fönstret, som har persienner, för att det inte ska sippra in ljus. Och svalt och skönt ska det vara. Dörren kan du ha lite på glänt, om han inte är van becksvart.

Inför också väckarklocka, som får ringa in morgonen. Gå tillsammans och köp en, låt Noa vara med och bestämma, och förklara att när klockan ringer DÅ börjar morgonen!
Min femåring sover natt 20-07 (på sommaren), alltså elva timmar, och det passar henne utmärkt.
Kanske skulle natt 19-06 passa honom, och det kan mycket väl vara så att när han får korn på att sova och lär sig vänta på att klockan gör morgon, så kan ni ställa fram klockan till 6.30 eller 7.00...
Och OM prinsen kommer knatande innan klockan ringer på morgonen, så är det bara en sak att göra: gå tillbaka till sängen och invänta morgonen! SEN kan man ha morgonmys i mammas och pappas säng :D :!:

Du verkar vara väl förtogen med barnaboken och paktande, social delaktighet osv, men en sak tänker jag på och det är att du kan förebygga trist beteende genom att ligga steget före och berömma och uppmuntra det goda beteendet, men jag tycker du kan lägga de här funderingarna på Barnafostran, precis som du själv tänkt :wink: så tar vi sovabiten här, om det går bra :?: :!: Och säkert kommer han att må bättre med mer sömn!

Vad tror du om det här upplägget? Känns det bra?

Kram Mia
:heart: :heart: :heart: 6 barn :heart: :heart: :heart: (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) :heart: två barnbarn :heart: (-1309, -1505)
Karin2
Inlägg: 35
Blev medlem: mån 31 jan 2005, 19:58

Inlägg av Karin2 »

Hej Miar tack för ditt snabba svar!

När sovtiderna är 19-06, tänker du dig att man ska släcka lampan kl.19 eller ska han ha somnat då?
Anledningen till att vi lägger barnen 19.30 är att min man kommer hem från jobbet kl. 18.45-19. Pojkarna vill så gärna hinna vara lite med honom innan läggis. Läggningen blir också störd om barnen hör att han kommer hem precis när de lagt sig, då vill de gå upp och hälsa på honom naturligtvis. Men jag ska definitivt ha barnen läggningsklara när maken kommer så kan vi ha läs och bus tillsammans och kanske för att vara realistisk sikta på att släcka lampan 19.20. Ska jag räkna att natten börjar då även om det tar en kvart för honom att somna?

I kväll ska vi ialla fall låta honom somna själv, vi har aldrig andvänt ramsa och jag känner oro över att kommer att bli arg men det får han väl bli då antar jag... Jag är också rädd för att han kommer att bli ledsen när vi bär tillbaka honom till hans säng på morgonen och då kommer han säkerligen skrika så lillebror vaknar. Som du märker känns det här jobbigt för mig, men jag antar att det jag måste göra är att bestämma mig. Jag är rädd för hans utbrott, och det märker han säkert, så det är kanske därför han trotsar mig så mycket. :oops:

Vi ska gå och köpa en väckarklocka idag, det tror jag han kan förstå sig på att när den ringer då är det mogon. Det är klart att det måste vara jobbigt för honom att inte veta när det är morgon, och han har ett otroligt kontrollbehov. Med en väckarklocka kan han kanske känna att han har kontroll över situationen. :shock:

Ja, idag kör vi ialla fall, tack för din hjälp att försöka få oss på rätt väg!!
KARIN mamma till Noa -0308 + Hugo -0511
miar70
Inlägg: 9795
Blev medlem: tis 31 jan 2006, 10:59
Ort: Alby, Ånge i Västernorrland
Kontakt:

Inlägg av miar70 »

Hej Karin!

Hoppas ni hittade en fin klocka idag :wink: :!:

Självklart ska dina pojkar få vara med pappa - ni måste göra ett schema som utgår från ER familj, men tänk noga över tiderna och håll dem BENHÅRT! DEt blir så mycket enklare för alla då!

Natten räknar du från det att du lägger honom och går ut ur rummet - nu i början, innan han förstår "hur det ska gå till" kanske han inte somnar direkt, men vi brukar säga att vi kan bara ge barnen förutsättningarn att sova, men sova måste de göra själva! Och han kommer att somna fort, snart, jag lovar!
Men du räknar alltså sovtid från det att lampan släcks och du går ut ur rummet, om det ändå tar en ytterligare timme innan han somnar!

Var inte rädd för hans reaktioner!

Jag skulle bli rädd om barn INTE reagerade, det är sunt och hans sätt att fråga dig - och du ska svara lugnt och tryggt, envist och säkert, så känner han snart inte behov av att fråga med så stora bokstäver!

Och jag tror du är inne på rätt spår, när du skriver att du tror att han trotsar mycket bara för att du är rädd för hans utbrott. Barn behöver motstånd, de behöver veta och han kommer inte att ge sig förrän du ger betryggande svar!

TA nu "striden" några morgnar, det har ni igen tusen gånger om! När du går tillbaka med han i sängen, så sätt dig på pass utanför dörren, så att du DIREKT kan förhindra att han kliver upp igen! Men kom ihåg att vara lugn och använd ramsan, stablit och lagom högt.
Titta INTE mot honom, ha honom i ögonvrån, helst ska han inte se dig, men du ska ha koll, om det går :? ..

Det här kommer att gå fint, det är jag säker på!

Fråga på om du har nån fundering!

Kram Mia

Ps: Jag tror du har stor glädje av "attitydtråden"!
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252
ds.
:heart: :heart: :heart: 6 barn :heart: :heart: :heart: (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) :heart: två barnbarn :heart: (-1309, -1505)
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn äldre än ett år "