Igår när Pappan satte på Emil nattblöjan, han har inte haft dagblöja sen han var 1,5 år gammal, tyckte Emil att den inte satt bra. Han var gnällig och ganska missnöjd. Pappan var dock mycket positiv och fixade med blöjan samt konstaterade att den satt fin-fint. Sonen hoppade i säng och somnade utan problem.
Ëtt par timmar senare vaknar han och är förtvivlad, gråter så det sprutar tårar och är fullkomligt otröstlig. Somnar om och sover gott en stund innan samma förtvivlan gör sig gällande. Då går jag in och kollar läget. Emil säger att han behöver kissa. Kissa
säger jag, du har ju blöja. Sonen framhärdar, han behöver KISSA!! Jag hämtar pottan, lyfter Emil ur sängen och så kissar han på pottan. Sen tänkte jag sätta på blöjan igen men det var tvärstopp, den skulle han inte ha på sig. Då frågar jag bara om han ska sova utan blöja och det ska han göra. Förklarar då att ifall han behöver kissa så kan han bara ropa på mig eller Pappan. Sonen somnar igen. Efter en timme ropar han att han behöver kissa. Han sitter på pottan en liten stund men inget kiss kommer det. Han somnar om igen och sover hela långa natten och det är torrt i sängen när han vaknar.
Så nu verkar det som om han inte tänker ha någon nattblöja längre och det är ju helt okej.
Stolt har han varit hela dagen och berättat för Syrran och mormor att han sovit utan blöja. När de frågat om han kissade i sängen har han svarat så där självklart härligt Nää-ä.
Kram Susan
Gulle Emil! 
men då upplyste jag honom om att det var natt och på natten sover man. Okej sa Emil och somnade så fort jag stoppat tillbaka honom i sängen. Fick sen väcka honom klockan sju som vanligt.