Hur berätta för barnen om utlandsflytt?

[Humlan]

Hej!

Maken och jag har blivit utlandsplacerade, till vårt drömland Italien. Vi kommer att flytta till hösten och som det är planerat bo där i 2 år. Vår dotter Hannah 5 år i sommar och vår son Oliver 4 år i november har vi berättat för, vi håller sällan ngt hemligt. Vi talar om det titt som tätt, t ex vi flyttar då sommaren är slut, där talar man italienska det kan inte vi idag men det lär vi oss snart, där finns det bla bla bla. MEN det är svårt att veta om de förstår vad det innebär? Att vi INTE kommer att åka hem till "gula huset" som de kallar vårt hem när första veckan är slut där. Att vi lämnar bästisarna och att det är en annan kultur. Anna och andra som har erfarenhet hur berättar vi detta bäst. Som vi gör, småpratar om det, påminner om det? Tacksam för all slags input. Jag har även berättat att jag kommer att vara hemma med dem till efter julen (vi slyttar i september) och att det blir gemensamt dagis from januari. Sen till hösten blir det skola för den nyblivna 6 åringen, iom att de börjar skolan ett år tidigare. Ytterligare ett språk introduceras då undervisningen kommer att vara på engelska... Vi är mycket glada för att få denna möjlighet men inte utan att man är nervös med, fast jag tror ändå det är en möjlighet för barnen att få möta en annan kutur samt få tillfälle att lära sig ett annat språk. Kom gärna med input till mig!

kram

[annawahlgren]

Härligt Jag har alltid rekommenderat Italien som rätta stället för små barn

Men prata inte så mycket. De kan inte förstå. Små barn lever här och nu. De kan inte av era ord fantisera fram en icke upplevd tillvaro. Berätta bara, som ni gjort, som en saga ungefär, om hur det kan tänkas se ut i Italien, där i ska bo ett tag snart. Framstå som nyfikna och förväntansfulla själva. Vänta på eventuella frågor och besvara dem så gott det går om och när de kommer, men stoppa ambitionen i lådan att ge dem svar på förhand på frågor de inte ens ställt eller kan ställa Ta dem underhand.

När förberedelsen väl är gjord, en gång för alla så att säga, kan ni vänta tills det är dags att packa i princip Då ska man säga hej till den och den, "vi ses sedan igen", man ska komma ihåg det och det, man ska hinna med det och detta, "för på måndag ska vi åka. Å, vad det ska bli spännande "

Poängen är alltså att ni med ERT beteende och er attityd visar att ni skår bakom detta till 100% och ser fram emot det, ungefär som man ser fram emot att det ska bli sommar, jul, födelsedag... så att inte minsta lilla orosvarg kryper över tröskeln ("Herregud, tänk om barnen inte TRIVS?" osv). De får inte lukta sig till minsta tvekan hos ER, och den tvekan förmedlar ni, omedvetet, om ni pratar för mycket om saken, så mycket att de börjar undra om något är fel.

Jag försäkrar, med rätt - enkel, lugn, självklar, glad - attityd hos er kommer de efter en vecka på det nya stället att bära sig åt som om de alltid hade bott där För det är ni, och de andra bomärkena som hör till deras liv, samt fasta tider och rutiner (=en förutsägbar tillvaro konkret), som sammantaget betyder trygghet för små barn. Inte platsen

[Humlan]

jag behövde höra det du skrev, att det är helt i sin ordning bara vi vill det! Vissa reagerar ju med -åhhh så kul för er alla! Andra med - men ska barnen gå på ITALIENSKT dagis, hur ska det gå? Jag själv känner att det lär de sig väl, hur det är menar jag! Som du beskriver är det en underbar barnkultur i Italien, jag vill gärna att mina barn får uppleva den, där är barnen lika självklara individer som vi vuxna är här, utan att de tar över. Fester är för alla, restauranger är för alla etc. Sen vill vi gärna ha en liten egen "italienare/ska" och hoppas att atmosfären är bättre där för att "göra barn" för oss *S*
Vi ska kanske dra ner på snacket om Italien, det är ju 4 månader kvar tills det är dags. Men fick en idé om att ha en avskedsfest för alla deras kompisar strax innan.... precis som vi vill ha med våra vänner, kanske kombinerat tom

Tack för att du finns för alla de små barnen!

Själv har jag på sistonde mantrat en massa nej till båda barnen och påminns när jag klev in här hur jag kan ändra nej:et till en fråga. Varför hamnar man i dåliga spiraler? Sen känns det oerhört skönt att få vara hemma igen med barnen, utan en massa måsten på jobb etc, vi ska bara vara fram till julen, sen ska de på dagis mellan 09-13 måndag till fredag, då jag jobbar, sen har vi hela eftermiddagarna att åka skidor eller bada på, jag jag längtar och jag tror att de känner av det Att få vara mamma och upptäcka världen med dem på heltid, allt är ju nytt för oss alla, det ska bli mycket spännande! (antar att de kommer att översätta åt mig innan jag greppar italienskan....)

[Humlan]

den självklara attityden efter en vecka eller så, ska ha det som målbild om jag får egna vargar som smyger omkring....

[annawahlgren]

Tack för varma ord och tack för Attityd - som du ska ha med dig överst, underst och mitt i packningen och inte vänta med någon vecka

I sådana här lägen försår man vad det uttrycket betyder: "Det blir vad man gör det till."

Jag har tre barnbarn i Italien. Ett tag, när barnen "bara" var två, försökte de ömma föräldrarna bosätta sig i Sverige. Bortsett från att pappa italienaren givetvis inte fick jobb här (se majkrönikan ) blev barnen behandlade som Störande Element, som små barn i regel blir i Sverige, Gud förlåte mig för att jag säger det, i stället för som under, mirakel och tillgångar - mer ju mindre de är. Italien är fortfarande ett barnvänligt land, åtminstone och inte minst i just Attityden.

Avskedsfest blir väl kul Kanske man skulle kalla det tillgångsfest Äventyrsfest Utflyktsfest Vidga-vyerna-fest

Finns en chans till Montessoridagis är himmelriket nära De övergår ofta i skolor, så att säga. LYCKA TILL

[Humlan]

låter "mega bra" (dotter snart 5 gillar dessa nya ord, testar massor med ord hemma och ser hur vi reagerar, mycket cooolt just nu).

Aha, du har barnbarn i Italien, kände inte till det... Själv kommer vi att bosätta oss i Norra Italien, Lombardia provinsen strax norr om Milano (Lago di Como). Montessoridagis är inbokat redan (inte billigt, vi är skonade här med maxtaxa...) vi ska besöka den nu på torsdag då vi flyger ner, men bara maken och jag denna resa då vi ska titta på en massa hus, ha möten etc. Barnen tas med då vi vet VART vi ska bo och får slippa sökandet...

Anna igen, du är värd att höra det många gånger,tack för att vi kan vända oss till dig och ta del av dina erfarenheter! Tror vi alla blir lika glada av att ha möjligheten att kunna kommunicera med dig. Du ger oss mod och stöd men främst attityd som känns oerhört viktigt att ha som föräldrer, dvs en positvi självklar tydlig dito, ja du förstår säkert vad jag vill säga
Tack igen och ha en skön kväll!

[br]

hej
vi har precis flyttat till USA för att vistas här i 2 år. Vi berättade för dotter för ca 2 månader sedan, vi ville inte börja prata om detför tidigt eftersom det kanske könns somn att det aldrig blri av. hon vet vad "flytta " är och har varit utomllands på semester så det var nog lite förvirrat. Vi har varit positiva och tagit det stegvis. De sista veckorna hemma hade vi nästan inga saker eftersom de blev skeppade i förväg. Vi pratade mkt om att vi skulle flyga och att det är varmt dit vi skulle och hon älskar sommarklöder så det var popullärt. PÅ dagis hade de fixat jättefin, 4 årsklubben had especiell avsllutning med brev från skogsnisse och avdlening hade ett jättefint hej då kalas och alla barnen hade ritat fina teckningar.

Nu har vi varit på plats i drygt två veckor. Vi bor tillfälligt en lägenhet i ett dötrist komplex. Vi ska flytta tilletthärligt hus 1/6. Måte säg aatt det går riktigt bra. men det är lite tufft såklart för det är mkt att vänjua sig vid. Hittills känns det som om alla är vänliga. Att komma som ensam vuxen med två barn tiill en restaurang vid lunch är inga problem, ngn hjälper en med barnstol och personalen frågar altid om jag behöver ngt som de jkan hämta. Hur många svenska lunchställen har inte skyltar med barnvagnsförbud?

Lekparkerna är jättefina och förra måndagen när vi var p åväg att träffa några andra svenkar med barn sa dottern att det är jätteroligt här.
Jag tror mycket på som Anna skriver att barnen har sin grundtrygghet i föräldrarna.

Min dotter har knappt träffat några amerikaner ( förutom restauranger och affärer) men är intresserad av språket och kan några fraser.

lycka till

[Humlan]

Stort tack för ditt svar och jag önskar er lycka till!
-Humlan

[astromalin]

Hejsan, jag ar en mamma i Italien och jag skulle vilja nyansera bilden nagot...min dotter ar hemma med mig, men av de svenska mammor jag kanner som har barnen pa dagis sa ar de inte alltid sa jattenojda, speciellt ar manga missnojda med att barnen far vara ute valdigt lite har. For mig som ar hemma med en liten dotter finns inte sa mycket variation pa vart vi kan ga - det finns typ EN bra lekplats (da menar jag att den inte ar full av smog) och dar ar det nastan inga barn under veckorna, de stannar inne helt enkelt forutom lordag och sondag.
Valdigt mycket industritillverkade kakor till frukost och som mellanmal far manga barn har, det tycker jag ar daligt.
Barnlakarna ar valdigt snabba med att ordinera mediciner, lite val snabba tycker jag. Mot trog mage hos bebis ville var lakare att vi skulle ge laxerande stolpiller, vilket jag tyckte lat hemskt sa vi gav henne plommon och problemet var ur varlden.
Natirligtvis finns det manga bra saker ocksa, men som sagt, jag ville nyansera bilden lite...

[astromalin]

PS Humlan: Om jag inte tar fel har vi haft kontakt pa tomtar-o-troll-listan!
Halsn. Malin

[Humlan]

Tack för ditt svar! Ja, jag hr fått bilden av att det kan variera mycket, gm tomtarotroll listan fick jag tips på bra dagis i området kring där vi ska bo. Vi åker ner nu imorgon maken och jag och ska besöka ett dagis samt EU-skolan. Misstänkte lite att det var du som skrev men man vet ju aldrig Vi kommer att vara i Como på fredag och se hur det ser ut där, jag är mkt förväntansfull! Hörde att ni har det mkt varmt.........

[astromalin]

Ja, vad kul! Det var 28 grader igar, svettig bebis!!! idag ar det mulet och lite svalare...hor garna av er i helgen om ni har tid (vilket jag iofs ej tror )!
Ni kommer sakert att bli jattenojda tror jag, Montessori-dagisen ar ju oftast battre ocksa.

[annawahlgren]

Det väntar er ett härligt äventyr

Naturligtvis finns fläckar även på solen och man kan ifrågasätta mycket i Italien liksom överallt. Men Attityden, vänligheten, kärleksfullheten och det glada intresset för små barn - det hittar du banne mig ingen annanstans i Europa

[Humlan]

runt kring Como och nu besökt skolor och försklor måste jag instämma.... Vi är jättenöjda med vårt dagis här hemma MEN MAMAMIA jag är imponerad! Iaf av det jag såg, vi väger nu alternativen Montessori där barnen blir "italienska" samt en internationell skola, båda verkar vara mycket bra= lyxproblem men ack så svårt att välja. jag har ingen tidigare erfarenhet av Montessori heller så jag känner att vi behöver läsa på, men attityden där överenstämde med hur jag vill visa barnen världen...

[annawahlgren]

Vill bara tacka dig för dina underbart varma ord ovan och av hjärtat önska dig och er alla LYCKA TILL