Idag t.ex. när jag glatt berättat att kompisens mamma minsann hade en liten bebis i magen, utbrast han förvånat (läses med skånsk dialekt):
"-Varför det då?!" och tillade med rynkad näsa och lite småirriterat skakande på huvudet:
"-Det är inte roligt med bebisar som inte GÅR!"
Alltså ska man inte vänta sig någon större entusiasm den dag man förhoppningsvis får möjlighet att berätta för honom att hans egen mamma minsann har en liten bebis i magen - såvida det inte är en sådan som redan kan gå
