
Tack, miar 70 som länkade via PM så jag hittade dig, MariaGW, och tack själv, för att du flyttade upp tråden
Jag citerar här ordagrant vad jag skrivit i Barnaboken, och det får man verkligen inte läsa som någon sorts dagisorder
Jag har ju för övrigt heller aldrig själv någonsin haft ett barn på dagis. Det skulle inte ha fallit mig in.
Däremot har alla gått på lekskola, av och till, eller kyrkans barntimmar, beroende på var vi bott. Det har alltså inte ens handlat om dagliga utflykter på egen hand, och aldrig innan barnet fyllt fyra år, och aldrig mer än tre timmar åt gången.
Och det var perfekt.
Man får komma ihåg att det jag har lärt mig om barnen, det har jag lärt mig av barnen
(Barnaboken 2004 sid 539 f):

"För fyraåringen, äventyraren, är t o m en dålig lekskola eller förskola bättre än ingen alls. Nu är hans behov av andra barn, andra outforskade miljöer och människor oavvisligt.
Sina kompisar väljer han moget och insiktsfullt, och han leker med dem på sitt eget vis, säker i sin förmåga. Han förgår sig sällan. Ofta undanröjer han t o m besvikelserna innan de uppstår.
Fyraåringen är kort sagt klok.
Han lever och verkar så som vi alla skulle må bra av - han gör det han vill, han är tillsammans med folk han vill vara tillsammans med, han går för sig själv när han vill vara ensam, och han respekterar sig själv.
Fyraåringen lämnar 'flocken' för allt längre utflykter. Han söker sig inte alls lika ofta tillbaka till sitt mänskliga centrum som han gjorde som treåring.
Den tidrymd fyraåringen anser är lagom för utflykternas varaktighet – om han alltså är fri att bestämma helt själv – är tre timmar.
Får inte fyraåringen göra sina utflykter på egen hand i andra miljöer utanför 'flocken', kan han faktiskt ge sig till att rymma hemifrån med knyte och allt!"
O:)

O:)
PS Tinis - "Ett dåligt hem är bättre än inget hem alls" är det Kerstin Sandels som har sagt, och det var ett uttalande som jag ofta citerade under 1980-talet när tvångsomhändertaganden av små barn enligt LVU - lagen om vård av barn och unga - var legio. (Det hände t o m att föräldrar kom för att hämta sina barn på dagis, och så var de omhändertagna

)
Jag skrev debattartiklar och bråkade och brukade alltid citera advokat Sandels (även i första Barnaboken, som kom 1983): "Hennes ord borde stämplas i rött över den eländiga lagen."