Vaddå Jannika, menar du att reptilerna gav dig sura uppstötningar..? O:) Och då har du inte ens läst boken! 8)
Okej, då kör vi round three, Moses:
1) Moseböckerna började nedtecknas cirka 3000 år
efter händelserna som beskrivs i dem.

Det här vet ni. Fram tills dess hade "moseböckerna" vandrat vidare från generation till generation som en muntlig tradtion. Behöver jag gå in på det där med viskleken

Har alla lekt den som liten

Bra! Då vet ni vad som händer med muntligt vidareförd information - speciellt ifall den förs vidare i
generationer 
...
2) Det fanns två stycken gubbar som satt och skrev ner dessa muntliga historier på var sitt håll - den ena kallas för Jahvisten - där för att han kallar Gud för Jahve i sina skrifter, och den andre för Elohisten för att hans Gud heter genomgående "Elohim" i texterna.
Hur gör då Jahvisten och Elohisten när de samlar in sina berättelser

Tja, de utfrågar olika byäldste

vars uppgift det alltid varit att bevara släktens/stammens historia, och nedtecknar det som de finner intressant, eller det som återkommer, eller både och...

Så vi skall nog inte ta det som står i Moseböckerna
alltför allvarligt - alldeles oavsett om innehållet fick följa med in i "bibeln", version Nicea, flera tusen år senare...
3) Jag frågar mig ifall han fanns alls, vår gode Moses...
Ni kan alla säkert historien om hur Moses hittades i vassen? Samma historia har berättats av Sumerierna-Babylonierna fast då hette gossebarnet "Kung Sargon den äldre".

Det finns inte heller några historiska bevis på att "uttåget" någonsin ägt rum, och så vidare.
4) Det finns massvis med saker i Moseböckerna - särskilt i scenerna omkring den brinnande busken - som vi idag helt enkelt inte förstår längre därför att vi inte längre förstår den tidens talesätt! När Gud säger till Moses "Jag är den jag är" som svar på hans fråga "vem är du" - så är det INTE något mystiskt filosofiskt svar 8) som vi idag vill ha det till - utan DÅ betydde den frasen helt enkelt: det ska inte du bekymra dig om!

Så hur mycket mer finns det i Moseböckerna som vi idag tolkar fel bara för att språket förändras? Att läsa skrifter som först vandrat som muntlig tradition i 3000 år, sedan tecknats ner, sedan översatts till ett helt annat språk, sedan vandrat vidare i den formen i cirka 800 år, och sedan översatts och översatts och översatts allt medan språket förändrats
utan att ta hänsyn till att språket
gör det , gör varje försökt till att försöka "tolka" historierna idag till ett rätt så dödsdömt uppdrag.

Så fanns där
ursprungligen något om reinkarnation

Gud ensam vet...

Att VI idag sätter oss ner för att "tolka" dessa skrifter är så skrattretande att vilken språkforskare som helst borde vara kapabel till att skratta ut alla teologer som sitter och "tolkar" Moseböckerna hela vägen tillbaka till öknen, där dessa historier hör hemma, i sanden...
5) Eftersom historierna har vandrat från mun till mun längre än det har funnits svenskar i Sverige

har "Gud" också förändrats en aning under resans gång och i också Exodus! Först dyker han upp i brinnande busken scenen som någon slags räddare.

Sedan skickar han iväg Moses, men ångrar sig tydligen innan Moses hunnit ens halvvägs iväg, och kommer mitt i natten instormandes till Moses och vill döda honom.

Men ger sig av - blidkad - när Moses fru Zipporah utför lite snabbt och halvslarvigt, i mörket, en liten omskärelse på sin lilla baby...

"Ja men den historien skall man väl inte ta så bokstavligt"... och hur skall vi veta vad som skall tas bokstavligt efter fem årtusenden

Det är dödsdömt, skrattretande! Och sedan får vi guden som dödar alla de egyptiska förstfödda och så vidare och slutligen den snällare Guden som låter det regna manna och vad det nu var från himlen...

Samma Gud

I sådana fall en svårt skitsofren sådan...
6) Var Moses en reinkarnation av Elia
Öh... jag återkommer, det här blev väldigt långt redan som det är...
