1 år och vill sova få timmar

[duggan]

Hejsan.

Jag är ledsen att behöva säga det, men varför ramsan inte "tar" beror på er.

Läs månadens krönika så förstår du nog bättre:
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghet

//Malin

[gunnar]

Har nu läst krönikan. Jag vet allt det där, eftersom jag kurat förut. Det stämmer säkert väl in också för min man, som kände/känner sig en smula osäker. Men tycker inte det stämmer med mig själv. Men om det nu är vi/jag, så vet jag inte vad jag ska göra för att förändra det hela.

[TorsMamma]

Hej Petra,

Jag klipper in ett svar som AW har gett i en annan tråd också.

Jag brukar svara många så här också. Små frågor = små svar, STORA frågor = stora svar. Man måste svara rätt svar på frågan om man säger. Just nu så ställer sonen MÅNGA frågor och dessa skall ha betryggande svar, inte få fler frågor än man besvarar tillbaka, om du hänger med....

Jag har en "TorsPappa" där attityden kan svikta en del och där han alltid gör på exakt samma sätt. Han svarar på samma sätt osv... Men helt plötsligt kommer Tor på att han måste kolla, gäller samma regler som innan??? Och då är svaret att JA, vi har kontroll på läget du kan fortsätta sova. Men just dessa frågor kan pappa just nu inte besvara och då MÅSTE jag gå och besvara detta på ett "BETRYGGANDE" sätt. Och då tar det mig ca 2 dygn att få tyst på denna fnurra och jag nöjer mig INTE med mindre!
Jag minikurar eller kurar inte, jag bekräftelseramsar bort våra fnurror, så när jag besvarat frågan på RÄTT SÄTT (med verktygen man har till hands) ser jag också till att ge den där supermjuka bekräftande ramsan som säger "precis så skall det vara, mamma VET exakt vad hon gör och du kan sova lugnt" sen är det HUSLJUD som gäller, många sådana!

Här är AWs svar:

Tack för dina varma ord

Jag vet inte om vi har fastnat i ngt????

Hon gråter alltid när hon förstår att hon måste lägga sig. Vi skrattar och har det roligt hela dagen men när det är sovdags da måste jag räkna med minst 10-15 minuters gråt.

Där gav du svaret alldeles själv Ni har fastnat - hela lilla bunten. Du "räknar med minst 10-15 minuters gråt". På morgonen räknar du också med elände, av och till. (Och att hon vaknar gnällig är inte konstigt när hon somnar gnällig.)

Lilla mamma är alltså den som gråter när hon förstår att barnet måste lägga sig för hon vet vad som väntar och tycker det är så ledsamt och poff har lilla barnet ju lärt sig den saken. Och ett mönster har etablerats. Det "ska" vara jätteledsamt att gå och lägga sig. Och det "ska" vara jätteledsamt att vakna.

Bort det

Man kan säga att du / ni inte har kurat klart, helt enkelt. Ni har mycket riktigt fastnat på vägen och tappat bort målet, som var god, sammanhängande sömn, en sömn barnet vill ha och njuter av, en sömn för livet, en glädjekälla.

Mamma / pappa har inte lyckats sjasa ut alla vargar - en del har dröjt kvar på tröskeln och där har de byggt bo.

Små barn gör som vi lär dem. Nu tror lilla barnet att det ska vara så här, och HON kommer inte att ändra på någonting, om man säger

Så kura klart

Jaha, hur då

Du har fått fantastiska tips och goda råd här. Som jag också tackar för

Så backa bandet. Betrakta inte kuren som avslutad och barnet som "framme", för det är hon ju inte, utan fortsätt. Det får bli en liten minikur - skivan hakade upp sig, om man säger

När hon sätter igång sitt slentriangnällande, var alldeles kolossalt extra hurtig och glad själv vid läggningen, och bär dig åt som om hon vore alldeles strålande lycklig. Tjo och tjim: "Vad det ska bli SKÖNT att sova!" Som om du vore grön av avund men vansinnigt lycklig för hennes skull. Dröj inte kvar, skjut vargflocken rakt in i grytet på tröskeln och gå ut med ramsan, hurtigare och tjo-och-tjimmigare än någonsin. Ut med dig inom två minuter Helst bara en halv nu

Sätt genast på alldeles kolossalt glad och trevlig musik (dock utan sång), kanske en käck oemotståndlig Strauss? Det ska vara högt och frejdigt och oemotståndligt nog för DIG, så du faktiskt inte hör barnet - om du inte ska hänga i dörrspringan, vilket du ju inte kan, eftersom alla vargungarna inte är riktigt döda än, så pass på Jaga, jaga - du kan ju dansa under tiden; ska inte kunna låta bli Så kul ska det vara.

I Amerika finns skyltar som säger "Don't even think of parking here". Sätt upp en sådan skylt på barnets dörr. Våga inte stryka omkring där ens, än mindre parkera Tänk framåt, se framåt, kör vidare - målet hägrar och dit ska du, och du kommer INTE dit genom att stanna kvar där du var, och du kommer INTE dit genom att tro att lilla barnet ska hålla dig i handen och leda dig.

På morgonkulan vid första ljud - lyckligt eller olyckligt - ger du en enda upplysningsramsa som ska vara så klämkäck och hög och bestämd och hurtig och glad att du kräks åt dig själv, så tillgjord som du låter. Den kan vara x6 eller t o m x8 men sedan ska den följas av INGENTING som har med barnet att göra. Lär dig ett mantra. "Nu sover hon så gott. Nu sover hon så gott. Nu sover hon så gott." Gör sedan någon nytta, som du kan passa på att få uträttat medan hon sover så gott Eller gå och lägg dig och sov lika gott själv.

Exakt på minuten som hon ska vakna bär du dig åt som om du aldrig sett henne förr. ÄNTLIGEN har barnet kommit Och som om hon GIVETVIS sovit hela natten som en gris, somnat lycklig och (inte hunnit än) vaknat lika lycklig, och allt är fullkomligt kanontoppenmegajättekul och underbart. Surar hon och gnäller och tror att det är synd om henne, dvs att mamma fortfarande tycker synd om henne, tar du ur henne det med om möjligt ÄNNU roligare återseende-baluns, som om hon vore solen själv. Igen

Ge den här lilla minikuren 4 kvällar och nätter / morgnar, uppför dig som (målmedvetet) folk och rapportera sedan - och minns då att det var vad DU gjorde och inte gjorde som är betydligt mer spännande och intressant än vad HON gjorde och inte gjorde.

För ledningen är din

[gunnar]

tack, jag ska försöka igen ikväll. Igår satte jag på Mozart, men det hördes inte så bra på ovanvåningen medan dem därnere fick hålla för öronen ; )
Nytt försök alltså!!

[duggan]

Hejsan!

Det låter bra, jätte fint svar du fick av Torsmamma. Jag hade lite bråttom så jag skrev bara som hastigast imorse. Känner du dig laddad inför ikväll, och inför vargtimmen nu?

//Malin