Men nu gällde det inte tvätt...
Igår var hon magsjuk. Spydde MÅNGA gånger. Jag förstår nu vad ordet uppkastning kommer ifrån
Eftersom vi gör om i vårt sovrum så sover vi för tillfället i källaren. I hobby/gäst-rummet. Vera har ju som vanligt sovit i sitt rum där uppe, men eftersom hon varit såpass dålig kände vi att vi inte ville ha henne så långt ifrån oss.
Det finns en bäddsoffa i h/g-rummet, men det är också heltäckningsmatta på golvet, så vi kände väl att det inte var helt lämpligt med henne där.
Så tillsammans med Vera kom vi fram till att hon skulle sova på en madrass i tvättstugan, vägg i vägg med h/g-rummet.
Hon tyckte att idén var toppen. Och hon somnade på nolltid. Inte konstigt, för hon var helt utmattad.
När vi skulle lägga oss, så började jag inse att vi kanske ändå inte skulle höra henne om hon började kräkas, och vem orkar ropa i det tillståndet?
Så jag bäddade precis utanför dörren till tvättstugan med dörren öppen. Hon vaknade till ett par gånger och ville att jag skulle fylla på hennes vattenglas. En gång hade hon kissat också, och det var på sätt och vis skönt för det hade hon inte gjort på hela dagen.
Så tre-fyra gånger vaknade vi och annars sov vi gott båda två - eller alla tre. 7.30 vaknade Vera och insåg att det inte var så mörkt längre. Så hon fick ligga hos mig en stund. Sedan ropade jag på pappan och han bytte plats med mig och jag la mig i sängen ett par timmar. När jag kom upp sov de som stockar båda två, Vera på pappas arm, på en madrass utanför toadörren och tvättstugan. Sån söt syn
Idag har hon varit glad och frisk. Inte pigg, men har fått i sig en del mat. Hoppas det gick över. Själv har man ju en tendens att känna efter hur illa man mår egentligen. Och jag mår ju illa, om inte hela tiden, så nästan - utan bacill
Och nu sover hon (tror jag) i sin egen säng i sitt eget rum!
/LO