Frågor från natt 6, ramsan verkar inte funka?

[Kj]

Efter ett misslyckat kur-försök innan jul (när vi hade för dålig koll på allt och åkte iväg dessutom) ligger vi nu på natt 7 med vår 7-månaders tjej.

Natt 1 och 2 var tuffa med mkt gnäll (förmodligen eftersom vi fastnat lite i buffningsträsket efter det misslyckade försöket). Tyvärr kändes det inte som om ramsan "bet". Natt 3, 4 och 5 sov hon riktigt bra men de få gånger som hon vaknade verkade hon mer somna om av sig själv (låg och gnydde ett tag innan hon till slut blev tyst) än att påverkas av vårt ramsande, som mer gjorde henne argare.

Natt 6 sov hon till kl 5 men blev då väldigt ledsen (till skillnad från 3-5 då hon mer var arg) och skrek, gnällde och var tyst om vartannat i en timme. Påminnelserna gjorde det bara värre. Gick till slut in och vände och buffade kort några gånger och ut med ramsan. Hon blev tyst men gick igång för fullt så fort jag gick ut. Efter tredje försöket, när jag buffade något längre, lugnade hon sig lite och lite senare, efter 1,5 timme, tystnade hon och jag körde bekräftelse.

Snälla, ge gärna svar på våra frågor, någon som vet!

1. Har vi misslyckats med att etablera ramsan? Visst borde hon reagera på den nu? Någon gång under natt 3-4 blev hon lite lugnare av den men annars har den bara förvärrat. Vi har ändå konsekvent gett bekräftelse varje gång hon blivit tyst.

2. Ska man alltid köra "pangramsa" direkt om hon vaknar mellan 4 och 6? Detta har hänt ngra ggr och då har hon tystnat direkt innan jag hunnit ramsa. Inatt blev det ju dock inte så, hon hann gå igång en hel del innan jag ramsat.

3. Solfjädern fungerar inte alls på henne, hon skriker bara ännu högre och ålar sig som en galning. Man får ta i rejält för att trycka ned henne. Gör vi ngt fel tro?

Tusen tack för hjälpen på förhand!

[Gäst]

Hej där!

Berätta mer om den misslyckade kuren. Avbröt ni? Och hur?

Så när du nu pratar om hur nätterna har varit, då antar jag att du menar kur nr 2, eller?

1. Har vi misslyckats med att etablera ramsan? Visst borde hon reagera på den nu? Någon gång under natt 3-4 blev hon lite lugnare av den men annars har den bara förvärrat. Vi har ändå konsekvent gett bekräftelse varje gång hon blivit tyst.

Jag klipper in svaret som Anna gav mig i min tråd under Säkra sovare angående att man tycker att ramsan inte tar:

Hon SKA lyssna på ramsan. Du får bara inte ge dig förrän hon gör det. Och minnas att förvirringen finns där i släptåg och behöver slås ner till totalt lugn. Och det kan ta sin lilla tid och det får man stå ut med, när man nu själv ställt till med denna samma förvirring.

Tid och tålamod. Och målet framför ögonen: lugnet ska återställas och dessutom säkerheten (se januarikrönikan)

Ramsan ska helt enkelt ha sista ordet - så enkelt är det, och så svårt Det kanske tar både 45 min och 1,5 tim att återställa ordningen, men så lång tid tar det heller aldrig mer. Poängen är att svaret ska vara FÖR BARNET nöjaktigt, och då kommer en reaktion av lättnad som håller i sig. Dessförinnan får man alltså inte ge sig, hur trött man än är (vad är inte barnet ).

Ska man alltid köra "pangramsa" direkt om hon vaknar mellan 4 och 6? Detta har hänt ngra ggr och då har hon tystnat direkt innan jag hunnit ramsa. Inatt blev det ju dock inte så, hon hann gå igång en hel del innan jag ramsat.

Det är EN metod att möta uppvak i vargtimman med. Jag själv har kört mest musik utanför rummat och totalt ignorerat hennes uppvak, sålänge hon inte varit riktigt ledsen förstås. Pangramsa har mest upprört min lilla dam. Men många tillämpar pangramsa med gott resultat.

Solfjädern fungerar inte alls på henne, hon skriker bara ännu högre och ålar sig som en galning. Man får ta i rejält för att trycka ned henne. Gör vi ngt fel tro?

Det där kan jag känna igen. Jag har fått gunga lite med händerna, nästan som ett mellanting mellan buff och solfjäder, för att hon ska godta att jag håller.

Men kanske är det så att er lilla tjeja blir ganska sur över att ni försöker hålla och buffa och dona. Vad tror du om att backa rejält och BARA jobba med ramsan nu? Sluta gå in helt enkelt (om det inte är totalpanik, förstås). Ofta kommer genombrottet när man backat rejält och barnet utan egentligen minsta inblandning somnat om själv med bara en ramsa på väg in in sömnen. Aha! Jag kan visst somna SJÄLV är det som om dom tänker...

Och som Anna säger. Man får helt enkelt inte acceptera att ramsan inte tar. Man GER sig inte! Om det så tar 500 ramseomgångar .

Så backa och ramsa!

Kram Tinis

[Kj]

Tack så mycket för svaret! Det rätade ut en hel del frågetecken.

Som svar på din fråga angående kur 1, vi gjorde förmodligen det mesta halv-fel, buffade fel och för mycket för det första. Vi hade inte fått boken än men trodde att vi hade koll ändå, ack så fel vi hade! Trots detta började hon sova betydligt bättre än innan, men över jul när vi var bortresta havererade allt och vi la ned det hela eftersom man inte vill att mor- och farföräldrar ska behöva ligga vakna och lyssna på cirkusen! Vi fortsatte med magläge men det blev matning på natten för att hon skulle somna om, och vi slutade med ramsan.

Mina frågor gäller alltså kur 2, som nu är inne på uppföljningsveckan. Och det går ju helt ok även om vi inte är helt i mål än.

Natt 7 somnade hon strax efter åtta och vaknade strax efter sju, bortsett från ett uppvaknande någon gång vid tre som passerade utan åtgärd, hon bara gnällde lite. Och nu har vi nyss lagt henne utan större problem, hon blir fortfarande arg och skriker ett tag när vi lägger henne men det är inga ledsna skrik och de avtog under 10 min för att då tystna och jag körde bekräftelse. Här borde jag kanske ha ramsat mer, om jag tolkade ditt svar rätt? Ska vi börja ramsa tills hon tystnar? Göra uppehåll och sedan påminna då och då? Hur många verser kan man köra åt gången och hur länge ska det väntas emellan? När slänger man in en ny ramsa, efter en stund om hon skriker oförändrat, när hon är på väg ned eller bara om hon skriker högre? Vi tycker ju att det blir lite för mycket skrik-metod-varning för oss eftersom ramsan inte biter. Fast hon blir ju aldrig hysterisk och somnar aldrig med ett skrik utan låter mest lite ilsket gnällande så småningom. Tiden tills hon blir tyst tar fortfarande upp till en halvtimme vilket känns lite för länge.

Vi har svårt för skrattet-till-gonattet. Hon är helt kräsen den lilla tjejen, skrattar åt en sak ena dagen men har tröttnat på det nästa. Sen är hon ofta så trött så att hon knappt orkar skratta, det blir mest leenden. Är det detta vi måste jobba mer på för att hon inte ska börja gråta direkt man lägger ned henne?

En annan fråga är hur man gör vid tidiga uppvaknanden, i morse vaknade hon ju vid 7 och låg bara och lät ett bra tag och vi trodde att hon skulle somna om. Hon var också tyst emellanåt men det gick åt fel håll och istället ledde det till skrik så småningom. TIll slut gav vi påminnelser i omgångar men detta gav ingen effekt, snarare tvärtom. Så det blev till sist så att hon gnällde/skrek ända tills vid åtta då vi passade på att göra väckning i en tyst period. Men det blev inget bra, hon började gråta igen i famnen och det kändes som om vi hade gjort något fel. Borde vi ha gått in och buffat för att få henne att somna tidigare? Eller ramsat mkt mer? Utnyttjat marginalkvarten för att få henne att sova 5 min innan väckning? Vad gör man om man inte hinner med detta i tid?

Om hon vaknar och skriker men blir tyst själv direkt, ska man bekräfta då också? Det har vi inte gjort hittills.

Hur illa är det att vi inte fått in ramsan ordentligt än? Kan vi bara jobba på så mkt vi kan och etablera den lite senare eller fungerar det inte längre? Kan det bero på att vi använde samma ramsa i kur 1 som inte slutfördes? Borde vi ha bytt?

Dagslurarna har fungerat jättebra så vi har kört dem oförändrat på rygg sen dag 2. Detta betyder också att hon använder napp på dagen i vagnen. Vi borde förstås ha slängt den helt men det har inte verkat som om det påverkar nätterna, då hon aldrig har fått napp sen natt 1. Kan det vara orsaken till att det inte funkar så bra? Vi har heller inte ramsat på dagen eftersom hon slocknar nästan genast i vagnen ändå, bör vi göra detta?

Kan vårt schema vara dåligt utformat, vi har ca 3,5 timmar mellan målen och två lurar, 45 vid 10.45 och 1,5 kl 14.? Dagslurarna har börjat krångla lite, hon vaknar för tidigt. Kan det vara så att det är för länge mellan ätandet och sovandet så att hon börjar bli för hungrig?

Tusen tack för bra hjälp!

[annawahlgren]

Tack, Tinis

Välkommen är du, Kj

Några små reflexioner:

Du eller ni är nog dessvärre inte riktigt på det klara med hur - och varför - SHN-kuren funkar, den här gången heller

Du far efter "regler" - hur ofta ska man ramsa, hur lång tid ska gå mellan det ena och det andra - osv. Men SHN-kuren är en process. Fanns det exakta regler för allting som du kunde tillämpa varje gång likadant, skulle du aldrig komma vidare. Du skulle bygga upp ett nytt mönster, dvs lära henne att så här ska det vara på nätterna T ex: "Först skriker jag i tre minuter, och då kommer mamma in och buffar i två minuter, och sedan ramsar pappa fyra gånger fyra utanför dörren, och sedan skriker jag i en och en halv minut, och då kommer pappa in och solfjädrar i fyra minuter" osv (Du anar inte vad små barn kan lära sig... och snabbt går det ... Eller det anar du kanske )

Små barn gör som vi lär dem.

Det du eller ni som bäst lär henne nu är att hela skockar med orosvargar lurar runt hörnet. De har ockuperat dig. När ska de ockupera henne Det är hennes förståeliga undran. Hon känner av bristen på glädje hos er - det är därför hon inte skrattar på kvällen, inte för att hon är "kräsen". Hon svarar inte på ramsan som hon "borde" därför att den förmedlar osäkerhet, inte för att den inte "biter" som en sorts slö kniv som inte kommer igenom löken. Du är för upptagen av verktygen som knappar att trycka på i stället för som vägar, hjälpmedel, metoder ör DIALOG

Den dialogen skulle du ha lyckats upprätta redan under andra natten på kuren. Varför har du då inte lyckats med det Därför att du ännu inte lärt dig lyssna till vad det är hon försöker säga - och svara därefter, i enlighet med just det hon frågar efter. Och DET är en konst. Men det är också en rent ut sagt euforisk höjdare när man verkligen får korn på den där dialogen Så det är mångdubbelt värt sin möda

Du tycker kanske jag är hård miot dig nu men var viss om att du inte är ensam om att trilla dit i överkoncentrations- och orosfällan vilket i praktiken brukar se ut så här:
de ömma kurarna tappar fullständigt ledningen; rapporterna handlar om vad barnet gör och inte gör men inte vad de själva gör
de förväntar sig - i regel någonstans natt 3 eller 4 - att antingen barnet självt, eller kuren själv, som en sorts mystisk utomstående kraft, ska ta över kurandet åt dem
de slukas av glupska orosvargar som får dem att jämföra med (den just ensidiga) skrikmetoden i stället för att 1. tolka barnets skrik - och betänka att det finns minst lika många sorters skrik som det finns tonfall och ansiktsuttryck hos en vuxen - och 2. besvara detta varje gång högst speciella skrikande på ett FÖR BARNET nöjaktigt vis.

Med detta i bagaget, i stället för Attityden av självklarhet och fortsatt säker ledning, går kuren dessvärre sällan eller aldrig vidare som den ska

Jag föreslår att du backar bandet till natt 2 - se Lathunden Och fortsätter därifrån, rätt.

Läs också januarikrönikan 2008, så förstår du antagligen precis vad det är som ska till

Träna upp ramsan på varandra. Ni kan fingera ett "samtal" där den ena ramsar - alltid samma ordalydelse - och den andra "skriker" dvs protesterar, eller frågar igen, fast på andra vis, eller gnölar och muttrar eller börjar "gråta"... Förstår du Det kan man göra en lika rolig som faktiskt avgörande effektiv lektion av, för båda parter. På temat hur man får tag i just dialogen, när den ena är hänvisad till bara ramsan men i olika tonfall och budskap. Och så ombytta roller på det

Se om detta är något du kan ta till dig på djupet, och återkom sedan

[Kj]

Tack för svaret Anna! Du var inte för hård, kritik är jättevälkommen, bara den är konstruktiv!

Du tolkade nog oss helt rätt, vi hade inte lyckats med dialogen och ramsan (som verkligen verkar vara en konst!). Alla specifika frågor om ramsnings-rutinerna var ju galna inser man nu. Egentligen var nog frågan; "Hur vet vi att det här har gått snett och vad gör vi för att hitta rätt?" Och det fick vi ju svar på!

Vi läste och läste och tittade på filmen igen och insåg att vi nog ramsat för ensidigt och inte särskilt rytmiskt och glatt. Så tog vi nya tag och körde natt 2 igen. Det gick betydligt bättre och vi började känna att vi fick fram ett budskap med ramsan. I natt var det natt 3 och det kändes även då som att ramsan gick fram på ett annat sätt. Liksom tidigare sover hon från 20 till ca 6 bortsett från lite smågnäll ett par gånger då hon somnar om själv. Fortfarande är dock tiden mellan 6 och 8 svår. Hon tystnar av ramsor och somnar nog om emellanåt, men dessemellan är det gnäll (inget skrik). I morse vaknade hon 5.57 och jag körde en pangramsa, varpå hon tystnade! Överlycklig blir man ju då, men dessvärre vaknade hon 10 min senare och då blev det svårare. En dryg timme senare (då vi kört ramsa, tyst, gnäll skrik, ramsa, tyst gnäll osv. i en massa omgångar) var jag inne för att lägga till rätta, och upptäckte att hon hade bajsat. Bytte blöja i all hast i sängen och efter detta plus ramsa blev hon tyst (tror dock inte att hon sov). Borde jag ha struntat i blöjan, eller kanske inte gått in alls? Har förstått att det är extra viktigt att minimera trafiken på morgonkvisten och läste om "balansgången" som svar på en fråga i boken. Det verkade dock omöjligt för henne att somna om och hon började låta så ledsen.

Läggningen gick riktigt bra igår (ca 5 min), men det blev ändå litet gnäll, och idag gick det sämre och pappa var tvungen att gå in och lägga till rätta. Skrattet-till-godnattet jobbar vi som galningar på (försöker få fram mer glädje! Tyvärr är det svårare när man är väldigt trött, har dessvärre börjat få svårt att sova även när hon sover, typiskt!) men hon verkar så himla trött (hon har ju inte sovit sen luren 14-15.30, blir det ett väl långt pass (på sistone har det även blivit bara en timmes sovande på em eftersom hon vaknar för tidigt och inte somnar om)

Vi vill verkligen få detta att funka och tänker inte ge oss! Har det gått med alla andra barn så borde det även gå med vår lilla envisa raring, hon har förhoppningsvis lika envisa föräldrar!

Tusen tack igen för hjälp!

[duggan]

Hejsan!

Jag kan berätta hur vi har gjort på morgonkvisten när vi kämpade med förtidiga uppvak, dock länge sen men jag minns det väl

* Inga bajsböljor byts efter vargtimmen.
* Ingen trafik alls
* KOLSVART i rummet, vi har tejpade sopsäcker under rullgardinen.
* Införa väckar klockan, som ringer utanför barnets rum samma tid, varje dag.
* En pangramsa vif första pip, sedan ingenting, för på natten händer INGENTING.
* Om läget blir rent av ledsen då ramsar jag en gång till.
* Fastnar barnet i sin klagan, ja då kan HÖG klassisk musik hjälpa att bryta.

Och sen behövs en stor skopa tålamod och en stor tilltro till lilla barnet.

Är kvällarna super trötta än, kan du alltid bjuda på en 5 minutare så ni får till ett riktigt härligt skatt tillsammans!

//Malin

[annawahlgren]

Det gick betydligt bättre och vi började känna att vi fick fram ett budskap med ramsan. I natt var det natt 3 och det kändes även då som att ramsan gick fram på ett annat sätt. !

Bra, bra Dialogen Fortsätt så, pris och beröm {|=

[Kj]

Nu är jag här igen!

Vår lilla tjej sover nu mellan 19.45 och 7.45 i princip, med något uppvak ibland nattetid (som hon oftast löser helt själv) och på morgonkvisten (som hon också oftast löser själv, annars ramsa).

Helt perfekt fungerar det fortfarande inte för oss, ramsan är fortsatt inte klockren, dvs; hon har aldrig tystnat direkt till den. Och vi har verkligen gjort allt för att få till säkerhet och rätt inställning, lyssnat, bekräftat osv. Hon blir ofta (inte alltid) lite lugnare av den, och detta kan sedan avta och så småningom blir hon tyst. Vi vet inte varför det inte går bättre, och vet inte vad vi borde göra åt detta. Har ju redan gått tillbaka till natt 2 en gång, borde vi göra det igen?

Sen är det läggningen som strular. Några enstaka kvällar har den gått på 5 min utan skrik, men oftast blir det en hel del gallskrik, ramsor ibland även solfjäder och någon gång tom buff innan hon blir lugn efter 15-30 minuter. Inget bra!

Vi har tyckt att hon har varit så trött på kvällarna och har varit svår att få att skratta. Så vi flyttade fram hennes em-lur från 14 till 15 så att hon vaknar först 16.30 och inte behöver vara vaken ett så långt pass innan kvällen. Men sen dess har hon varit jättetrött på både morgon och dag istället. Kan det vara så att hon behöver mer sömn än 45+1,5 på dagen?

Kom gärna med tips på vårt schema!

7.45 Vakna
08.00 Frukost
10.30 Sova
11.15 Lunch
14.45 Mellanmål
15.00 Sova
16.30 Vakna
18.15 Middag
19.30 Nattslurk
19.45 Sova

Nu funderar vi på att förlänga den tidiga luren till 1,5 och lägga henne redan 9.45, verkar det vettigt? Hon är trött redan då. Hon är förresten drygt 7 mån.

Tacksam för alla svar jag kan få!

OBS: Vi har infört väckarklockan, det funkar kanon!

[annawahlgren]

Hon behöver 14,4 tim sömn/dygn. Så en 20-minuters på em kunde vara en god idé. Då får man hålla tiden exakt.

Du står i begrepp att ändra schemat - igen, efter att redan ha gjort det. Gör inte det Det är alldeles för tidigt att utvärdera någonting alls ännu. Möblerar du om i schemat under pågående kur är det som om du skulle försöka lära en liten unge klockan och bytte plats på visarna och flyttade siffrorna lite då och då.

Ju tydligare i alla avseenden du är, desto lättare för barnet att tilläga sig de nya goda vanorna och bli sin egen lilla klocka

Men lite tålamod måste man allt ha - med målet oförtrutet för ögonen. Rom byggdes inte på en dag. Men se så stark och ståtligt det blev - den eviga staden