Vår shn-kur börjar likna femminutersmetoden, hjälp!

[K-lina]

Hej! Dottern är drygt fem månader och nu är det dags att börja sova hela natten och flytta in till storebror i rummet brevid. Vi har nu klarat av fyra nätter. De första nätterna gick rätt bra, förutom den andra. Men i natt var det kaos! Man kan säga att jag har fastnat i buffträsket "big time"! Så fort jag slutar buffa så gallskriker hon! Och jag som hade tänkt att det skulle räcka med ramsan nu, men det funkar verkligen inte. Och solfjädern gör att hon spänner sig och så är cirkusen igång igen. I natt var hon vaken mellan halv fyra och sex och skrek och skrek den mesta av tiden. Jag svarar med ramsa, men det funkar inte. Och då buffade jag, och hon tystnade efter ett tag. Men så fort jag slutade buffa så började hon gallskrika. Och även under buffningen kändes det ibland som om hon liksom inte var trött, utan irriterad över att hon inte kunde somna. Och för närvarande känns verkligen som om jag gör helt fel. Jag buffar alldeles för mycket, för det är det enda sättet som får henne någolunda lugn. När jag inte buffade utan bara ramsade så skrek hon sig hes, i nästan en halvtimme, till dess att jag fick nog och började buffa igen. Tillslut somnade hon av utmattning och det kändes som jag hade utövat femminutersmetoden på henne, usch, inte alls bra. Det känns inte som om jag skrämmer iväg några vargar alls utan bara får henne mer och mer uppriven! Hjälp, hur ska jag göra?

[annawahlgren]

I hast - börja med att studera januarikrönikan. Där har du svaren

[K-lina]

Ja, tack! Preciiis när jag hade lagt in frågan så läste jag krönikan! Och i natt gick det MYCKET bättre, TACK!!

[TorpSara]

Härligt!

[annawahlgren]

Bra, bra Pris och beröm {|=

Se kanske också mitt svar till sign. Kj i dag, tråden "Frågor från natt 6"

[K-lina]

Ånej, nu måste jag skriva här igen för nu funkar det INTE längre. Och det har egentligen aldrig funkat helt och hållet. Som det ser ut nu har lillasyster flyttat in till storebrors rum. Problemet nu är att hon alltidalltid skriker när hon ska somna. Tidigare hade hon tre dagslurar 9.30 -10-30, 12.30-13.30 och 16-17. Sen tog vi bort 16-17, dels beroende på att det är så jobbigt att söva henne eftersom hon skrek så länge innan hon somnade. Och så var hon ju äldre och inte behövde samma sovmängd per dag. Och så tänkte vi att hon skulle vara riktigt trött på kvällen och somna utan skrik. Men så blev det visst inte. Hon skriker som sagt alltidalltid, när hon ska somna. Ibland när syskonen sover tillsammans i syskonvagnen på gemensamma luren efter lunch, skriker hon inte, men ibland gör hon der. Hennes sovtider nu är 9.30-10-30. Och 13.14.30. Och natten är nog bara 11 timmar, högst 11 och en halv. Om hon vaknar på natten, då är det svårt att få henne att somna om. Då funkar oftast inte ramsan, då måste vi buffa. Ibland räcker det att buffa nån minut, ibland blir vi stående i 45 minuter. Det känns INTE bra. Ramsan funkar nog egentligen bara när hon vaknar till litelite grann, så där vid 22-tiden eller så, innan vi har gått och lagt oss, då funkar den fint. Men annars funkar den inte.

Så vi känner oss väldigt uppgivna. Attityden känns puts väck! Den fanns där i början, men nu efter nästan tre månader av illvrål så känns det rätt hopplöst. För det FUNKAR JU FAKTISKT INTE!

Det är superjobbigt att hon ALLTID skriker, eller vrålar. Jobbigt för alla. Storebror har tidigare legat tyst när hon har skrikit, men nu hojtar han ofta irriterat när hon skriker. Vid sänggåendet är lillasyster hur glad som helst och flirtar och skrattar enda ner i sängen. Men när vi säger "godnatt-godnatt-och-sov-så-gott" så börjar hon oftast skrika direkt. Ibland kan hon prata lite med nåt gosedjur eller kolla in storebror en stund. Och sedan börja skrika. Först irriterad. Och sedan alltmer förtvivlat.

Så hur gör vi?
Varför skriker hon?
Hur får man henne att somna utan skrik?
Och ska syskonen fortsatta bo tillsammans eller ska hon flytta tillbaks till de ömma? Det skulle kännas som ett bakslag, men det är ju ett jättebakslag redan att hon aldrig kan komma till ro själv.

Jag hoppas verkligen på svar för situationen börjar bli ohållbar här hemma.

[Gäst]

Hej K-lina!

Nu får vi börja bena i det här och hoppas på mer hjälp av någon som kan det här med syskon som delar rum och hur ni ska bete er nu när storebror störs...flytta henne eller inte, det kan jag inte råda, känner jag.

Jag hinner bara råda lite om schemat ikväll, och så ska jag fundera lite på era skrikiga läggningar och hoppas någon mer rycker in i tråden.

Det är alltså 14-14,5 timmars sömn som ska in (hon är ju drygt 8 mån, vid 9 går man ner till 14). Mellan vilka tider ligger natten? Nu när du bara har två lurar bör det vara mer vakentid mellan. 10.30-13 är alldeles för kort mitt på dagen och inför det långa sovpasset. När brukar hon vara tröttast? Man kan lägga långa sovpasset på fm om hon är tröttis då. Vill du ha 12 timmars natt, kan du göra ett sovpass på 1,5 och ett på 45. Eller kör du 11,5 +2 +45. Mellan sovpassen bör det gå minst 3 timmar. Tänk också på att välja naturliga sovpass som 20, 45 min och 1,5 och 2 timmar.

Mitt 9-månadersschema såg ut såhär:

7 morgon, gröt
9:30-11 sova 1,5
11 lunch
14 stadig mellis
14:30-15:15 sova 45
17 middag
18:30 välling
19 sova natt

Hej så länge!

[K-lina]

Jo, jag har också tänkt att det är lite kort vakentid mellan halv elva och ett, men ändå velat att hon ska middagsvila samtidigt som storebror som sover mellan 13 och 14. Lite egoskäl av mig där... Kanske får ändra på det då? Annars har hon natt mellan 19.30 och egentligen till 7.30, men det funkar så sällan så jag har börjat säga 19.30 till 6.30. Får se om sommartiden gör att hon sover lite längre. Och förmiddagspasset är nog faktiskt 45 minuter, som du beskrev som ett naturligt sovpass, och inte en timme som jag skrev. Och jag kan faktiskt inte riktigt säga när under dagen hon är som tröttast. Åker vi bil på eftermiddagen händer det att hon tar sig en 20-minuterslur då. Annars tycker jag att hon är pigg och nöjd nästan hela dagen. För närvarande är det lite frustrationsskrik under dagen, när ålandet, som hon precis har börjat få in snitsen på, inte går så fort som hon vill, men annars är hon som sagt en riktig gladisbäbis. Utom när hon ska sova då.

[cissii]

hej

Här kommer jag med.
Jag hade några frågor för att bena vidare på problemet.

Om hon vaknar på natten, då är det svårt att få henne att somna om. Då funkar oftast inte ramsan, då måste vi buffa. Ibland räcker det att buffa nån minut, ibland blir vi stående i 45 minuter.

Du skriver att hon sover 11, 5 tim natt som mest? Är det i vargtimmen som ovan citerade händer?

Och sedan börja skrika. Först irriterad. Och sedan alltmer förtvivlat.

Vad händer sen? Ramsar ni, buffar, ingenting? Och hur länge skriker hon ungefär?

Det låter som om ni har fastnat i en ond cirkel, som blir värre av att ni inte tycker det funkar. Finns nog ingen bebis som kan tro på något som föräldrarna inte tror på. Mönstret måste brytas någonstans.

Men det ska ni ju fixa nu, hejja hejja

[K-lina]

Det är oftast i vagtimmen som hon vaknar. Vaknar hon tidigare går det ofta snabbare att få henne att somna om.

När hon skriker på kvällen ramsar vi samtidigt som vi buffar. När vi slutar buffa börjar hon direkt att skrika igen. Det går att sluta buffa när hon nästannästan somnat, ramsa och gå ut. På kvällen skriker hon från tio minuter till högst en halvtimme. Om vi inte buffar. När hon sover på dagen brukar hon få skrika, då buffar vi oftast inte. För då är skriket mer irriterat, inte förtvivlat som på kvällen. På tio minuter brukar hon ha somnat då.

[Gäst]

Vad bra att Cissii kom också!

Spånar vidare på schemat.

Jo, jag har också tänkt att det är lite kort vakentid mellan halv elva och ett, men ändå velat att hon ska middagsvila samtidigt som storebror som sover mellan 13 och 14. Lite egoskäl av mig där... Kanske får ändra på det då?

Det har jag full förståelse för. Hmmm, men kanske om dagen börjar 6:30 då:

6:30 morgon, frukost
8:30-9:15 sova 45
9:15 mellis
12 lunch
13-15 sova 2
15 mellis
17:30 middag
18:30 kvällsslurk
19 sova natt 11,5

Det blir lite svårare att få ihop 4 måltider + kvällsslurk. Här får vi klämma in ett mellis extra för att få ihop det tror jag. Men det här är ju bra för framtiden då du kan korta av förmiddagsluren först till 20 min och sedan bara ta bort den och behålla den långa middagsvilan lääääänge framöver.

Över till ledsamheterna:

Det första du ska göra är att fiska upp attityden och inställningen igen. Och ta LEDNINGEN. Det är inte lilla barnet som ska bestämma när det är morgon, hur lång en lur ska vara, om hon ska sig en 20-minutare på eftermiddagen, osv... Det är DU! Så när schemat är spikat så är det dom tiderna som gäller!

Det andra är att sluta buffa. Hon har inte lärt sig att det är tryggt att somna och somna om själv eftersom ni är där och "räddar" henne med er fysiska närvaro hela tiden. På det sättet har ni också desarmerat ramsan - talat om för henne att den inte är att lita på. Bästa att fortsätta skrika alltså...

Så hur ska ni komma ur det här?

Jag är fortfarande inte säker på hur jag ska råda vad gäller samsovningen med storebror. Kanske skulle hon kuras klart i eget rum och flytta in sedan. ERT rum är ett klart sämre alternativ, men har ni kanske ett ytterligare rum?
Jag tänker att det är dåligt för er attityd om ni tycker hon stör storebror. Då är det så lätt att man tar till kortsiktiga lösningar som inte håller i längden. Jo, jag skulle nog ge henne en egen vrå en vecka eller så och kura klart henne. I värsta fall kanske du och pappa kan flytta ut från sovrummet ett tag?

För nu gäller det att jobba rejält med ramsan. Ni får helt enkelt inte ge er förrän hon accepterar den som svar. Om det så ska ta 50 ramseomgångar! På med magstöd, attityd och kraft i tonen! Svara henne igen, igen, igen tills hon accepterar. Vid riktig kris, och då menar jag verkligen förtvivlad liten bebis, kan man ta till en statisk solfjäder. Håll lilla kroppen stadigt still tills hon tystnar och lugnar sig. Och så ut med ramsan igen! Var extremt jättenoga med bekräftelseramsan nu så att den följer med henne in i sömnen.

Ta även till andra verktyg utanför dörren. Klassisk musik på hög volym, dammsugning, prat i telefon eller er vuxna emellan. Allmänt stök och bök som inte har med henne att göra, men som förmedlar trygghet. Och så bekräftelseramsan när hon tystnar.

Och så sist: Väckarklocka som gör morgon. Har båda barnen samma morgontider? Det är suveränt för alla parter. Ingen kommer liksom på att störa den gudomliga väckarklockemakten som gör morgon. Eller hur?

I övrigt: Massor av utevistelse, social delaktighet, skratt och bus. Det behövs under 8-månadersångesten lär livet är lite tufft.

Vad tror du om det?

Kram Tinis

[Gäst]

Och så sist: Väckarklocka som gör morgon. Har båda barnen samma morgontider? Det är suveränt för alla parter.

Ja, alltså, att VÄCKARKLOCKAN är suverän!

[K-lina]

Ja, det är rätt gött att ha samma sovtider till båda barnen. Eftersom ju storebror inte går på dagis, utan är hemma hos oss. Om de skulle ha olika så skulle man aldrig komma utanför dörren känns det som. Jag måste kolla lite på schemaförslaget som jag fick, så återkommer jag sen. (Nu är det lunchförberedelser...). Tack för att ni tar er tid!!

[K-lina]

Nu ska vi se, nu sover alla barn så nu sätter jag mig här lite. Kvällen gick nog rätt bra. Hon skrek på ganska mycket först men när jag väl bestämde mig för att det skulle funka med ramsan och hojtade tillbaks GODNAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAATT GODNAAAAAAAAAAAAAAATT med verkligen STORA bokstäver så tystnade hon, började igen, tystnade när jag ramsade. Och tillslut tystnade och somnade SJÄLV!! Weeeeeee!! Så attityden är verkligen viktig! Som ni ju påpekat. 8) Själv hade jag tappat den för rätt länge sedan. Men nu ska vi se! Hoppas att hon inte vaknar så mycket i natt. Hon har varit rätt snorig de senaste nätterna vilket fått henne att vakna oftare än vanligt eftersom hon inte kunnat andas ordentligt genom näsan, så jag hoppas att snuvan är på väg bort.

Vad gäller schemat så tycker jag att Tinis förslag är rätt likt det vi har. Men jag tycker 6.30 är lite tidigt, skulle gärna vänta med morgonen till 7 om det funkar. Eller måste hon gå och lägga sig halv sju då? Sonens morgon börjar 7.30. Och är det jätteviktigt att det går minst tre vakentimmar mellan sovpassen? Om hon sover mellan 9 och kvart i tio, blir det dumt? Grejen är att vi är rätt sega här på mornarna. Vi fixar välling, duschar, klär på oss, sorterar lite tvätt och snurrar runt ett tag innan frukost. Så vi är oftast inte i köket förren tidigast halv nio. Så om hon ska hinna få vara med lite på frukosten och få lite macka och juice så skulle 9 passa bättre.

[cissii]

Hej

Tinis skrev vad jag hade tänkt skriva efter mitt inlägg, men nu ville jag bara säga:

Och tillslut tystnade och somnade SJÄLV!!

Yes!! Kolla vad bra det gick! Första steget mot tystnaden är taget!


Schemarådgiving lämnar jag åt Tinis, hon verkar ha koll på läget.

Fortsatt lycka till