På tal om Barnaboksord...

[LivsMamma]

Efter att ha läst i Barnaboken om att lära ett litet barn säga tack så tänkte jag att det låter ju bra och så sattes det igång med lilla trollungen Liv. "Varsågod- Tack, Varsågod-Tack." Då var Liv runt 10 månader och efter bara ett par dagars tränande, så var Livs tredje ord fött (efter mamma och pappa). Tack, tack! Med ett par trevliga nickar och ett fantastiskt leende ackompanjerat. Sådan succé blev det att farmor, farfar, faster och våra närmsta vänner också lärt sig att säga tack på svenska, och säger nu det mest hela tiden istället för "obrigado" som det heter på portugisiska.

[KriMi]

Vi har precis samma erfarenhet med båda våra trollungar! Bland de första orden de har sagt har varit "Tack-tack!" Det gör en ju omåttligt stolt, eller hur!
För Almas del hade vi en period när hon var 2,5 år då hon INTE ville beblanda sig med ordet. Men nu använder hon det åter frekvent och gärna till lillasyster, 10 månader, när hon vill ha Elsas leksaker! Elsa ger dem till Alma med ett leende om frågan efterföljs av "tack"! De är för mysiga!