funkar SHN på barn över 3 år?

[Anita Desai]

Hej, jag har 2 småpojkar varav den äldre (3 ½ år) inte sover på natten. Han har aldrig sovit bra (vaknar ofta, vaknar tidigt, är vaken i långa pass), men det blir inte bättre fastän han blir större, och nu är han ju så gammal att han går upp själv, tänder lampor, läser böcker, stör resten av familjen och gärna vill ha resonemang och diskussioner när vi som mest vill sova. Vi har försökt allt som finns och är nu inne på att gå i terapi för att lära oss hur vi ska lära honom att begränsa sig för att bli lugnare och därmed ha mindre att bearbeta på nätterna...
vi är desperata och så trötta. Vi har testat att ta bort dagsovning och vi har testat att lägga till dagsovning, resultatet är detsamma och han sover fortfarande inte en lugn lång natt. Oftast inte mer än 7-8 timmar per natt, ofta med långa avbrott och svårt att somna om. Han en ljuvlig sprudlande insupande energisk bubblande glad liten pojke som behöver lära sig hur man ska slappna av. Hur kan vi hjälpa honom med det? Kan terapin ha någon effekt?
Tacksam för kommentarer och synpunkter.

Anita

[miar70]

Hej Anita och välkommen hit

Jag kan inte svara på frågor om terapi, men jag kan svara på din undran om shn kan tillämpas på en stor kille:
Ja - det går hur bra som helst!

Ni kurar i stor stil, och lär gossen sova, med de verktyg som finns i shn; med en treåring faller buffning och solfjädringen bort, men annars går ni tillväga på ungefär samma sätt som för ett litet barn!

Har du läst den här klistrade tråden?
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=43

Börja med den, och ställ gärna frågor, jag lovar dig att ni kommer att få ordning på killens nätter, med goda förberedelser och målet, den goda sömnen, för era ögon!

Kram Mia

[Anita Desai]

Hej och tack för svar, jag har läst länken och informationen förut och nu igen... men tyvärr gör vi redan det som står där och det har ingen effekt. Vi kan ju inte hindra honom från att gå upp ur sängen när vi själva sover. Vi har skruvat ur lampor (för att det ska vara mörkt) och försöker få honom att stanna i sin säng. Varför vaknar han hela tiden? Varför tror han det är morgon 04.30? Ibland är han ängslig, ibland pigg...
Tacksam för all hjälp jag kan få!

[miar70]

Hej igen!

Vi kan ju inte hindra honom från att gå upp ur sängen när vi själva sover.

Fast om ni nu bestämmer er för att kura i stor stil, som jag rekommenderar, då sover ni inte underkurnätterna!
Då gäller det att sitta på pass under fyra kurnätter, för att förhindra nattvandring!

/Mia

[miar70]

Läs gärna månadens krönika också:
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghet

[Anita Desai]

ja jag har läst krönikan och jag förstår. Finns det inget annat sätt än att sitta uppe i 4 nätter? Kan jag sova utanför hans dörr? Vad gör man när de 4 nätterna har gått?
desperat och trött, men övertygad

[miar70]

Hej igen

Jag förstår att du är trött, och att det känns överväldigande att tänka sig att vara vaken i fyra nätter MEN alternativet är kanske vaknätter i år framöver ...
Anledningen till att man ska vara vaken, är att man DIREKT ska kunna svara på barnets frågor (dvs spring, rop osv...) och för din del gäller det att handgripligen hindra sonen från att springa uppe. Och ju tidigare du är framme, desto snabbare fattar han galoppen att han ska stanna i sängen och sova kvar där!
De första två nätterna tycker jag du absolut ska försöka vaka, men natt tre och fyra är det många som lägger en madrass utanför dörren och slumrar!

Kan du ordna hjälp dagtid, under tiden du kurar?
Så att du får sova ut?
Kan ni ta ut lite extra semester, eller köra över en helg kanske?

desperat och trött, men övertygad

Det låter bra, övertygelse är en viktigt ingridiens, förmodligen den viktigaste, i shn!

[Anita Desai]

nu har vi då kurat med blandat resultat... Inga långa sammanhängande nätter och alla nätter vaknat innan 06. Spjälsängen är införd så i alla fall slipper vi nattvandring. Denna 6e natt var helt hemsk, han har vaknat 3-4 gånger legat vaken, gnällt, gråtit, eller bara låtit. Vi har ramsat, men den verkar inte ha någon effekt.
Vad ska vi göra? Varför funkar inte ramsan? Behöver inte ungen sova? Läste igår om att känna förtroende för att han kan och tillit till hans förmåga att somna om... så jag försökte peppa mig själv, men när vi vid 4 tiden lyssnat på hans ljud (inte missnöjda) i mer än 1 timme så känner jag bara desperation.
Såg AW DVD igår där barn under året kuras och det är det jag önskar att vi hade gjort... Är det för sent?
Modlös mamma

[miar70]

Hej Anita!

Nej, du får inte tappa modet nu!

Glöm inte att shn är en process, och en treåring som levt med dålig sömn hela sitt liv, har befäst de vanorna rätt rejält!
Ett spädbarn på sex månader har inte alls samma referensramar, och tar till sig kuren mycket fortare!

Så din uppgift som mamma och vägledare är nu att fokusera på MÅLET, den goda sömnen, för ögonen! För den kommer, men inte genom ett trollslag!

Att du läst och förstår gör inte att kuren fungerar, det gäller att du tar till dig och hittar attityden!

Du måste fokusera på de positiva förändringar som skett, och du måste veta att detta funkar i längden! För det gör det, han kommer att sova, och sova gott, men som sagt, det kan ta lite mer tid för honom än för ett spädbarn!

Och jag kan förstå dina tankar om "varför gjorde vi inte detta tidigare..." men för allas er skull så är det bättre om du släpper tankarna på det förflutna och nu riktar blicken framåt istället!
Det som varit kan vi inte göra något åt, men framtiden kan vi förändra, eller hur

Och att sjätte natten varit hemsk helt normalt, bakslag kallas det, och han har gjort ett "djupdyk" nu för att vekligen kolla att det är det här nya som gäller, att du står för det du sagt och gjort! Så nu har ni gjort ett bakslag också, det lär man sig också av!

Ramsan fungerar inte av egen kraft - det är DU som ska se till att den fungerar! Se det som en dialog med sonen - när han skriker så ramsar du, rejält med magstöd så du verkligen når fram, och ge dig inte med mindre än att han lugnar sig av den!
Egentligen ska du inte behöva bekrftelseramsa fortfarande, men jag tycker att du ska ge en ramsa till när han tystnat, en lugnande utdragen ramsa som följer honom in i sömnen.
Ramsan ska ha sista ordet, varken mer eller mindre! Det är den som ska signalera sova för honom.

Och du gör helt rätt som låter sonen vara på natten när han ligger och gnölar, försök att inte ramsa och "lägga dig i" för mycket, utan låt honom ta hand om uppvaken i möjligaste mån själv nu!

Det här kommer att gå fint, men skynda långsamt nu, och fokusera på det positiva och på framtiden!

Kram Mia

[Anita Desai]

tack för svar och stöd. Jag ska gaska upp mig och försöka hitta ny kraft. Det hjälper att läsa här på forumet, men det kan inte hjälpas att jag känner mig lite ensam och givetvis utmattad, även om min man delar ansvaret.
Aron, vår 3½ åring blir galen av solfjädrandet och skriker håll inte fast mig, men jag känner att egentligen skulle man behöva handfast lägga honom på mage som en bebis och hålla honom så, för han snurrar bara omkring som en mask. Några tankar?
Han blir också galen av att vi drar igen dörren (han vill ha en stor glipa - för ljuset tror jag, även om vi har släckt utanför) och vi har beslutat att ta bort nattlampan (liten nalle puh med svagt ljus) och nattens strider gällde mest detta. Men vi har väl bara att låta honom skrika och förstå att det här är den nya ordningen?

Tack för att du finns

[miar70]

Hej igen!

Vad bra att du försöker hitta kraft igen, förstår att det är extra tungt att göra det mesta själv - till tröst kan jag säga att du är inte ensam! Det är många föräldrar som kurat själva här på forumet, och ur det kommer du att gå stärkt, jag lovar!

Jag är lite tveksam till att solfjädra en treåring... Jag har själv en treårig tjej, och det skulle INTE funka med att solfjädra henne, kan jag säga!

Jag tycker det räcker om du lägger ner herrn, bäddar om och trycker till lugnande, och sen går ut! Om han då väljer att snurra, vrida, stå på huvudet osv så är det HANS business - min tös är som en torkvinda i sängen, oftast somnar hon som Pippi, men det är hennes sätt att komma till ro!

Visst kan ni tillåta en liten glipa, och göa trygga husljud utanför - förvånansvärt många dammsuger vid läggning, och tycker det funkar utmärkt
Och ni glömmer väl inte skrattet till gonattet?
Och utevistelse dagtid, sociala delaktigheten och fasta tider för mat och vila?
Allt hänger ihop, och ibland får man fundera över om det är något dagtid som gör att nätterna spökar!

Vi hörs!
Kram Mia

[Anita Desai]

ja det är skrattning ner i sängen, men även om det har varit tristare någon gång så är sovningen på en jämn dålig nivå...
båda grabbarna går på ur och skur, så de är ute ca 6 timmar per dag. Fasta tider vad gäller mat, sova osv har varit mina stöttepelare sedan han föddes, det tror jag stenhårt på.
Social delaktighet är ett nytt begrepp för vad vi naturligt hållit på med, att ta med barnen i allt vi gör.

det är när han vaknar på natten och skriker för att dörren ska vara mer öppen...
hans insomning vid kvällstid är omedelbar, så slut att han oftast somnar på 2 minuter, för att sedan vakna förr eller senare. Kan det vara något med insomningen?

[TorpSara]

Nej, jag tror inte att insomningen stör utan trotsen. Här finns det helt nya regler att ifrågasätta. Tänk att alla nattliga rop på dörrar och lampor etc besvaras med ramsan, som Anna brukar säga, modell "goddag yxskaft".

[Anita Desai]

ville bara berätta att vi har sovit hela familjen i 2 nätter.... det är nästan så att jag börjar gråta när jag skriver men det är så magiskt
Båda pojkarna har vaknat några gånger, men båda svarar på ramsan och somnar inom några minuter. Så vi har vaknat 2-3 ggr per natt mot långa vaken perioder, skrik och nattvandringar... som sagt, det känns nästan overkligt!
Morgontimmarna är svåra, men även om 3½åringen är vaken (som han ju brukar från 5-tiden) så ligger han utan att göra alltför mycket oväsen av sig. Och vi har funnit tröst i att hålla tiderna och väntar med spänning på att han ska fatta att det är natt. Helt otroligt.
Tack för hjälp och stöd!

En fråga, han har fortfarande blöja på natten, vi brukade ta upp honom för att kissa. Ska vi sluta med det eller hur blir han torr?
Han suger på ett finger och tandläkaren tycker att han ska sluta. Det är ju inte som att ta bort nappen och vi har testat att stryka på sånt som smakar illa, funkade inte... några tips?

Glad och tacksam mamma

[miar70]

Godmorgon Anita och TACK för så härliga nyheter!
Så innerligt glad jag blir, att ni äntligen får sova

Jag har nattblöjan kvar på mina barn tills dess att den är torr en vecka i sträck, ungefär, och när det inträffar är SÅ olika från barn till barn!
Att ta upp och kissa på natten stör mer än gör nytta, tycker jag, så fortsätt du med blöjan på och vänta tills han är redo att plocka bort den!

Här har du en tråd om just nattblöjans vara eller ickevara:

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... 103#123103

Kram och fortsatt lycka till med shn!!!

/Mia