Min snart 7 mån tjej blev kurad för 2 mån sedan och har i princip inte fungerat helt klanderfritt ännu en enda dag. I början kändes det som att det nog kommer och att allt måste få ta sin tid, men nu har det gått två månader o fortfarande finns här många frågor. Hon är jätte aktiv på dagarna och lär sig massor hela tiden, så jag har tänkt att det kan ha med oroligheterna på nätterna att göra. Kryper, stiger upp o står, går med stöd etc. Men dagtid har hon så svårt att komma till ro och vaknar nästan alltid i skarven.
Schemat
Natt 19.30-7.00, sova tre dagslurer, 1½, 1½ och 45 min.
Nu när hon blir 7 mån måste jag förkorta sovtiderna med 45 min. Så då får hon 45min 1½h och 45 min. Natt 11½.
Hon är trött av sig och orkar inte vara vaken mera än 2h15 min åt gången. Så jag tycker vårt schema är perfekt.
Men dagarna då:
Sover i vagn; jag lägger henne på mage, är noga mde skrattet, men hon börjar nästan genast skrika. Och denna tös skrik är inte vanligt gråt, utan hon tar verkligen i och gallskriker oberoende vad saken gäller. Där är första problemet
Jag har svårt att tolka hennes gråt eftersom hon använder nästan bara ett. Därför har jag svårt att veta vad jag skall göra - ev. orsakerna till detta problem. Försöker att avvakta eftersom hon vet vad som gäller men måste ingripa ibland eftersom jag märker att hon inte klarar sig själv. Tystnar oftast jämt på ramsan men börjar genast skrika upp sig. Läggningarna dagtid tar allt från 5 min - 45 min som värst! Jobbigast tycker jag nu att det är vintertid eftersom hon blir så svettig när hon gråter så mycket.
Sen vaknar hon oftast i skarven, ibland efter 20 eller 45 min. Då kan uppvaken ta allt från 5 min till 30 min.
Jag dagskurade henne för 1½ v sedan och då fungerade hon bra i två-tre dagar. Hon tog ramsan bra men efter att jag slutade vagna/ramsa +bekräfta (kurens första dygn) blev hon argare/ledsare för varje dag och började igen skrika mer och mer. Och nu är vi tillbaka på ruta ett igen.
Nattetid; insomningen kan ta upp till ½h, men det känns inte lika jobbigt när jag vet att hon är inne och inte blir svettig på samma sätt. Dessutom kan hon vara tyst emellan skriken, så det är inte så stort problem. Men under natten vaknar hon flera gånger/natt men tystnar oftast på ramsa, eller av att jag gör ingenting och/eller spelar musik. Men hittills har hon bara sovit en enda hel natt utan uppvak (men då var hon sjuk och hade feber...)
Men nu till mina frågor:
är det ok att hon gråter/skriker så mycket som hon gör för uppenbarligen vet hon vad som gäller. Hon verkar vara en smart en. Men varför börjar det inte ge med sig nångång?? Hur skall jag kunna tolka hennes gråt och handla därefter eftersom hon oftast använder bara ett. Har verkligen försökt analysera det! Hur oroliga brukar barn vara nattetid när de lär sig nya saker?Oj, det blev ett långt inlägg. Ville väl mest bara skriva av mig. Hoppas ni förstod vad jag menade.
(Jag försöker få i henne så mycket mat hon bara kan så mätt är hon nog.)
Utevistelse, bada, baka, vara nakenfis, diska... Men efter några dagar, max en vecka tror jag att ni skulle få se förändring. Mina har varit trötta just där den gamla luren suttit och jag har fått hjälpa dem över till andra andningen. Vårt tvålursschema har sett ut så här:
Sociala delaktigheten?