Ni med bebisar födda våren 07

[Johanna w.]

Hi,hi! DEt var roligt. Dom funderar så mycket mer än man kan ana ibland de små liven
Tack så mycket för det varma välkomnandet

[Sköldis]

Hej på er alla

Kul väder, de regnar. Hur lär man sig att citera här på sidan?
Johanna.W i början var Alfred också rädd för dammsugaren och stavmixern, lät antagligen för högt. Jag bar honom runt ett litet tag medan jag dammsugade...öh, dammsög. Efter ett tag fick han känna på dammsugarslangen då försvann det läskiga. Sen förvarnar jag honom typ, säger nu sätter jag på dammsugaren och så sätter jag på och när han tittar på mig stänger jag av den och så höll jag på några gånger så att han blev lite förvarnad att den här grejen låter men det är inget farligt. Kanske kan fugera Samma grej med stavmixern, nu skrattar han när den går igång.

Tvätten är bra tips Idag får vi sortera, men jag får väl erkänna att just tvätten är så jobbig. Vi bor i lägenhet 2 trapper upp utan hiss och tvätten är längst ner i källaren så det blir jobbigt att bära tvättsäcken och barn. Sen är det stengolv i tvättstugan men jag försöker sätta honom i tvätthögen. Räddför att han ska trilla och slå i huvudet i stengolvet

Hur tänker ni med framåtvänd barnvagn, det är det ända som fungerar för oss. Var ute och gick igår eftermiddag när det snöade, spännande med snö och alla tända lampor Enligt Hugo Lagerkranz, hm, heter han så? Är det ju förskräckligt att ha dom framåtvända
oj, det blev än novell

/ida

[Johanna w.]

Ang framåtvänd vagn så tänker jag såhär: Vissa barn älskar det, andra blir oroliga. Och det blir för mycket intryck för många barn att åka framåtvänt, men om man är ute i skogen el på en stillsam promenad och inte typ Ikea så tror jag att många barn faktiskt föredrar att kunna se allt istället för att ta skada utav det. Jag har två vagnar. en sulky- framvänd och en vanlig som man kan ha bådeoch. Jag brukar ta sulkyn om vi ska till parken tex. och vanliga vagnen om vi ska på långpromenad eller till en tätbefolkad plats. Undrar hur han/ dom resonerar kring att barnen ska få åka i cykelsits? Hade tänkt göra det såsmåning om... Kanske inte är aktuellt för oss iof eftersom hon blir året till våren, men samma sak borde väl ändå gälla där?

[susanneethel]

Jag tror inte heller det gör så mycket att ha dem framåtvända. Inte om det inte händer så mycket. Det kanske är stressande om man går där det är massor med folk och bilar och saker. Våran syskonvagn är framåtvänd, den får duga ändå. Liv gillar att åka i den. Hon ser ju Karl, borde väl räcka. Tror inte hon behöver se mig också. För det mesta sover hon när vi är ute så det är inga långa stunder.

Cyklade gjorde vi med Karl när han var runt ett, det gick bra. Det var lite svårt att få på hjälmen bara, han hade sån dubbelhaka.

[JH]

Oj vad mycket som har hänt här då! Vad kul! Jag måste lära mig att titta in oftare!

Välkomna sköldis och Johanna! Åh vad det är kul att få tips kring barn i samma ålder som ens eget! Jag har nu fått mig en spark i baken för att komma igång mer med social delaktighet! Även jag har varit dåligt på att göra det mer "organiserat" och det blir också "lite när det blir" Eftersom jag har två barn så håller jag med mo, man är liksom nästan jämt på väg nånstans och det blir inte alls lika många gnälliga stunder som jag upplevde att det blev med Elsa - därför glömmer jag liksom bort den där aktiva delaktigheten som det ju absolut är dags för nu...

Vad kul med den där stockholmsträffen! jag har helt missat stockholmstråden, men nu kollar jag den då och då så jag kanske kan vara med nästa gång

Annars är det mest tråkigheter här hemma hos oss just nu. Barnens farfar gick bort i tidags. Det var inte helt oväntat (han har varit sjuk ett tag) och tyvärr har min man inte haft så jättenära kontakt med sin pappa så Elsa har bara träffat honom en handfull ggr och siri bara en gång - men ändå är det såklart jättejobbigt. Jag känner väl ingen personlig sorg, men känner med min make. Och så känns det så jobbigt att berätta för Elsa.... hur ska man säga? Alla tusen frågor som kommer att komma efteråt - huga Men nån gång måste man ju prata om döden och hon har ju börjat fråga lite grand redan.

Ovanpå allt detta så fick jag idag reda på att Elsa har en lätt lunginflammation! Var hos doktorn för att kolla Siris hosta (hon har hostat i nästan en månad nu ) och då lyssnade doktorn på elsa också och konstaterade lunginflammation. Så nu är jag ensam med två sjuka barn medan min man är bortrest för att ordna med begravning etc - suck. Men jag måste säga att i såna här situationer så är man ÄNNU gladare för fasta rutiner och barn som sover (ja, ganska ok i alla fall,siri vaknar ju ett par ggr pga hostan). Och jag måste skryta med att Elsa nog är bäst i världen Hon inser liksom att nu är det jobbigt och hon hjälper till och är så lillgammal och klok att det skär i hjärtat

Oj, även det här blev visst en novell, men skönt att skriva av sig lite!

Hörs snart igen!

[Emma80]

Oj Jenny, vad mycket jobbigt på en gång! Hoppas familjen kryar på sig snart! Som du skrev, vad skönt att rutinerna sitter mitt i allt elände.

Jag har några funderingar kring mat. Hur gör ni med era små, äter de själva något? Jag har givit Emil rån, små mackor med messmör (blir mest kladd) och lite apelsin. Han vill aldrig ha frukt när jag ger i puréform men det verkar gå lite lättare när han får äta själv. Är dock livrädd att han ska sätta i halsen. Så hur gör ni?

Får de äta själva med skeden? När Emil ska hålla skeden så kommer den aldrig i munnen utan det är fingrar som ska känna på skeden och så, ni förstår . Då tappar jag tålamodet och matar själv. Hur gör ni?

Om ert barn inte vill ha så mycket mat när det är dags att äta, hur gör ni då? Provar om en stund igen eller säger tack så mycket och så kanske bebisen äter mer nästa mål?

Jag har lite bryderier om vårt schema, han har 4 mål + en kvällsslurk (men den vill han nästan aldrig ha). Varje mål så försöker jag få i honom så mycket som möjligt inom en timme. Kanske är dags att hålla nere på längden för måltiderna nu och låta det gå snabbare? Jag ger nämligen mat och sedan ammar jag en eller två gånger inom den där timmen. Kanske ska sluta erbjuda bröstet en andra gång. Han vaknar dock tidigt varje morgon nu och jag kan nog tänka mig att han är hungrig. Är det någon som får en idé?
Han äter 7-8 Amma x 3
10.30-11.30 Puré + amma
14-15 Puré + amma
17.30 Gröt
18.45 Kvällsslurk ibland

Kram Emma

[JH]

Tack Emma
[quote="emma80"] Jag har några funderingar kring mat. Hur gör ni med era små, äter de själva något? Jag har givit Emil rån, små mackor med messmör (blir mest kladd) och lite apelsin. Han vill aldrig ha frukt när jag ger i puréform men det verkar gå lite lättare när han får äta själv. Är dock livrädd att han ska sätta i halsen. Så hur gör ni?[quote="emma80"]

Siri har fått rån att knapra på själv sen hon var 6 mån. De sista veckorna har jag börjat ge henne små smörgåsar, utan nåt på dock. Ibland får hon clementin, men då måste jag pilla bort allt det där inre "skalet", om ni förstår, annars sätter hon i halsen - men det är VÄLDIGT gott Hon älskar dock frukt i puréform så också.

[quote="emma80"] Får de äta själva med skeden? När Emil ska hålla skeden så kommer den aldrig i munnen utan det är fingrar som ska känna på skeden och så, ni förstår . Då tappar jag tålamodet och matar själv. Hur gör ni?[quote="emma80"]

Siri får hålla en sked samtidigt som jag matar, men hon grejar mest med den, försöker inte äta. Fast jaghar nog heller inte visat henne så mycket...

[quote="emma80"] Om ert barn inte vill ha så mycket mat när det är dags att äta, hur gör ni då? Provar om en stund igen eller säger tack så mycket och så kanske bebisen äter mer nästa mål? [quote="emma80"]

Siri äter alltid jättemycket! Men om hon inte skulle äta så skulle jag sluta ge henne och vänta till nästa mål, möjligtvis ge henne det lite tidigare än vanligt.

[quote="emma80"] Jag har lite bryderier om vårt schema, han har 4 mål + en kvällsslurk (men den vill han nästan aldrig ha). Varje mål så försöker jag få i honom så mycket som möjligt inom en timme. Kanske är dags att hålla nere på längden för måltiderna nu och låta det gå snabbare? Jag ger nämligen mat och sedan ammar jag en eller två gånger inom den där timmen. Kanske ska sluta erbjuda bröstet en andra gång. Han vaknar dock tidigt varje morgon nu och jag kan nog tänka mig att han är hungrig. Är det någon som får en idé? [quote="emma80"]

Jag tycker att det låter som att du ger mat under för lång tid... vid 4 månader ska man väl mata inom 45min och vid 5-6 mån inom 20-30min om jag inte minns fel. Ditt matschema känns lite snuttigt - han blir nog inte riktigt hungrit inför nästa mål verkar det som. Han är ju stor nu så jag skulle ge vanlig mat, sen erbjuda bröstet/brösten direkt efteråt och sen vänta till nästa mål. Så gjorde jag från det att vi började byta ut amningsmål mot matmål.

[JH]

Jag har några funderingar kring mat. Hur gör ni med era små, äter de själva något? Jag har givit Emil rån, små mackor med messmör (blir mest kladd) och lite apelsin. Han vill aldrig ha frukt när jag ger i puréform men det verkar gå lite lättare när han får äta själv. Är dock livrädd att han ska sätta i halsen. Så hur gör ni?

OJ! Det blev fel när jag skulle "quota", måste prova igen och se om det funkar nu! hoppas att ni kan läsa mitt inlägg ändå....

[JH]

Nu funkade det! Undrar vad jag gjorde för fel innan....

[Emma80]

Tack för ditt svar! Ja, jag har också tänkt att jag drar ut på det för mycket. Tror det är för att vi hade det så jobbigt när han var ny och när man väl hittar något som funkar så hänger man krampaktigt tag i det .

Jag ska göra så att jag ger bröstet direkt efter mat och sedan blir det inget mer [-X . Så kanske jag kan lägga måltiderna lite tidigare så att han blivit hungrig till kvällsslurken.

Emma

[Sköldis]

Hej hopp. Ikväll är det idol som jag missar Men, Men. Jo angående mat håller jag med de JH skrev. Jag tänker nog att om han åt lite nu så äter han mer nästa gång. Men Alfred är matglad så jag kan ju tydligt se att han inte lider brist på mat

Hur gör ni med era scheman? Vi skulle införa två sovpass istället för tre men det blev kaos. Vi provade bara en dag men allt blev total snurrigt. Så nu kör vi på 20 min, 45 min, och 20 min. Då får vi behålla samma mattider som han är inskolad i.
Socialdelaktighet håller jag med om att jag också behöver bli bättre på. Nu är ju Alfred med i diskhon, dammsuger och vi har börjat sortera tvätt . Men jag schema lägger det inte utan det inträffar ungefär samma tider under dagen. Jag kan bli lite stressad av att jag inte duger till. Typ tankar som, jag är dålig för idag har vi bara dammsugigt. Jag märker ju att han blir gnällig om han inte får vara med och jobba så det kan bli en ond spiral. Känner ni igen er?

Trevlig helg alla mammor och pappor

[susanneethel]

Hej

Och så känns det så jobbigt att berätta för Elsa.... hur ska man säga? Alla tusen frågor som kommer att komma efteråt - huga Men nån gång måste man ju prata om döden och hon har ju börjat fråga lite grand redan.

Jh, vad tråkigt. Jag vet inte alls vad man ska säga, beror ju på vad man tror själv, men enkelt är väl bra. Utan liknelser för det har nog barn svårt att förstå.

Nu funkade det! Undrar vad jag gjorde för fel innan....

Du skrev samma både i slutet och början av citaten, i slutat ska det stå [/quote] och i början

[susanneethel]

Jag har några funderingar kring mat. Hur gör ni med era små, äter de själva något? Jag har givit Emil rån, små mackor med messmör (blir mest kladd) och lite apelsin. Han vill aldrig ha frukt när jag ger i puréform men det verkar gå lite lättare när han får äta själv. Är dock livrädd att han ska sätta i halsen. Så hur gör ni?

Liv har tuggat på gurka, en stor bit, en dm kanske, eller hela morötter. Hon får bara i sig litegrann, nästan hela är ju kvar. Har inte hunnit prova mer. Men det brukar funka med mjuka bitar, kokta grönsaker, mjuk frukt som päron och banan. Om man inte har så mycket tänder. Apelsin skulle jag ha fileéat, för det tunna skalet runt klyftorna kan de nog inte tugga. Men det kanske du gjorde.

Får de äta själva med skeden? När Emil ska hålla skeden så kommer den aldrig i munnen utan det är fingrar som ska känna på skeden och så, ni förstår . Då tappar jag tålamodet och matar själv. Hur gör ni?

Nej, det får vänta lite. Hon kan inte än. Just nu funkar det bäst om hon inte håller i något. För håller hon i något är ju det ivägen när hon stoppar det i munnen. Har hon inget så sitter hon med händerna vid sidorna och gapar. Det gjorde inte Karl kan jag säga. Han kladdade.

Om ert barn inte vill ha så mycket mat när det är dags att äta, hur gör ni då? Provar om en stund igen eller säger tack så mycket och så kanske bebisen äter mer nästa mål?

Jag skulle ha ammat lite extra efteråt och gett mat igen när det var dags för nästa mål. Om hon ville ammas, annars fick jag väl räkna det som mätt ändå.

Kanske är dags att hålla nere på längden för måltiderna nu och låta det gå snabbare?

Ja, kanske 45 minuter som max. Jag brukar bara amma efter (eller före) en gång. Fast om hon släpper så försöker jag igen på en gång, men jag väntar inte och ger mer efter ett tag.

[JH]

Hur gör ni med era scheman? Vi skulle införa två sovpass istället för tre men det blev kaos. Vi provade bara en dag men allt blev total snurrigt. Så nu kör vi på 20 min, 45 min, och 20 min. Då får vi behålla samma mattider som han är inskolad i.

Vi ändrade till två lurar i lördags. Det var snurrigt första dagarna, och i dag är första dagen som hon inte har varit dödstrött mellan lurarna, men det kändes som att det var dags så nu kör vi 12-1,5-45. Vi har ju fått lägga in ett extra mellanmål eftersom mattiderna ändrades pga de nya sovtiderna, men det verkar funka. HOn äter lika mycket både till unch och middag trots extra mellanmål på fm....

susanne - tack för quotetipset! Nu fattar jag! #-o

[susanneethel]

Jag kan bli lite stressad av att jag inte duger till. Typ tankar som, jag är dålig för idag har vi bara dammsugigt. Jag märker ju att han blir gnällig om han inte får vara med och jobba så det kan bli en ond spiral. Känner ni igen er?

Ibland tycker jag inte att jobbet räcker till. Vi bor i lägenhet, och jag får mig inte riktigt till att städa fast det inte behövs, bara för social delaktighet. Är för lat. Men det finns mycket jag gör "själv" utan barnen, om jag tänker efter. Kunde ju tänka på det mer. Karl klättrar på väggarna om det blir för dåligt. Liv vet jag inte, märks ingen större skillnad.