Mjölk var utpumpad så Pappan, som var trött efter gårdagens älgmiddag, kunde mata Sigge när han blev hungrig. Jag var uppe med tuppen, fyllde lillebror med så mycket tutt-mjölk som möjligt, han formligen svämmade över faktiskt.
Kvart över åtta satt Emil och jag i bilen på väg till simmis, en av veckans högtidsstunder. Väl framme tog Emil täten och visade vart vi skulle byta om, jag protesterade dock då jag misstänkte att herrarnas omklädningsrum inte var den lämpligaste lokalen för oss.
Det fick bli damernas istället. Jag kunde inte komma ihåg hur man valde skåp och absolut inte hur man låste det! Emil valde vant skåp och krävde sen en peng att stoppa i låset. Han vet vad han håller på med den killen. Vidare instruerade han mig hur jag skulle sätta skåpnyckeln runt benet, ja den hänger naturligtvis i en snodd. Duschen! Var?! Emil visade vägen, stolt som en tupp. Sen hittade jag inte dörren ut till simhallen heller men den visste ju Emil var den var någonstans.
Försökte sen hoppa i fel bassäng men Emil stoppade mig och ledde mig in till den varma skön bassängen. Där fick han mig att sitta snällt och vänta tills simmisfröken Joakim talade om att vi fick hoppa i spat.
Trettio sköna minuter tillbringade vi i det varma vattnet och det hanns med att ta undervattensfoton och ha det allmänt skönt. Motvilligt tog vi oss upp ur bassängen, jag tar av Emil hans simbyxor och lägger på en bänk. Han tittar på mig, tar sedan bestämt sina simbyxor och vrider ur vattnet!
Skönt att det är ordning och reda på någon! När vi duschat och klätt oss visade sig att jag "glömt" var vi parkerat bilen men det hade Emil koll på. Han ledde mig fram till rätt bil och såg till att öppna den med nyckeln.
Bilresan hem gick fort för då satt vi och sjön roliga och påhittade sånger tillsammans, det är härligt.
Tänk att sonen blivit så stor att han utan problem kan hjälpa sin "glömska" mamma så hon hittar dit hon ska och inte gör bort sig. Och så stolt han är sen då när han har koll på läget och vet vart man ska och vad man ska göra.
Det är härligt att få tillbringa egen tid med storebror Emil, han är en fantastisk liten person att umgås med. Jag är lyckligt lottad jag.
Kram Susan