Sedan en kort tid tillbaka så har vår 4-årige pojke blivit så himla arg och vresig. Dessutom har det börjat komma många nya ord som jag inte tror att han egentligen vet vad dom innebär, bara att vi vuxna tänder till på.
Så fort man säger till honom ordentligt så säger/skriker han tillbaka "dumma ....., jävla dig, jag ska skära dig etc". Han blir så fruktansvärt arg nuförtiden.
Till saken hör att han även börjat bli så arg på vår dagmamma. Idag så ringde hon efter mig, då jag var hemma med lillebror, och sa att jag var tvungen att hämta hem honom för att han var så fruktansvärt arg. Dom skulle gå ut och dagmamman sa åt honom att klä på sig. Efter mycket tjat och höga röster så började vår kille skrika åt henne "dumma ...., jävla dig, jag ska döda dig etc".
När han blir så här arg så vet jag inte riktigt hur jag ska bete mig och känner att jag behöver er hjälp!
Snälla hjälp mig, känner mig totalt förvirrad.
Vår 4-åring blir så arg! Vad ska vi göra???
-
Linnéa med två barn
- Inlägg: 60
- Blev medlem: mån 09 apr 2007, 13:25
Hej! Jag har tyvärr inte tid att skriva så mycket. Vill bara tala om att min dtr, också 4, har haft en rätt så lång period av denna fruktansvärda ilska, och vi blev oroliga och undrade var all aggression kom ifrån. Hon var vansinnig på allt ( [-( ), verkade hata livet och alla inkluderade. Det slog gnistor om henne redan på morgonen och var en jobbig tid. Nu har det helt plötsligt vänt. Jag tror på att respektera barnets ilska och visa att man förstår att barnet är argt, och försöka prata och få barnet att sätta ord på vad det är som gör honom så arg. Visa att du är hans vän.
Kan man komma långt med. Och förbjud inga känslor, det är bättre att det kommer ut än stannar inombords.
En liten parentes kan vara att kolla ett blodsocker (om det fortgår och inget hjälper), det finns ju barn som får fruktansvärda raseriutbrott om blodsockret svänger, det är nog dock mer vanligt att detta hör till åldern, tror jag iallafall.
En liten parentes kan vara att kolla ett blodsocker (om det fortgår och inget hjälper), det finns ju barn som får fruktansvärda raseriutbrott om blodsockret svänger, det är nog dock mer vanligt att detta hör till åldern, tror jag iallafall.
Kramar!
Hej Helle
Som Alwa skriver så verkar klistrade tråden "Otrevligheter och beteendefostran" vara passande.
Jag kan inte alls se det som en ålders-kopplad sak. Sedan bör du förstås se till att grundförutsättningar finns som...
Social delaktighet
Tillräckligt med sömn
Utevistelse
Skratt och humor
Arg får man bli - alla känslor är ok att känna men man får inte göra vad som helst. Vi säger inte så till dig och du säger inte så till oss. Basta. Ge honom andra möjligheter att bli av med sin ilska - lär honom hantera den.
Vad tror du
Rapportera och berätta mer.
Kram
Som Alwa skriver så verkar klistrade tråden "Otrevligheter och beteendefostran" vara passande.
Jag kan inte alls se det som en ålders-kopplad sak. Sedan bör du förstås se till att grundförutsättningar finns som...
Arg får man bli - alla känslor är ok att känna men man får inte göra vad som helst. Vi säger inte så till dig och du säger inte så till oss. Basta. Ge honom andra möjligheter att bli av med sin ilska - lär honom hantera den.
Vad tror du
Kram
"Det talas för lite om glädjen med barn..."
Tre underbara godingar: 1996, 2003, 2007
Tre underbara godingar: 1996, 2003, 2007
Skönt att man inte är ensam!!!!!
Hej!
Känner precis igen min son i era beskrivningar. Han är nu 4 år och 2 månader och ibland ett riktigt litet monster. Han blir också jättearg om det är något han inte kan eller om han inte får vad han vill.
Det tråkigaste är att han är så otrevlig och sur. Det är så jag inte vill åka iväg med honom för jag skäms över hans beteende.
Han sover ca 12 timmar per natt, äter bra, är ute mycket, försöker få honom så socialt delaktig det bara går men ibland bara vägrar han, ska man då tvinga honom att "hjälpa till"???.
Känner precis igen min son i era beskrivningar. Han är nu 4 år och 2 månader och ibland ett riktigt litet monster. Han blir också jättearg om det är något han inte kan eller om han inte får vad han vill.
Det tråkigaste är att han är så otrevlig och sur. Det är så jag inte vill åka iväg med honom för jag skäms över hans beteende.
Han sover ca 12 timmar per natt, äter bra, är ute mycket, försöker få honom så socialt delaktig det bara går men ibland bara vägrar han, ska man då tvinga honom att "hjälpa till"???.
-
Lua
Barn frågar i handling. "Vad händer om jag kastar smörgåsen i ditt hår, mamma?" - frågar man INTE utan man kastar helt sonika smörgåsenHan sover ca 12 timmar per natt, äter bra, är ute mycket, försöker få honom så socialt delaktig det bara går men ibland bara vägrar han, ska man då tvinga honom att "hjälpa till"???.
Vad tror du om det
Kram Lua.
Tack för snabba svar!
Helle!
Förlåt att jag hoppade in i din tråd!!! Hoppas det är okej??
Lua och Tinis, tack för konstruktiva råd. Jag ska verkligen vara hjälplös framöver, det brukar gå bättre då, men jag har väl inte riktigt orkat härda ut, ska bättra mig för hans skull!!!
Ska även använda omvänd psykologi mera. Idag skulle lillebror, Henrik och jag till lekparken, vips fick Henrik för sig att han skulle minsann inte till lekparken, han blev jättesur. Nähä, sa jag, du behöver inte vara där, du kan sitta utanför och titta på. Han tittade på i två minuter sedan kunde han ju inte låta bli att komma och leka. Tokiga ungar
Förlåt att jag hoppade in i din tråd!!! Hoppas det är okej??
Lua och Tinis, tack för konstruktiva råd. Jag ska verkligen vara hjälplös framöver, det brukar gå bättre då, men jag har väl inte riktigt orkat härda ut, ska bättra mig för hans skull!!!
Ska även använda omvänd psykologi mera. Idag skulle lillebror, Henrik och jag till lekparken, vips fick Henrik för sig att han skulle minsann inte till lekparken, han blev jättesur. Nähä, sa jag, du behöver inte vara där, du kan sitta utanför och titta på. Han tittade på i två minuter sedan kunde han ju inte låta bli att komma och leka. Tokiga ungar