3-åring som inte vill lägga sig!

[kroath]

Hej!

Jag kurade vår lilla flicka när hon var 10 mån gammal och hon har i regel sovit bra efter det. Under sommaren började hon klättra ur spjälsängen när hon skulle läggas, men det varade inte länge. Blev ändå tvungen att flytta henne till en säng för större barn - kändes tryggare. Början gick bra för den nya sängen var så fin och härlig att sova i. Hon nästan väntade på det varje kväll.

Men nu... var det fjärde kvällen som hon började skrika genast då jag tog ett steg mot dörren bort från sängen. Hon vill att jag skall sitta bredvid sängen tills hon somnar. Jag har verkligen försökt vara "stark" och sagt att jag sitter vid dörren tills hon somnat. Det fungerade 2 kvällar, men de senaste 2 kvällarna har jag blivit tvungen att sitta bredvid henne (rasande inombords) för hon blivit så hysterisk och det hela har kunnat ta en timme förrän jag gett upp.

Vad skall jag göra? Vill inte sitta varje kväll vid sängen ... speciellt då den tiden äntligen har varit egen tid

Jag är mycket tacksam om ngn skulle ha några tips hur man får en 3-åring att förstå det här.

[Ewa]

Hej!

Vet inte om du läst den klistrade tråden om sänghoppare - där kan man få flera bra tips .

Under sommaren började hon klättra ur spjälsängen när hon skulle läggas, men det varade inte länge. Blev ändå tvungen att flytta henne till en säng för större barn - kändes tryggare.

Klättringsivern vara inte länge, skriver du. Så jag tror inte alls du borde funderat över att byta ut sängen. Här hemma har vi bestämt oss för att behålla spjälsängen tills dess att trotsen är över. Sängen är han trygg i - och jag ser ingen anledning att göra några förändringar där. Din tös är inte ensam om att hoppa ur och kolla vad som händer då! Men hoppet ur sängen - eller andra bekymmer - brukar inte bli mindre av att införa stor ökensäng. Snarare tvärtom - av vad jag läst om här på forumet att döma. Nu är min kille duktig på att klättra, gör knappt annat om dagarna, så jag har inte sett någon fara för att han skulle skada sig om han klättrar ur - vilket han gör under sin ensamlek om han behöver gå på toaletten eller så. Men om det skulle få dig att känna dig mer trygg, så skulle du ju mycket väl kunna såga av spjälorna i fotändan eller lägga en mjuk filt eller liten madrass nedanför sängen. För jag tror du skulle tjäna mycket på att återinföra spjälsängen - särskilt som klättringsivern snabbt gick över förra omgången.

Därtill får du säkert angripa de orosvargar som nu släppts in till henne. Hon vill egentligen inget annat än att bli förvissad om att hon kan sova tryggt om natten, så det måste du då kunna förmedla till henne. Och det KAN du ju. Det har du ju gjort förr - så visst kan du göra det igen .

Jag skulle föreslå att göra på följande sätt:
Beklaga att den nya sängen gått sönder en smula och måste vila ett tag i lämpligt förråd. Men vilken fantastisk TUR då att den gamla, fina sängen finns! Jippie - nu hjälps vi åt att bädda den fin! Samtidigt kan man ju så där i förbigående gå igenom att sen SOMNAR man förstås SJÄLV nu igen, glatt och självklart.
Sen ös på med skrattet allt vad ni förmår och flyyyyyyyyyg in i sängen. Sen snabbt ut med ramsan som den mest naturliga sak i världen. Ev protester dränks i musik eller husljud som tar bort överkoncentrationen och som förvissar henne om att allt är i sin ordning. Vid KRIS ramsar du, men låter henne i övrigt vara. Hon VET ju mycket väl vad som gäller. Hon har bara "glömt" det en smula mitt i alla nymodigheter som varit.

Vad tror du om det?

Kram Ewa

[kroath]

Hej Ewa!

Tack för dina tips. Tyvärr tror jag inte att det går så enkelt

Spjälsängen vi hade var IKEAs Sniglar som är den minsta modellen av spjälsängar. Hon blev helt enkelt också för stor för den - den är ganska smal och inte särskilt lång så hon låg där ganska trångt redan.

Och det andra är att jag inte ramsat om kvällarna sedan förra julen - alltså snart ett år. Det har gått jätte bra. Det kändes onödigt för hon började upprepa det själv där hon låg i sängen. Kan man börja med det igen efter en så lång paus och även om hon redan är så gammal att hon kan fråga och prata mycket bra redan?

Jag vill inte att läggdagsen blir en tråkig sak. Igår kämpade jag en timme 15 min med henne. Jag satt på en stol utanför dörren och förde henne tillbaka till sängen ca 60 ggr, sade varje gång att "Nu skall du sova" rätt glad. Jag måste faktiskt medge att jag blev irriterad då över en timme gått och hon började bli hysterisk och som jag anade så skulle ju inte det hjälpa. Till slut lade hon sig på ett täcke på golvet

Känner mig alldeles hjälplös och har ingen plan för kommande kväll. Jag har alltid haft en plan för allting, men inte för detta. Hon har ett högt temperament och börjar ryta om hon blir riktigt arg. Hon är dessutom mycket envis. Går det då att börja med en ramsa igen?

Tack i alla fall för dina råd Ewa!

-Maria

[Ewa]

Hej !

Nej, enkelt är det inte. Men absolut inte omöjligt. Hur ser ditt alternativ ut?

Huruvida du kan eller ska återinföra spjälsängen är förstås upp till dig. Min 3,5-åring är 108 cm lång, och ligger fortfarande i sin, utan bekymmer. Och vill man få mer utrymme går det förstås att såga av spjälor längst ner. Men det beslutet är ju naturligtvis ert.

Oavsett hur ni väljer att göra, så skulle ni säkert vara betjänta av en handlingsplan. Att sitta på pass utanför rummet löser inte nödvändigtvis situationen på första omgången. Eller andra. Ska se om jag hittar länkar till dig, där du kan läsa om hur andra arbetat för att få rätt på springet.
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=12171 (på sista sidan finns också hänvisning till annan tråd)

Men till syvende och sist handlar det faktiskt också om attityd. Som med nästan allting annat, höll jag på att säga. Om inte DU har negativa förväntningar, som i stolsittningen:

och som jag anade så skulle ju inte det hjälpa

, eller ifrågasätter tingens ordning, som i slopandet av ramsan, så behöver kanske inte heller HON göra det. Lättare sagt än gjort möjligtvis. Men läs gärna på här om attityden, så kanske det kan ge något:
http://www.annawahlgren.com//forum/viewtopic.php?t=5252

Kram Ewa

[kroath]

Hej Ewa!

Tack för ditt svar igen.

Det har gått lite bättre de senaste kvällarna. Och tack för linken du skickade - läste med stort intresse hur andra gjort det. Nu har jag inte mera suttit inne alls hos henne. Varannan kväll har hon gladeligen stannat kvar i sängen och genast börjat sova, och varannan kväll är hon för pigg och får inte sömn. Hon sover 1 timme på dagis och det är klart svårare under veckan att lägga henne. Hon har några kvällar valt efter en tid att lägga sig på ett täcke på golvet. Igår gick hon inte alls i sängen utan valde genast täcket på golvet. Hon låg där en timme tyst och stilla och sen ville hon gå i sängen. Jag satt inte ens utanför dörren när hon låg på golvet, men sen när hon flyttade sig till sängen så började hon gråta och säga att hon inte vill sova. Jag sade glatt till henne att nu skall hon sova och till slut gav hon upp. Får se hur det fortsätter - i alla fall har hon nu bliit ganska snällt i sitt rum - golv eller säng.

-Maria

[Ewa]

Ja, golvet verkar ju inte så superskönt att sova på, förstås.

Behåller ni den stora sängen, kanske ni kan vara betjänta av ett larm som piper om hon går ur sängen. Finns på Claes Olsson och står att läsa om i den klistrade "klättringstråden".

Rapportera gärna!