Hon har dessutom ätit äpple på precis det sätt som beskrivs i ettårskapitlet i Barnaboken, dvs ätit lite, gömt det under pappas stol för att plocka fram det några timmar senare. Burit runt det lite, parkerat det lite här och var i lägenhetet och gnagt lite till.
Då bad jag min man läsa i Barnaboken om just ettåringen och äppleskrutten... Och han bara skrattade, för nu inser även han hur mycket som stämmer i boken
Nu ska jag bara övertyga min svägerska också