I går kväll gjorde jag bort mig. Vera började helt plötsligt gråta efter att ha sovit i några timmar. Vi satt och tittade på TV, så jag hörde inte när hon började (troligen precis när jag hörde det, men jag visste ju inte om det var så). Hon hulkade och grät och hostade. Det lät nästan som hon kräktes.
Jag rusade in i rummet och tände lampan
. Lyfte upp henne ur sängen och undrade vad som var fel.Hon tittade yrvaket på mig som om hon undrade vad jag höll på med
, så jag la ner henne igen och ramsade tyst och stängde dörren. Hon sov innan jag hann ut ur rummet och inte ett knyst till hörde jag.Tur att en gång är ingen gång...
/LO
