Kära du - så himla spännande - LYCKA TILL
Har nog sett i profilen att det närmade sig men man vill ju inte tjata
Vet nog hur det känns
Jag har haft små storasyskon som inte ens varit året, när lilla bebisen kommit. Och jag har hållit annekteringen helig. Vilket i praktiken betyder att 1) man får hålla omgivningen lugn, vilket tarvar sina förberedelser - förmaningstal - INNAN; 2) man får hålla sina egna nerver i styr och bestämma sig för att INTE lägga sig i, om inte uppenbar livsfara skulle föreligga.
Och det gör det inte, kan jag garantera. Även mycket små barn har en stark bekyddarinstinkt. Visst, de kan råka göra illa med sina intensiva undersökningar, men faktum är att jag aldrig, inte någon enda gång under alla de annekteringar jag iscensatt och / eller bevittnat, varit med om att lilla bebisen verkligen farit illa. Inte ens skrikit - kanske "påbörjat" ett skrikande men slutat direkt. Och jag har inte ingripit då. Jag har iakttagit, och jag tror faktiskt att även en alldeles liten färsk bebis "förstår", instinktivt känner, att här är det inte fara på färde. Här är någon som vill mig väl och bara vill undersöka vad jag är för en, hur jag ser ut (under kläderna) och hur jag fungerar, vad jag gör... Inget ont i det
Vad jag gjort när det rört sig om riktigt små barn - "storasyskonet" alltså - är att jag suttit på knä till hands, framför barnet som fått bebisen i sin famn / sitt knä, för att kunna ta emot det när "stora" barnet inte orkar hålla längre eller tröttnar. Jag kan ha haft en stödjande hand under bebisen under famn- eller knäannekteringen, men aktat mig noga för att styra eller prata. På golvet har ju legat en filt där bebisen kan hamna "fristående" sedan, så att säga (med min diskreta hjäp, om det behövts), exponerad för mera detaljerad, nyfiken undersökning.
Det här är inte så svårt som det låter. Kruxet är på ren svenska att ge f-n i att lägga sig i
Den här stunden ska vara Tuvas och barnets. Inte din och Tuvas. Så var tyst och stå tillbaka - så får vi se om du kan hålla ögonen torra
Det är mycket hon kan göra för mammas hemkomst. Dutta sängen fin, förbereda soffan med filt och kudde, duka fin bricka...
"Man har ju förstås aldrig hört talas om att de stannar kvar därinne."
