Ljuvliga lilla unge. Maken och jag hade planerat en liten överaskning för henne - en utflykt med övernattning till Köpenhamn. Bara hon och vi.
Vi har tre godingar i helt olika åldrar och med helt olika behov. Normalt behandlar vi dem som en grupp och de får alla deltaga i allas måsten, åtaganden och behov. Nu ville vi dock spendera en stund ensam med henne för att hinna se henne som den lilla människa hon är, och inte bara som den rollen hon har i gruppen. Dessutom hade vi råkat få ner en barnvakt...något som inte tillhör vanligheterna.Torsdag morgon presenterade vi detta för henne under högtidliga former. Vad händer - jo hon börjar storgråta.
Men Louise...huhuhu...och Charlie huhuhu. Inte kan vi åka utan dem. Och vart ska de äta, och hur ska de gå etc etc. Hon grät tills vi var på bron där mer intressanta saker tog överhanden. Vi hade fantastiska dagar och så mycket roligt med bus, samtal och sevärdheter. Hon lade dock mycket av sin tid på att leta presenter till syskonen och att prata om dem. Presenterna skulle hon nödvändigtvis betala med sina egna pengar.
På den Italienska restaurangen dansade hon, ritade och var allmänt bara helt enkelt lycklig. Om soldaterna på slottet tyckte hon inte och sjöjungfrun var mindre intressant än stenarna runt om. Mängder med hissar och rulltrappor åktes och slottsparken hade vidder som gav spring i benen. Men bäst var nog killen som hade gatuföreställning
Vilka spännande konversationer och diskussioner som kommer med åldern. Kloka lilla ljuva människa. Hon måste varit något klokt i sitt förra liv.
)