Det där med magläget var ett litet missförstånd. Victor har alltid sovit på mage. Från allra första början har han tydligt sagt till mig att han bara vill sova "groda" och inget annat.
Det gick bra (om inte enkelt heller) att införa första schemat på Victor vid 3-månders åldern och det var de goda råden jag har hittat i Barnaboken (som jag har läst på tyska) som hjälpte mig ur första kaoset. Ett stort tack till dig Anna för det!
Sedan dess har det bara varit lätt med barnet och alla här i Tyskland (som förstås inte alla känner till Barnaboken) har sagt till mig att jag har fått ett mycket glatt och lätthanterligt barn, en solskenbebis!
Någon gång har vi fastnat i buffningen (se „semesterfnurran“ ovan), men då kom Nancy och sa till oss att nu måste det vara slut med buffningen, nu ska ramsan ta över. Och återigen, det gick hur bra som helst: Efter minikuren (som egentligen bara var en natt) somnade han utan protester, inga åtgärder var nödvändiga längre.
Jag hade inga erfarenheter med krångel på dagen när det här som vi är inne just nu började.
Jag ska sätta igång en tre-dagars-dagslur-kur med målet: Här ska det sovas 12.30-15.00 och inget annat (det finns ju 17 andra bebisar i rummet brevid, som också måste få sova och dessutom behöver mamma tid för att mjölka koarna).
Tack ska ni ha för att ni räddade mig ur största krisen!
Conny
P.S. 5 minuter efter nattningen började han fråga igen - men då hade mamma ett bättre svar, han tystnade genast