Hej miar70 och tack för ditt svar!
Jo, då har du rätt i att jag har funderat på om två lurar ännu är för mycket. Men jag vet inte riktigt - och kanske det är själva problemet - att jag som har ju ledningen inte vet vad som är rätt ...
För mig känns det så som om han skulle behöva sin förmiddagslur, för han är jättetrött redan kl 9.00 och somnar nästan vid köksbordet när vi äter frukost tillsammans. Samma sak när han är vaken vid lunchtid. Jag kan knappast hålla honom vaken tills kl 13.00, han skulle kunna sova redan vid tolv tiden. Så jag antar att han skulle "bryta samman" utan en lur emellan. Han har ju inte heller några som helst insomningssvårigheter utan somna utan det minsta pip. (Han skulle kunna sova fortfarande tre lurar om jag bara tillät

men det är ingen bra lösning att ha tre korta lurar med hänsyn till mina vardagssysslor

)
Känner mig lite rådlös vid det här läget och uppriktigt sagt anar jag nog att alla dessa problem till viss utsträckning beror på mig bara. Jag har nog släppt in lite orosvargar själv. För alla dagar jag är helt säkert på det jag gör går det bra också, men ganska ofta blir jag själv nervös nu när 45-minuters-gränsen närmar sig (för det har gått så dåligt så många gånger nu). Så egentligen vet jag nog själv vad som är orsaken och medan jag nu skriver ner det här blir det ännu mer uppenbart ...
Den här gången har jag svårt att hitta tillbaka på banan igen - alla andra fnurror som hittils uppstått kunde jag lösa inom tre dagar (med hjälp av det här forumet förstås), men nu har det gått i över en vecka.
I alla fall känns det bra att kunna skriva av mig och att veta att det finns hjälpsama människor på det här forumet som har lite mer erfarenheter som jag.
Jag ber om ursäkt att detta håller på att bli ett slags never-ending-story

Som Nancy skrev: Ibland sviker attityden en och just nu känns det så som om mamman skulle behöva en liten kur för att varaktigt återvinna den också

(åtminstone vad som gäller eftermiddagsluren, för allt annat fungerar ju jättebra, dvs. insomningen och nätterna

)
Oj, oj, nu har det blivit ett ganska långt inlägg med
Hälsningar
Conny