Peppning efterlyses

[fjällström]

Hej på er!
Måste bara peppa er att fortsätta kämpa Vi har haft det precis som du beskriver. Vår lilla Sara hade 8 öroninflammationer på 10 månader och jag känner igen allt du beskriver Ibland tog vi upp henne och hon fick sova i famnen eftersom hon inte kunde ligga ner. Men ju mer man "fuskar" ju svårare är det ju att komma på banan igen sen när lilla barnet är friskt. För dig och din man känns det så klart bättre att hjälpa allt man kan, men för barnet ställer man till det en hel del när man frångår rutinerna. Barnet kan inte förstå att i natt är jag sjuk och får komma upp när jag skriker, men nästa natt när jag är frisk får jag inte komma upp.

Varje gång vi "fuskat" fick vi göra en "minikur" för att ställa allt till rätta igen.
Visst funkar det, men det bästa för alla inblandade är att hålla på rutinerna.
Vi har dock alltid varit mer generösa med verktygen vid öronont. Ibland har vi tex. solfjädrat tills hon somnat.

Nu har vår tjej fått rör i öronen och är helt fri från inflammationer

Ni behöver alla er sömn tillbaka Fortsätt kämpa och ha lilla barnets bästa för ögonen Efter allt obehag får man kämpa lite extra för att övertyga lilla barnet om att sängen är trygg och säker. Lägg lite extra krut på skrattet till go´natten och kanske det viktigaste av allt - ATTITYDEN Tyck inte synd om barnet vid läggdags, utan intala er själva att barnet är det lyckligaste i världen som äntligen ska få gå i säng. Hitta den känslan, så ska ni se att ni snart överfört den på barnet också!

Kramar Fam. Fjällström med "öron-Sara"

[miar70]

Halloj, dykmorsan
Hur är det med er
Hoppas alla bacilusker har flygit sin kos, och att ni får sova gott! Berätta gärna

Kram Mia

[dykmorsan]

Ni är verkligen jättesnälla som håller reda på oss snurriga, kurande morsor!
Det är inte bra än, vi har inte orkat. Jag märker en sådan skillnad mellan när hon var 8 månader och nu (15 mån) och känner mig rätt maktlös utan buffningen. Solfjädern funkar när hon är sömnig, men inte när hon vaknat "hårt", vanligtvis vid tre-fyratiden. Den senaste veckan har dessutom varit helt tokig: hon har haft en sådär barnaotäckt hög feber och otroligt orolig sömn.
Men, hon verkar vara på bättringsvägen idag och jag tänkte använda de söndriga rutinerna till att verkligen försöka trumma in ramsa och solfjäder. Ingen mer mat. Det börjar bli allvar, jag känner hur kroppen börjar stänga av och jag är rädd för att klappa ihop. Allt annat får stå tillbaka nu. Karln min är också dödstrött och fattar ingenting, säger han (lillan är hans tredje).
Det svåraste är att jag inte kunnat lugna i sängen. Solfjäder i all ära, men den har inte funkat när hon haft ont och är jätteledsen. Det är min famn som gäller med stadigt grepp om håret, eller pappas bröst. När hon är frisk vill hon absolut inte sova hos oss, utan bara bli lämnad ifred, men som sagt, det är annorlunda när hon är dålig.
Det vore så skönt med lite hjälp och få sova sig starkare före kuren, men det har vi ingen. Hur i hela fridens namn klarar sig ensamstående föräldrar?!

[miar70]

Så trist för er - jag hade hoppats att lillan fått vara friskoch att ni fått ordning på sömnen...
När någon av mina små är ordentligt sjuk, så brukar jag ta in en madrass och ligga bredvid sängen, så att jag är nära till hands! Jag plockar inte upp nåt barn, utan ger medicin, tröstar, byter osv i sängen, för jag vet av egen erfarenhet att det blir så jobbigt om man börjar ta upp och trösta... Och sovs det väldigt oroligt kan jag lägga en hand på lilla ryggen!
Så när ni nu får till nätterna, och hon är frisk, är det nog enklast att bestämma sig för att INTE plocka upp henne när/om hon blir dålig, utan trösta/lugna henne i sängen! Det behöver ju inte vara solfjädern du använder, utan gör som du känner, men utan att plocka upp henne
Det viktiga är att hon alltid känner sig lugn och trygg i sin säng, och att ni kan förmedla det till henne Attityden, du vet
Och nu, inför att ni ska "köra igång" igen, så ta två nätter var, och om du börjar, så se till att du har möjlighet att få vila på dagarna! Se det som två vaknätter var, istället för 200...
Och se till att fylla hennes dagar med utevistelse, social delaktighet, mat och glädje Då har ni gett henne alla förutsättningar för en god nattsömn
Nu håller jag alla tummar och tår, och hoppas att ni får till det
Mia

[Nancy]

Hej dykmorsan

Låter som om ni överanvänt solfjäder Precis som AW skrev på förra sidan handlar den om att Bryta Mönster -inte fortsätta i all evighet

Se den som förbrukad i nuläget och glöm bort den helt tycker jag.

Styr upp rutiner och håll BENHÅRT på tiderna. Tänk inte några marginalkvartar, inte ens fem minuter hit eller dit. Ni ger förutsättningarna och sen sköter dottern resten.

Ingen mer mat nattetid [-X Vad är det för dumheter höll jag på att skriva och skrev visst

Ledsamt att dottern varit så sjuk (hoppas innerligt att hon mår bättre ) men inför nästa sjukdom så är det bästa ni kan ge henne trygga rutiner att luta sig mot. Tänk förebyggande

Inget mer "lugna i sängen". Radera dessa tankar helt Du/ni har inget i hennes rum att göra nattetid. Genom ramsan lovar ni att hennes rum är en vargfri, fredad zon och att ni håller vakt utanför. Genom att fixa och trixa i rummet sviker ni faktiskt detta löfte. Kanske kan denna tanke hjälpa er Kan berätta att den hjälpt mig många ggr.

Jobba med godnattskratt och ha kanonkul innan läggning. Säg snabbt och okomplicerat godnatt till familjemedlemmar/husdjur/ lampor och sen i säng. Bara rätt ned i sängen. Lägg på mage, bred över filt och om du vill ett KORT tryck över ryggen. Ramsa på väg ut och bort, bort BORT från dörren Ramsa dig till andra sidan huset och med ordentligt hög röst. Du är ju Modern, den som håller Vakten eller hur Gör sen allt annat än att smyga och lyssna. Du/ni är så skärrade och trötta just nu så jag tvivlar lite på att ni fixar att urskilja ledset från argt/trött skrik. Hjälp flickan genom cool attityd och skrammel i köket istället. Möjligtvis EN enda punktsättande ramsa men det skall vara efter lång tid, minst 20 minuter tycker jag.

Hoppas jag inte avskräcker dig med min franka ton. Menar bara väl Dags att bryta det trista mönstret tycker jag. Berätta hur det går. Återkom gärna om något är oklart.

Nancy

[miar70]

Nancy härligt att du är tebaks läs och ta till dig, dykmorsan

[dykmorsan]

Hej Nancy -
Jag blir inte skrämd av din franka ton, och uppskattar verkligen engagemanget och välmenande råd!
Men jag har inga problem vare sig med läggning eller attityd. Läggningen går på tio minuter - bus, vink till pappa/mig, släcka lampan, nattslurk, puss och gonatt. Det är ständiga uppvak när alvedonet/iprenet slutat funka och jag inte får ge mer, som kvaddat rutinerna. Du vet, när det gör så ont att hon blir alldeles tokig, eller febern rasar så att hon blir rädd.
Sedan, när hon får vara frisk ett tag (vilket sedan november går att räkna i dagar, inte veckor), är vi så trötta hela bunten att det är svårt att hitta tillbaka till bra rutiner.
Jag föll för kura-hela-natten eftersom jag fick verktyg att lugna mitt barn med, både kortsiktigt och långsiktigt. Ferberizing/CIO, femminutersmetoden, och andra korkade "metoder" ger inte det. Jag måste ju bygga upp mönstret om och om igen nu när hon är så mycket sjuk och då behöver jag verktyg.
Tack Mia för alla råd när dina barn är sjuka! Bra idéer jag verkligen ska ta till mig.
En undran: Jag förstår på ditt mail, Nancy, att jag inte borde solfjädra eller lugna i sängen. Hur ska jag då hindra lillan att vråla tills hon kräks? Eller att bli så ledsen att hon kastar sig vilt omkring sig och slår sig blå i spjälsängen?

[miar70]

Hej igen

Nej, hon ska absolut inte skrika tills hon kräks eller slår sig blå
Jag tror, efter att jag gått tillbaka i tråden, att ni ska backa och ta det hela från början, för er lilla fröken har fått massor av olika besked av er, och kommer säkerligen att ställa massor av frågor nu, när ni bestämt att det ska sovas hela natten i egen säng!

Bestäm er Även om hon blir sjuk, så ska hon sova - i sin säng, hela natten, tills det är morgon!

Lyssna med hjärnan, inte med hjärtat Lyssna på skriken, behöver hon hjälp, är hon bara arg, eller är hon ledsen Arg får hon vara men inte ledsen!

Håll solfjädern tills hon är lugn, det kan ta en himla tid, men hon ska vara LUGN men inte sova, och när hon är avslappnad och lugn, gå ut med ramsan, inte viska, utan tydligt, stadigt!

Vad ni än gör, bete er som om ni vet att ni är bombsäker och gör helrätt (även om ni inte är det, egentligen) för kan ni förmedla det till henne - att såhär är det, hon ska sova, ni håller kollen, då känner hon det

och tänk på att det är såååå vanligt att barnen blir sjuka, när de börjar sova ordentligt, men sjukdom betyder inte att hon mår bättre av sönderhackade nätter - tvärtom Och sköt om henne i sängen, om det behövs, prata inte med henne, lugnt och tyst, så hon snabbt kan somna om

Ha målet - den goda sömnen - för ögonen när det känns jobbigt! Ni förtjänar alla att få sova, och just nu behöver tösen er hjälp för att hitta igen sina sköna nätter

/Mia

[Nancy]

Hej igen dykmorsan

Bra att du skrev och förtydligade gällande attityd och läggning. Det är ju alltid svårt att få en fullständig bild.

Bra att Mia backade i tråden och kunde komma med så fina råd. Skriv gärna framöver och berätta hur det går Hoppas verkligen att er lilla flicka får hålla sig frisk framöver

Kram och lycka till från Nancy

[dykmorsan]

Ja, jag tackar er båda. Bra råd, bra saker att tänka på och tack igen för ert engagemang och tid. Ni har ju alldeles rätt, men det är svårt att se skogen för alla träd när man måste bita ihop och slåss med alla sjukdomar, korkade läkare och allt annat som ställer till det i livet. Vi har verkligen varit inne i tunneln länge nu.

Vi kör ikväll. Hon har precis lugnat sig, var jättetrött och somnade vid nattslurken, men jag väckte igen med ramsan, och fick köra den ett tag, och jag nyss solfjädrade jag, ramsade ordentligt på vägen ut och det är tyst. Tog en halvtimma med gråt och tandagnisslan, men det får vi ta.
Den här gången ska vi verkligen göra vårt bästa att hålla kvar rutinerna när hon blir sjuk och sköta om henne i sängen. Sjuk lär hon ju bli igen! Bra råd, tack igen.

[miar70]

Vad skönt att läsa, dykmorsan, att ni är på G, laddade till tänderna
Hur gick det i natt?
/Mia

[dykmorsan]

Hej igen! Nu har vi sovit! Ramsan "tar", äntligen, så vi är en bra bit på väg. Vad som hände första natten var att jag fick sova till kl 04, och var då så förvånat sömngroggig att jag hamnade hos henne med flaskan i hand innan jag kom på mig. Men sedan sov hon till sju - otroligt bra. Och så har det blivit. Läggningen är inga problem, insomnadet efter fyravällingen inga problem. Ett par gånger har hon fört oväsen som krävt en ramsa eller solfjäder, men oftast somnar hon om själv.
Och nu har jag svårt att arbeta upp viljan att kura bort fyravällingen. Det är så härligt att se henne såhär!! Hon är äter jättebra, skrattar, busar och vi har det så himla bra! Jag har dessutom fått timmen mellan sex och sju, som betyder jättemycket för mig. Skulle vilja stanna här ett tag, innan vi "slutför" kuren.

[miar70]

Hej dykmorsan
Hjärtebarnskontrollanten har missat förlåt att ditt inlägg blivit förbisett

Du har ju jobbat på jättebra men visst har du rätt i att det är dags att plocka bort fyravällingen, och jag är säker på att det kommer att gå mycket bättre än vad du tror
Inte behöver stora tjejen mat mitt i natten längre - och ett hjälpmedel du kan ta till är väckarklockan! Många använder en sån som ringer godmorgon, då slipper både du och tösen fundera på när det är dags att vakna!
Berätta gärna hur det går för er
Kram Mia

[annawahlgren]

Tack, Nancy - måste alldeles särskilt önska dig välkommen tillbaka och uttrycka min tacksamma glädje

Och nu har jag svårt att arbeta upp viljan att kura bort fyravällingen. Det är så härligt att se henne såhär!! Hon är äter jättebra, skrattar, busar och vi har det så himla bra! Jag har dessutom fått timmen mellan sex och sju, som betyder jättemycket för mig. Skulle vilja stanna här ett tag, innan vi "slutför" kuren.

Ber om tillgift för att jag går emot vår kära hjärtebarnskontrollant en smula här när jag säger att SJÄLVKLART ska du "stanna här ett tag" och njuta och landa. Dvs ramsan, som nu börjat nå fram, ta och fungera som avsett, ska landa i lugn och ro och stärka både ditt och lilla barnets säkerhet och lugn och skjutna vargar.

Låt det hela stabilisera sig tycker jag under två veckors tid, kanske t o m tre med tanke på själva lilla eländiga historien (men inte mer). Odla ramsan till fulländning. Sluta gå in (det kan man göra efteråt, som Miar 70 säger, när barnet sovit i tio min, inte tjugo).

Sedan kan det vara dags för nästa steg, när saker och ting sitter som berget

[dykmorsan]

Hej alla -
Ledsen att behöva komma tillbaka, men det funkar inte. Lillan sov med ett avbrott i några veckor, sedna blev det kaos igen. Vi flyttade, och sommaren har också inneburit en resa. Några nätter går ok, de flesta vaknar hon 2-3 gånger, är jätteledsen och somnar inte om. Vi kan inte solfjädra om hon inte är supersömnig (dvs första vaket vid 12 och ev det vid 2), och ramsan är hon fortsatt ointresserad av - om hon som sagt inte är supersömnig. Glöm vargtimmen. Hon skriker tills hon hickar, hulkar och klöks. Varje natt, varje gång. Nu har vi hållit på sedan kvart i fyra. Klockan är fem.
Jag har yrselanfall, vill kräkas mest hela tiden, gör misstag på jobbet. Min man är helt tokig. Min mamma har cancer, hans föräldrar bor utomlands - vi har ingen hjälp. Jag har konstiga fantastier om att köra av motorvägsbron. Jag har bett om hjälp överallt, ingen verkar tro på att jag verkligen behöver det. Skulle behöva en detaljrik plan om hur jag ska hantera det här. Ni har inte svikit mig än. Hjälp.