Idag handlar det inte om ett Barnaboksbarn utan om min älskade Barnaboksman 
Kan inte låta bli att delge er denna ordväxling mellan honom och en nära släkting.Släkting: "Vad har ni för dagisplats till Leia"
Man: "Menar du var vi har plats eller om vi har plats?"
Släkting: "Nej jag menar är det 15 tim/ vecka eller nåt annat?"
Man: "Nej Leia går inte på dagis och det behöver hon ju heller inte nu när lillasyster kommer. Leia kan ju vara hemma länge till."
Släkting: "Men klättrar hon inte på väggarna hemma?"
Man: "Nej, hon har massor att göra, hon plockar disk, arbetar med tvätten, arbetar i trädgården, ritar och läser. Och sen blir det ju mycket att göra då lillasyster kommer. Vi skulle klara oss mycket sämre utan Leia."
Släkting: "Men vem pratar hon och umgås med då?"
Man: "Med min fru såklart och sen med lillasyster."
Jag lyssnade intresserat på vad maken berättade men blev lite bekymrad ändå
Jag uttryckte min oro över att maken kanske provocerat släktingen. Maken svarade då:"Jo Nancy, det må vara provocerande men tänk om vi kan få bara en enda person att inte rusa iväg till dagis med sitt pyttelilla barn, ja då är det ju värt viss provokation."
Mitt hjärta svämmade över av stolthet 
Vad stolt och tacksam du måste vara för en så klok man som dessutom står på sig. Underbart! 