Härligt Nancy min vän att allt ordnar sig till slut, ni har fått jobba hårt för det men snart får ni er belöning.
Tänk det är ju inte många dagar kvar innan lillasyster gör sin entré.
Kram Susan
Följ med en bit på vägen
-
Nancy
Underbart Nancy 
Gläds med er. En vecka tills ni får se den lilla.
Japp, en liten minisemester
När vi var på Ystad så kändes det nästan som en SPA vistelse. Lagad mat och himla lugnt. Ett besök hade vi och resten av tiden njöt vi av den lille och läste/pratade. Blev ju också kvar ett tag eftersom det var snitt.
Kram
Gläds med er. En vecka tills ni får se den lilla. Japp, en liten minisemester
När vi var på Ystad så kändes det nästan som en SPA vistelse. Lagad mat och himla lugnt. Ett besök hade vi och resten av tiden njöt vi av den lille och läste/pratade. Blev ju också kvar ett tag eftersom det var snitt. Kram
"Det talas för lite om glädjen med barn..."
Tre underbara godingar: 1996, 2003, 2007
Tre underbara godingar: 1996, 2003, 2007
=D> \:D/ -
Fjällfolket
-
Nancy
Susanne: Då uppgraderar vi vår resa till spa-vistelse då 
Lät som om du och maken hade det riktigt lugnt och skönt
Päivi: Utan dig tror jag inte att jag hade hittat rätt formuleringar i det där samtalet med sköterskan. Du är bara så himla bra
Fjällmor: Skulle precis skicka sms då jag såg att du varit inne på forumet Tusen tack för allt stöd. Spar sms:et till nästa vecka istället
Gablex: Tack för allt stöd och all peppning (sen innan lillasyster blev till ). Idag har vi förberett oss på tvåbarnschocken genom att åka till IKEA (mannen körde Leia och mig i rullstolen) och studera hur det egentligen är att ha barn
Varm kram från Nancy
Lät som om du och maken hade det riktigt lugnt och skönt Päivi: Utan dig tror jag inte att jag hade hittat rätt formuleringar i det där samtalet med sköterskan. Du är bara så himla bra
Fjällmor:
Skulle precis skicka sms då jag såg att du varit inne på forumet Tusen tack för allt stöd. Spar sms:et till nästa vecka istället Gablex: Tack för allt stöd och all peppning
(sen innan lillasyster blev till ). Idag har vi förberett oss på tvåbarnschocken genom att åka till IKEA (mannen körde Leia och mig i rullstolen) och studera hur det egentligen är att ha barn Varm kram från Nancy-
Gäst
Gratulerar till din fina kamp - och vilken smaskig seger du har tagit! 
Priset blir ju det finaste också - er lilla dotter!
8) 
- Demi Moore var definitivt långt borta!
Priset blir ju det finaste också - er lilla dotter! JAg kan väl säga att jag också fantiserade om någon vacker bild på en själv som gravid - jag vet inte om det var det faktum att jag aldrig så hela mig själv i spegeln nån gång som gjorde det... Men videofilmen från den sommaren är inte särskild kul att se: blek, fet, celluliter, osmidigNancy skrev:fick imorse ett infall och bad maken föreviga mitt tillstånd lite naturelle sådär... Hade nån idé om att jag skulle se ut ungefär som Demi Moore när hon höggravid poserade halvnaken på ett tidningsomslag... Jag vet inte om jag kunde se nån större likhet
8) - Demi Moore var definitivt långt borta!Stora Skrattungen 021126
Lilla Skrattungen 050731
Lilla Skrattungen 050731
-
Nancy
JennyH : Vi kände oss allt lite självgoda maken och jag för vi hade så himla trevligt tillsammans med Leia på IKEA. Hon åkte med mig i rullstolen eller så gick gick runt på porslinsavdelningen och gjorde precis som alla andra -lyfte på tallrikar, studerade dem och lade sen tillbaka dem. Vid kassan hörde jag en mamma som oavbrutet och i högt tonläge skällde och gnällde på sin son. Jag försökte se vad det var han gjorde men hur jag än letade hittade jag inget större brott än att han petade lite med foten i golvet så att vagnen han satt på rörde sig nån centimeter i sidled... 
Ebbab: Tack för din fina hälsning Skrattade gott i samförstånd åt din upplevelse av videofilmen på dig själv. Vi får trösta oss med att oavsett utsidan så är anledningen ganska underbart vacker
”Sagan om den lilla mamman i den stora vårdkarusellen del 3”
Mamman, pappan och storasyster vilade förnöjsamt i sin segerrusiga tillvaro. De tyckte att tiden som gått innehållit så många turer att de bara ville njuta av lugnet och av varandra. De tyckte att nu fick det allt räcka med spänning för snart skulle ju den riktigt stora händelsen ske.
Genom det fridfulla hushållet skar telefonsignalen genom luften. Mamman svarade och hörde rösten av läkaren i Göteborg. Han hade hållit sitt löfte till mamman om att bevaka luckor i Gbg trots att mamman intygat att det inte behövdes.
Nu fanns där en plats i Gbg (Mölndal) och det på samma datum som det ursprungligen var tänkt -24/7. Mamman reagerade med förvirring för nu blev det en anings för mycket att smälta på en gång. Läkaren gav mamman respit till dagen därpå.
Mamman ringde sin väninna som påminde henne om att lyssna till intuitionen. Mamman kom ihåg vad hon själv sagt till väninnan veckan innan -att hon i djupet av magtrakten inte trodde att det skulle bli någon resa till Värnamo denna sommar.
Ganska snart stod det ändå klart för mamman att hon ville prioritera den kortare resvägen hem från sjukhuset med en nyfödd lillasyster i bilen.
Mamman ringde till läkaren på Östra och förklarade varför hon inte verkat glad alls över hans fina förslag. Han sa att han räknat med hennes reaktion efter allt som hänt. Mamman bad honom framföra det varmaste tack till personalen i Värnamo för att de tänkt frångå sina rutiner för hennes skull.
Resten av eftermiddagen funderade mamman över den ironiska cirkel som verkade vara på väg att slutas. Storasyster skulle ha fötts med planerat snitt på Mölndal men istället blev det akutsnitt på Östra. Lillasyster skulle ha fötts med planerat snitt på Östra men det lutade nu åt planerat snitt på Mölndal. Ett snitt som kanske inte förtjänade att få kallas så vidare ”planerat” längre…
Men mamman gjorde som hon gjort tidigare, förlikade sig med tanken och såg att även om hon inte kunde räkna med att sista kapitlet var skrivet så var nu dagen för lillasyster ankomst ännu ett steg närmre.
Den stora vårdkarusellen blinkade denna gång mer åt det luriga och lite ironiska hållet men mamman blinkade bara sturskt tillbaks och tyckte att oavsett alla turer så var de sista ronderna hennes."
Kram från Nancy
: Vi kände oss allt lite självgoda maken och jag för vi hade så himla trevligt tillsammans med Leia på IKEA. Hon åkte med mig i rullstolen eller så gick gick runt på porslinsavdelningen och gjorde precis som alla andra -lyfte på tallrikar, studerade dem och lade sen tillbaka dem. Vid kassan hörde jag en mamma som oavbrutet och i högt tonläge skällde och gnällde på sin son. Jag försökte se vad det var han gjorde men hur jag än letade hittade jag inget större brott än att han petade lite med foten i golvet så att vagnen han satt på rörde sig nån centimeter i sidled... Ebbab: Tack för din fina hälsning
Skrattade gott i samförstånd åt din upplevelse av videofilmen på dig själv. Vi får trösta oss med att oavsett utsidan så är anledningen ganska underbart vacker ”Sagan om den lilla mamman i den stora vårdkarusellen del 3”
Mamman, pappan och storasyster vilade förnöjsamt i sin segerrusiga tillvaro. De tyckte att tiden som gått innehållit så många turer att de bara ville njuta av lugnet och av varandra. De tyckte att nu fick det allt räcka med spänning för snart skulle ju den riktigt stora händelsen ske.
Genom det fridfulla hushållet skar telefonsignalen genom luften. Mamman svarade och hörde rösten av läkaren i Göteborg. Han hade hållit sitt löfte till mamman om att bevaka luckor i Gbg trots att mamman intygat att det inte behövdes.
Nu fanns där en plats i Gbg (Mölndal) och det på samma datum som det ursprungligen var tänkt -24/7. Mamman reagerade med förvirring för nu blev det en anings för mycket att smälta på en gång. Läkaren gav mamman respit till dagen därpå.
Mamman ringde sin väninna som påminde henne om att lyssna till intuitionen. Mamman kom ihåg vad hon själv sagt till väninnan veckan innan -att hon i djupet av magtrakten inte trodde att det skulle bli någon resa till Värnamo denna sommar.
Ganska snart stod det ändå klart för mamman att hon ville prioritera den kortare resvägen hem från sjukhuset med en nyfödd lillasyster i bilen.
Mamman ringde till läkaren på Östra och förklarade varför hon inte verkat glad alls över hans fina förslag. Han sa att han räknat med hennes reaktion efter allt som hänt. Mamman bad honom framföra det varmaste tack till personalen i Värnamo för att de tänkt frångå sina rutiner för hennes skull.
Resten av eftermiddagen funderade mamman över den ironiska cirkel som verkade vara på väg att slutas. Storasyster skulle ha fötts med planerat snitt på Mölndal men istället blev det akutsnitt på Östra. Lillasyster skulle ha fötts med planerat snitt på Östra men det lutade nu åt planerat snitt på Mölndal. Ett snitt som kanske inte förtjänade att få kallas så vidare ”planerat” längre…
Men mamman gjorde som hon gjort tidigare, förlikade sig med tanken och såg att även om hon inte kunde räkna med att sista kapitlet var skrivet så var nu dagen för lillasyster ankomst ännu ett steg närmre.
Den stora vårdkarusellen blinkade denna gång mer åt det luriga och lite ironiska hållet men mamman blinkade bara sturskt tillbaks och tyckte att oavsett alla turer så var de sista ronderna hennes."
Kram från Nancy-
Gäst
Hmmmmmmm...
Den här bebisen trivs aaaningens mycket med action och drama, för att vi skall tro att hon har kommit hit för att lite stillsamt gå en hortonomutbildning, och sedan studera blommor och deras fortplantningsmekanismer i resten av livet... :-k
Vad blir det av henne, tro..?
Brandman?
Arkeolog i Egyptens Konungarnas Dal, där hon upptäcker en helt ny dynasti av faraoner, mitt bland kryllande skorpioner och förbannelser..?
Eller kanske blir hon en elitidrottare inom den nya spännande sporten som innebär bruk av fallskärmar, brädor, helikoptrar och snöklädda bergstoppar..?
Hmmmmmmmmm. Vi håller ögonen på familian ifråga, tror jag... O:)
Den här bebisen trivs aaaningens mycket med action och drama, för att vi skall tro att hon har kommit hit för att lite stillsamt gå en hortonomutbildning, och sedan studera blommor och deras fortplantningsmekanismer i resten av livet... :-k
Vad blir det av henne, tro..?
Brandman?
Arkeolog i Egyptens Konungarnas Dal, där hon upptäcker en helt ny dynasti av faraoner, mitt bland kryllande skorpioner och förbannelser..?
Eller kanske blir hon en elitidrottare inom den nya spännande sporten som innebär bruk av fallskärmar, brädor, helikoptrar och snöklädda bergstoppar..?
Hmmmmmmmmm. Vi håller ögonen på familian ifråga, tror jag... O:)
-
Gäst
Hej och hopp! 
Det vilas inte på några lagrar här inte! Så då är vi tillbaka på 24 igen då? Skorpion-måne, serru. Fint som snus (jag är ägare av en dylik måne...) även om känslolivet har en tendens att bli allt annat än jämntjockt och vardagsgrått. Det där kan du även dryfta med Päivi som är skorpa le solei. Ett visst mått av dramatik följer skorpans spår vare sig de vill de eller ej, haha! Men också mod, vilja och djupa insikter om människans alla tänkbara motiv och bevekelsegrunder. Mån-skorpan gör inget halvdant eller bara så där lite i farten. Allt eller inget.
Heja lillasyster!
Och kram till blivande storfamiljen.
Jannika
Det vilas inte på några lagrar här inte! Så då är vi tillbaka på 24 igen då? Skorpion-måne, serru. Fint som snus (jag är ägare av en dylik måne...) även om känslolivet har en tendens att bli allt annat än jämntjockt och vardagsgrått. Det där kan du även dryfta med Päivi som är skorpa le solei. Ett visst mått av dramatik följer skorpans spår vare sig de vill de eller ej, haha! Men också mod, vilja och djupa insikter om människans alla tänkbara motiv och bevekelsegrunder. Mån-skorpan gör inget halvdant eller bara så där lite i farten.
Allt eller inget.Heja lillasyster!
Och kram till blivande storfamiljen.
Jannika
-
Nancy
Päivi: 
Jo det blir onekligen spännande att se framöver Eller så förvånar hon alla storligen genom att bli rofylldheten själv JennyH: Ja "onödig vända" är sannerligen rätt uttryckt Tänk, inte bara en utan flera vändor via Värnamo innan man landar i ... Mölndal Kanske..typ. Jannika: Sörjde lite att detta med att slåss för rättvisa nu kanske inte blev lika aktuellt i och med (senaste) datumbytet men det du skrev lät ju onekligen spännande det med Tack