Magdroppar

[Ewa]

Den första forskningsrapporten kring (späd)barn och mjölksyrebakterier har nu kommit, men vi är ju några på forumet som sett till att ge våra små detta redan sedan tidigare .

TorsMammas råd om Lactiplus har nog flera av er sett. Själv har jag givit mina barn droppar som hittills fått köpas genom en återförsäljare av BioGaias produkter - och därför varit mer svårtillgängligt än t.ex. Lactiplus. Men sedan ett par veckor tillbaka samarbetar istället BioGaia direkt med Semper och dropparna hittas numer i välsorterade Apotek och heter just "Semper MAGDROPPAR - aktiv bakteriekultur" och kan användas på barn från födseln. Man ger 5 droppar per dag (kan blandas i mat eller dryck om man vill, eller som vi, ges på sked som de är) vilket ger 100 miljoner levande aktiva laktobacillus reuteri, som den goda mjölksyrebakterien heter.

Hjälper tarmfloran och motverkar därmed magont, men hjälper även vid allergier - jag använder den för att mina barn har problem med eksem.

Dessutom har studien visat att de blivande mammor med allergier som äter dropparna under graviditeten i betydligt mindre utsträckning får barn med alllergier, jämfört med de som INTE tog droppar under graviditeten.

[nilam]

Vet du om man kan använda dessa droppar på "stora" barn? Tänker på min lillasyster 22 år som alltid har haft problem med eksem.

//N

[TorsMamma]

Nilam, det är aldrig för sent att börja är min erfarenhet. Kanske vill hon även äta "Linfröolje kaplsar"? (jag äter även Efamol som är bra för huden, jättenattljus olja)

Har du läst trådarna om eksem och mineralolja? Tror faktiskt detta är superviktigt att göra även om man är känslig vuxen.

Hon har inget att förlora på att försöka tycker jag. Välj själv, droppar eller Lactiplus.

Tack goa Ewa för info!!

[Ewa]

TorsMamma .
Nilam: Håller med TorsMamma. Jag kastade alla mina mineraloljeprodukter förra året. Blev inte mycket kvar hemma, kan jag säga . Och visserligen har det tagit lite tid att hitta nya produkter, men det har jag nu - och min hud mår mycket bättre. Kontaktallergin runt ögonen har också försvunnit sedan jag slutade.

Barnens eksem gav sig inte 100% förrän de fick DermaSilk-kläder, som de sover i. Går även att ha under vanliga kläder. Men på natten återhämtas ju huden, så för våra barn räcker det bra att ha dem bara då. Jag var otroligt skeptisk till att det skulle fungera, men det GÖÖÖÖÖÖR det . Barnens allergiläkare tycker det är så synd att det inte kan klassas som medicinskt hjälpmedel, för då kunde de förskriva det på recept och det skulle bli betydligt billigare än det är att köpa själv. Inget svårt val för mig dock, klifria barn är värt MYCKET pengar! Det är alltså ett specialbehandlat medicinskt silke utan sömmar, som gör att huden inte alls retas. Har i studier visat sig ge bättre resultat än kortison, och det här förstör ju inte huden som kortison gör. Istället får kroppen själv chans att bygga upp sitt eget försvar. Bifogar länk till företagets hemsida: http://www.medeca.se/se/index.php

Kram Ewa

[nilam]

Tack Ewa och TorsMamma

Ska genast vidrabefodra till syrran

//N

[TorpSara]

Jo, det är LÄTT att hitta mineraloljefritt! BodyShop har aldrig haft det i någon av sina produkter. Jag köper deras kroppsmör (hampa eller shea) och tippar i lite gurkörtsolja från Crearome. Toppen för både mor&son.

[Ewa]

Jo, det är LÄTT att hitta mineraloljefritt! BodyShop har aldrig haft det i någon av sina produkter.

Du har helt rätt, TorpSara. Jag uttryckte mig lite luddigt. Men somliga - dock inte alla - eksemisar kan ha svårt med en del av det som är lätt att få tag på. Jag har själv svårt att tåla somligt i BodyShops sortiment, och det mesta i Weledas. Man får helt enkelt prova sig fram .

[Ewa]

Hej!

Av snålhet (fast tror faktiskt inte det är billigare när jag räknar efter) så köpte jag lactiplus till mig själv, istället för att ta av barnens magdroppar. Jag har intL köpt lactiplus eftersom det KAN innehålla spår av mjölkprotein. Men när jag läser noggrannare i innehållsförteckningen innehåller den ju inte lactobacillus reuteri, som ju är det som allergitesterna gjorts på. Ni som ger Lactiplus - har det alltid varit så, eller har de slutat med reuteri i? Någon som vet (TorsMamma...)...?

[TorsMamma]

OJ Ewa, vilken bra fråga... :-k

Jag minns bara att när allt om detta med lactobaciller var på tapeten (för mig ca. 8 år sen) så hade man separerat acidofilus från bifidus från streptoccus osv...

Så jag började ju med att äta just acidofilus för magen och sen fanns bifidus filen för tarmar osv...

Sen exploderade marknaden med "bacillpreparat" och med tiden kom jag fram till att just lactiplus hade de flesta baciller, de flesta "kombinationer av baciller" plus inulin som är deras mat så de "överlever" bättre i mage och tarm och på sikt även kan föröka sig.

Dessa magdroppar känner jag faktiskt inte till egentligen utan tipsar mest om för DU har sagt att de finns och jag körde dem på Tor som test. Jag försökte hitta lite info om just dropparna men tycker den var knapphändig. Så har du någon källa exakt på dessa magdroppar så tar jag gärna emot detta.
Eftersom jag aldrig varit känslig mot mjölk så funderade jag heller aldrig på om det innehöll just proteinet. Men kan inte påminna mig om att Lactiplus har förändrats över åren som jag har använt dem.

Blev du klokare? Inte jag

[Ewa]

Nej, inte riktigt jag heller... Vi diskuterar ämnet även under Allergitråden. Jag ska luska vidare lite till. Och att lactiplusen gör gott för magen råder det absolut ingen tvekan om. Vad jag är lite tveksam till är om den faktiskt är lika gynnsam för eksemisar. Jag har i vart fall märkt att när jag gjort uppehåll med reuteridropparna (2-3 mån i somras, för de var ju så fiiiiina, mina sötnosar), så kom eksemen tillbaka. Och när vi började med dropparna igen så försvann det. Magdropparna innehåller inte andra lactobaciller, BARA reuteri.

[Torspappa]

Ett litet inlägg i debatten...

Som ni säkert redan vet så föds vi alla med en steril tarm. De nyttiga tarmbakterierna överförs till barnet från modern vid förlossningen.
Tarmfloran växer sedan till och anses vara fullt utvecklad vid två års ålder.

Sedan gäller det att bibehålla denna goda bakterieflora. Inte minst för immunförsvaret, ca 80 % av våra immunförvarsceller finns i anslutning till mag-tarmkanalen.
Vår goda bakteriflora (som uppgår till ca 2 kg ) täcker tarmväggen och skyddar mot elaka bakterier både fysiskt och genom att konkurrera ut dem. Tarmfloran spelar också en viktig roll för upptagning av näring.

Nu har ju dock vår moderna livsstil och inte minst antibiotika gjort livet tufft för denna vår goda tarmflora....

Tillskott är därmed att rekommendera.

Mycket forskning har gjorts och det finns mycket pengar att tjäna. Olika forskargrupper har isolerat fram olika stammar av våra naturligt förekommande lactobaciller, de har sedan tagit patent på "sin" stam och livsmedelsföretagen betalar för att få använda dessa i sina produkter.

Det blir ju naturligtvis väldigt svårt att opartiskt säga vilken som är bäst, och förmodlingen finns det inte en stam som är bäst på allt....

För att en bakterie skall få kallas probiotisk krävs idag bland annat att den:
• klarar att överleva i en miljö med sur magsaft, starka gallsalter och effektiva enzymer
• kan etablera sig i tarmen för längre eller kortare tid
• kan motverka sjukdomsframkallande mikroorganismer på olika sätt
• ursprungligen härstammar från människan
• kan klara modern produktionsteknik och överleva exempelvis i livsmedel eller i tablettform.

Det kan inte nog påpekas att det är levande bakterier vi talar om, det är ju meningen att de skall leva och frodas för att göra nytta.

Jag är lite fundersam på produkter jag sett som bara sägs innehålla ett visst antal miljoner av någon lactobacillus utan att göra anspråk på att vara probiotisk eller att det är levande bakterier....
Är de inte levande eller om de inte klarar ovanstående krav så är de ju helt värdelösa!!!

Jag har ställt frågan till några forskare vid Inst f Livsmedelsforskn och de bekräftade att det inte finns några krav på att ange andelen levande bakterier.

Personligen föredrar jag att förena nytta med nöje, det vill säga: äta och dricka de produkter som finns bland mejeriprodukterna i livsmedelsbutiken.
Kapslar, tabletter och droppar är så tråkigt (och dyrt).
När det gäller våra små barn får vi ju ta till det som fungerar bäst...

[Fjällfolket]

åh TACK Torspappa!!!

=D> =D> =D> =D>

Stor tacksam och snöig kram
/Fjällmor

[blomman]

Sen är det ju viktigt att se till att de får rätt miljö att föröka sig i, de små bassiluskerna!
Om man proppar i sig dem, men äter fel, så har det ingen god miljö.
Mycket olösliga fibrer, linfrö-slem (ni vet det där som blir om man blötlägger linfrö över natten), så få försurande livsmedel som möjligt (och där ingår mjölk, men inte fil/yoghurt), så lite spannmål som möjligt etc.
De olösliga fibrerna bildar ett lager på tarmväggen där bakterierna kan frodas.

Jag har hört folk säga att man inte kan bryta ner "mellanväggarna" i en apelsin som om det vore något dåligt, men det där är ju olösliga fibrer, perfekt!
Hela frön är också suveränt!

Vi har också köpt semepers magdroppar. Mira blev ju botad från sitt eksem vid 1,5 års ålder på två (2!) veckor med mjölksyrebakterier (men inte såna här droppar). Då hade studien precis kommit igång och man hade ännu inga säkra resultat, men vi körde ändå! Hellre det än kortison!

Jag tror det blir svårare desto äldre man blir, tar man det så tidigt så är det lättare. Jag är ju mycket, mycket bättre numera, men inte helt bra..
Tänkte på din syster Nilam, det kan nog ta en stund för henne..

[Ewa]

Japp, ni har nog alla rätt. Spelar nog mindre roll vilka, bara de gör jobbet. Intressant i sammanhanget är att man i studier sett att barn som senare uppvisar allergi redan vid födseln uppvisar en annan sammansättning av tarmfloran än icke-allergiska barn.

Vill man fördjupa sig, klistrar jag in en artikel av Bengt Björkstén (Professor i allergiprevention på KI), hämtad från Barnläkaren, nr3/07:

Intresset för probiotika har ökat närmast explosionsartat under de senaste tio åren.Man kan idag köpa olika ”hälsofiler”, juice, tabletter och droppar med probiotika. Tyvärr har antalet kontrollerade studier som dokumenterar kliniska effekter av probiotika inte ökat lika kraftigt. sammanhanget är att mycket av utvecklingsarbetet görs av livsmedelsindustrin,som sällan har någon större erfarenhet av kliniska prövningar. Det finns dock åtskilliga goda studier med några bakterie-stammar, framförallt med mjölksyreproducerande bakterier, främst laktobaciller. Sådana bakterier finns normalt i tarmen hos alla däggdjur och åtskilliga andra ryggradsdjur.De finns inte bara i mjölkprodukter,som man skulle kunna tro av namnet,utan även och kanske framförallt i till exempel råa grönsaker och kött.
Vi har en lång historia av samspel med laktobaciller. Det är faktiskt rimligt att säga att hela vår evolution till människor har skett i närvaro av lakto-baciller! Andra bakterier som kan dyka upp som probiotika,men som knap-
past har dokumenterats kliniskt, är bland annat stammar aventero-kocker,E.coli och Sacharomyces.

Förkortar diarréperiod
Laktobaciller är i det närmaste apatogena och har getts i stora doser till och med till nyfödda och till patienter med immunbrist. De har prövats vid många kliniska tillstånd (tabell 1). Den bästa dokumentationen av gynnsamma effekter på barn gäller infektiös diarré. Tre metaanalyser
sammanfattar ett tjugotal studier och visar att diarréperioden förkortas med cirka ett dygn i genomsnitt.Studierna omfattar både barn som enbart behandlats på sjukhus för sin gastroenterit, alltså tämligen svåra fall, och barn som behandlats i öppen vård.
Diarré är en välkänd, relativt vanlig komplikation av behandling med bredspektrumantibiotika. Orsaken anses vara att sådana antibiotika inte bara slår ut patogener utan också har stora effekter på den normala tarmfloran.Det är kanske därför inte förvånande att probiotiska laktobaciller
som ges före antibiotika tycks minska risken för uppkomst av diarré.Däremot saknar probiotika dokumenterade effekter vid behandling av antibiotikainducerad diarré. Samma ”ekologiska resonemang”ligger bakom studierna av probiotika som profylax mot turistdiarré. Det finns en hel del
som talar för en skyddande effekt,men fler studier behövs.

Studier under de senaste åren visar att sammansättningen av tarmfloran skiljer sig mellan allergiska och icke allergiska småbarn.Man har till och med i prospektiva studier visat att det finns skillnader mellan grupperna redan under den första levnadsveckan,alltså innan de utvecklat kliniskt manifest allergi. Fynden väckte stort internationellt intresse.Flera kontrollerade studier med några olika laktobacillstammar visar en viss lindring av spädbarnseksem. Däremot saknas dokumenterad effekt av sådan eksembehandling hos barn äldre än två år och vuxna.

Uppmuntrande allergistudie
Det finns idag åtminstone tio pågående eller publicerade studier som behandlar ifall allergi kan förebyggas genom tillförsel av probiotika från födelsen.En första studie från Finland år 2001 visade en halvering av eksemincidensen under de första två levnadsåren hos barn som fått lakto-
baciller jämfört med den placebobehandlade gruppen. Studien fick dock en hel del kritik och lika gynnsamma resultat har inte kunnat upprepas.
Två andra studier visar också en viss förebyggande effekt,medan en studie var negativ.Det är intressant att i de tre studierna som visade en förebyggande effekt gav man också den gravida mamman laktobaciller under den sista graviditetsmånaden, medan laktobacilltillförseln i den negativa studien var begränsad till barnet. Ännu är det för tidigt att dra några bestämda slutsatser av de här studierna, utan slutsatserna får vänta
tills resultaten av övriga sex pågående studier blir kända. Det är dock uppmuntrande att i en av studierna var IgE associerat eksem vid två års ålder betydligt ovanligare hos barn till allergiska mödrar om mammorna fått laktobaciller under sista månaden av graviditeten.En uppföljning planeras för att belysa om de här barnen också har färre luftvägsallergier när de börjar skolan. Man vet sedan länge att många individer med laktosin-
tolerans kan tåla åtminstone måttliga mängder syrad mjölk, trots att större delen av laktosen finns kvar i produkten. Toleransen är kanske inte så förvånande med tanke på att laktobaciller dels innehåller laktas som
spjälkar laktosen,dels förbrukar mjölksocker.

Två nya studier har särskilt intresse ur pediatrisk synpunkt.
Weizman och medarbetare redovisade år 2005 i Pediatricsen kontrollerad studie där 200 spädbarn i åldern fyra till tio månader fick antingen en stam av laktobaciller (L. reuteri),bifidobakterier (B.lactis)eller placebo under tolv
veckor. Barnen som fick laktobaciller hade signifikant färre frånvarodagar från dagis, färre feber- och diarréepisoder, diarré och färre antibiotikakurer. Bifidobakterier hade inte samma gynnsamma effekt. Intresset för probiotika har ökat explosionsartat det senaste decenniet och en uppsjö av produkter med de hälsosamma bakterierna finns att köpa.

PROBIOTIKA
I den andra studien, från Italien, jämförde Savino och medarbetare effekten av en laktobacillstam med simetikon vid spädbarnskolik och rapporterade överlägsen effekt, mätt som skrikperioder,av probiotikatillförseln.
Det finns också indicier på att probiotika kan vara gynnsamma vid urinvägsinfektioner men det behövs ytterligare studier innan man kan dra några säkra slutsatser. Det återstår mycket arbete innan man har kartlagt tarmfloran hos friska och sjuka människor.Men det är rimligt att förmoda att studier av vår ”inre miljö”och det ekologiska samspelet i tarmen kommer att visa sig ha stor klinisk betydelse i framtiden. Vägen dit är lång, men redan idag finns det anledning att misstänka ett samband mellan
förändrad tarmflora och diverse ”vällevnadssjukdomar” såsom allergier, autoimmun sjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom och fetma.

[Ewa]

Inte helt på samma tema, men ändå åt det hållet - dvs gynnsamma bakterier - står om i artikeln om att man nu kommit honungens nyttigheter på spåren:
http://hd.se/skane/2008/08/12/helsingbo ... har-loest/