Hur stimulera joller?

[Lillsprudlis]

Hej och vilken intressant läsning

Våran lille Victor är 4 1/2 månad. Alltid sovit på mage och är gärna på mage även dagtid. Är stark i nacken sedan födseln och kunde innan 4 mån rulla från rygg till mage i ett nafs, dock enbart från vänster sida. Rullar ännu inte från mage till rygg. Dessutom vill han gärna sitta upp just nu. Sover 11 timmar natt och tre lurar varje dag.
Det han däremot inte gör, det är att jollra. Har bara hört honom säga "gao" en gång och vid ett tillfälle när han skulle somna en kväll då han låg och småjollrade för sig själv i 3 minuter. Annars bluddrar han gärna med sina läppar, så det dregglas en del . Men även detta sker inte dagligen utan bara någon gång då och då. Men ljud från tungan, om man säger, nej.
Jag vet att man kanske inte ska oroa sig, man hör ju att barn är olika och utvecklas i olika takt etc. Men jag kan inte undgå att bli just orolig. Det står ju överrallt att "nu när barnet är 2 månader jollrar det", "prata till barnet så får du svar" och "nu vid 4-5 månader hörs vokaljud". Men inget av detta stämmer. Jag pratar mycket med honom och vi sjunger och vi kan dansa. Får till nära möte och ögonkontakt i samband med varje blöjbyte. Men det är sällan som man får hans uppmärksamhet genom att prata till honom eller att sjunga till honom. Om jag däremot gör ett brummljud med läpparna (pluddrar) då regarera han och tittar med stora ögon, koncentrerat.Man kan se hur han gärna vill göra likadant. Jag har varit tyst och inväntat "svar" men inget ljud kommer, bara tystnad.
Nu känns det som om jag väntat länge nog för att ställa frågan. Vad kan jag göra för att underlätta för honom? Borde jag stänga av radion på dagarna för att inte ge honom så mycket röster hela tiden? Eller finns det något annat knep. Jag längtar så mycket efter att få mer respons än de härliga leendena.
Till råga på allt har jag en syster med en son som är en månad yngre än min och han jollrar konstant, vilket min mor inte är sen att påtala varje gång vi talas vid. Jag vet att man inte ska jämföra, Victor kan ju annat, men ändå, det gör ont i mammahjärtat

Kanske ställer jag min fråga på fel forum, kanske borde jag inte vara orolig alls, men jag vet inte vad jag borde förvänta mig.

Stor kram
Yvonne

[LindaVega]

Hej

Vet inget alls kring detta egentligen, så jag hoppas att någon som VET kan svara mer utförligt. Men jag känner i viss mån igen mig i det du skriver. Vega var en jättetyst bebis, visst hon log och gurglade en del, men periodvis var hon tyst flera dagar. Jag frågade på BVC och de gjorde en extra hörselkontroll när hon var 6 månader (för att lindra min oro) men hörseln var fin. När bebisar tystnar kan det ibland bero på just hörselnedsättning var det svar jag fick då. De sade också att det var väldigt individuellt när/hur bebisar komminucerade med omvärlden.

Vega är fortfarande en relativt tyst tjej ( nu är hon 19 månader) Hon har vädligt fin ordförståelse men säger bara enstaka ord själv.

Linda

[Hege]

Jollring vet jag inget om - men jag kan svara på hur IAHP arbetar för att stimulera prat hos barn som inte kan prata.

Och jag vill säga att även 4 månaders gamla barn har en större ordförståelse än vi är vana att tro. Så prata till barnen som om de förstår (använd ord och begrepp som är relatert till barnets dagliga liv), och barnen vill förstå mycket mer än vi tror.

Linda Vegas 19 månaders har ett jättestort ordförråd redan - inuti sig. Nu ska vi få det ut!

Här kommer lite på norska, skrik ut om det är ord ni inte förstår. Kom i håg att detta är riktad til föräldrar till barn som har skador i hjärnan. Jag säger INTE att detta gäller era barn, men här kan man ju hämta lite tips.:

Hva du trenger å vite om kommunikasjon:

1. Alle barn önsker å kommunisere
2. Hver eneste lyd barnet lager er språk.
3. Selv om du ikke kan forstå barnets språk, så pröver han å snakke med deg.
4. Hvis barnet kunne snakke perfekt, så ville han gjöre det.
5. Mange barn med skader i hjernen har store problemer med å snakke fordi de har problemer med pusten.
6. Mange barn med skader i hjernen har store problemer med å snakke fordi de blir forstyrret av hverdagslige lyder, og dette påvirker muligheten deres til å finne igjen de ordene de behöver.
7. Mange barn med skader i hjernen har store problemer med å snakke fordi de har store vansker med å organisere det de vil si.
8. Når du vil ha svar fra barnet, så gi ham tid til å forberede seg slik at ha kan lage en lyd eller si et ord.
9. Barn med skader i hjernen blir frustrerte når de ikke kan snakke, og dette kan före til adferdsproblemer.
10. Barn som enda ikke kan snakke eller snakke bra, kan kommunisere ved å peke på, eller se på skriftlige alternativer.



Hva man skal gjöre med hensyn til kommunikasjon

1. Inkludér barnet i alle samtaler.
2. Gi barnet valgmuligheter til å svare gjennom hele dagen (slik som ”Vil du ha et eple eller en päre?)
3. Lytt oppmerksomt til barnet.
4. Vent på svar fra barnet, det kan ta noe tid for ham å svare.
5. Når barnet lager en lyd eller sier et ord, så gi ham et svar tilbake.
6. Akseptér hans måte å snakke på som det beste han kan for öyeblikket.
7. Hvis barnet ikke kan snakke, eller snakker dålig, så tilby ham en plakat med valgmuligheter til hjelp for ham når han skal kommunisere (slik som en plakat med JA og NEI på)
8. Når du ikke forstår barnet, forsök å tyde hva det er han vil si gjennom å la ham peke på eller se på plakaten med valgmuligheter.
9. Tilby et stille miljö så det blir lettere deg og barnet å kommunisere.
10. Gi barnet nok tid til å fullföre det han vil si.



Hva man ikke skal gjöre med hensyn til kommunikasjon


1. Ikke ignorér barnet når han pröver å snakke.
2. Ikke tillat andre å ignorere barnet når han pröver å snakke.
3. Ikke avbryt barnet når han snakker.
4. Ikke be barnet om å gjenta det du nettopp sa.
5. Ikke be barnet om å gjenta det han nettopp sa.
6. Ikke korrigér eller kritisér barnets språk.
7. Ikke sett barnet i en situasjon der man må snakke. (For eksempel: ”Si adjö til doktoren” eller ”Si frem diktet ditt til bestemor”.
8. Ikke spör de samme spörsmålene om og om igjen. (For eksempel: ”Hvor gammel er du?” eller ”Hvor er pappa?”).
9. Ikke imitér barnet.
10. Ikke skynd på barnet når han snakker til deg.





IAHP ber också föräldrar ta tag i en särskilld ljud som barnet gör, till ex. mmmm, och döper det, så barnet förstår, om till mamma. Varje gång barnet säger mmmm , så kommer mamma farande, och "svarar" barnet. "Ja, du ropte på mamma? Nu är jag här!". Eller ljudet uuuuh blir hädanefter att betyda upp, så varje gång barnet säger detta ljud, så lyfter mamma upp barnet. "Jasså, du ville upp? Ja, da lyfter vi dig!" På detta sätt fattar barnet hur språket kan användas. I början kan det bli ett förfärligt farande och lyfatande, men det stimulerar barnet att använda språk.

I några fall kan det vara muskulatur rundt och i munnen som är svag, om barnet inte lagar ljud, så kanske det kan härma lite tungsträckning, blåsing, växling mellan A och O (utan ljud)...

Detta är vad jag kommer på i farten. Min dotter pratade inte alls mycket innan vi började med ett särskillt andningsprogram, men när hennes hjärna bara fick syre, så kom orden med rekordfart.

Kram! Jag svarar gärna på mer.

[Lillsprudlis]

Tack Hege och Linda

Känns mycket bättre . Jo, jag är noga med att titta och svara honom om det kommer något ljud och då brukar han svara med ett leende. Visst, vi har tänkt på hörseln men den verkar det inte vara fel på.
Det kanske är så att han är "en sån' sort" bara. Hans pappa är också en man som inte pratar mer än han behöver , medans jag kan hålla låda både länge och väl (kanske lite för mycket enl. en del )
Ringde faktiskt BVC idag och hade tur att få prata med en som jobbat några år. Hon kunde också lugna. Hon trodde att Victor just nu är så upptagen med annat. Det kan ju vara sant, han rullar ju i ett nafs från rygg till mage och har precis fått korn på att äta. Smackas gör det så överläppen försvinner in i munnen .
Jag är tacksam över att ni ville ta tid att svara oss och jag ska rapportera på denna tråd hur det går. När jag gjorde en sökning så fann jag inget om just joller, så det kanske behövs.

Stor kram
Yvonne

[K-ina]

Tycker att man kan hämta hur mycket tips som helst från din lista Hege - listan känns allmängiltig även för barn som inte är hjärnskadade... Jag kommer att spara listan och dela med mig av den när jag träffar föräldrar och barn på biblioteket. I samtal med nyblivna föräldrar försöker vi som arbetar med barn, språk och böcker att uppmuntra till precis det som din lista innehåller.

Mina tips: Lugn och fin - jämför inte med din systers bäbis! BVC har rätt - barnet har fullt upp med annat! Rulla runt! Fattar du vad mycket energi som går åt till det??? (Kan din systers lilla unge rulla runt? )

Saker som jag tycker du kan göra: Kommunicera - med all inspiration från Heges lista! Inför social delaktighet samtidigt som du benämner det ni gör tillsammans. Visa honom det vackra här i världen! En ljus som lyser i mörkret! Prata om hur vackert det är! Sjung sånger - gärna med rörelser till så det "sätter sig i kroppen"! Hissa upp i full fart och sjung UPPÅT, UPPÅT, UPPÅT och sen ner med orden NEDÅT, NEDÅT, NEDÅT!!! Ditt barn gillar vilken melodi som helst musikaliskt framförd eller inte! Gör roliga pruttljud på lilla magen när ni byter blöja! Killa under lilla foten... Peka på en bil och brumma mm mm. Det soliga leendet är lillkillens "svar" till dig - han kommunicerar redan!!!

[LindaVega]

Inser att vi gör "alla rätt" enligt listan. Ja vi har ingen skylt/plakat, men i övrigt. Vi inkluderar Vega i våra samtal. Ger henne valmöjligheter, lyssnar noga, ger henne tid. Hon är hemma med en av oss på dagarna, så miljön är lugn och skön.

Vega kan i dagsläget säga mamma-pappa-titta och nej.

Vi förstår ju oftast vad hon menar även om hon inte pratar med ord, dvs hon pekar på vad hon vill ha, och vi bekräftar genom att säga. Är det boken du vill ha- varsågod..Är vi ute går hon fram till gungan om hon vill gunga, till rutschkanan om hon vill åka på den, till vagnen om hon vill gå hem. Jag brukar upprepa. okej du vill gunga, då gör vi det.

Hon är suverän på att peka ut saker i sin omgivning. Vi har en bok med massor av olika saker i. Hon pekar lätt ut alla olika djur, klädesplagg, kroppsdelar osv.

Är lite osäker på vad vi ytterligare skulle kunna göra. Är inte ett dugg orolig, men naturligtvis hade det varit roligt om hon hade kommit ett steg vidare med talet.

Linda

[Lillsprudlis]

Tack K-ina

Jo, du har rätt. Man ska inte jämföra och ärligt, jag vet inte om min systers kille kan rulla runt. Jag tror inte det. Det går nog åt en del energi, kan jag tänka. För så fort man lägger honom på rygg så ska det rullas över på mage, snabbt går det. Han har fått "korn" på det som Anna skulle ha sagt. Idag när vi hade honom på bordet på mage när vi åt (tur inte BVC ser nåt' ) så började han rotera.Nu får man hålla i tallriken och maten

Ikväll vid skötbordet så fick vi till ett sådant där nära möte . Han lyssnar med stora ögon, tar på min mun och så ser man hur hans lilla tunga går där i munnen och han vill liksom säga något med det blir inte så mycket ljud. Annars är det mycket Öh,öh, öh, öh hela tiden. Men det är väl hans sätt att prata just nu.
Jag är av naturen en sådan sort att jag värdesätter "närvaro" otroligt högt (är ju sjuksköterska ). Närvaro är också ett sätt att visa respekt och att låta någon få vara nära i ro, som jag säger. Det tänker jag ofta på och det måste få ta tid, hur lång tid som helst faktiskt.

Jag är så tacksam och min man me' för alla goda råd och värdefulla samtal här på detta forum. Jag tar till mig och ska använda de redskap ni föreslagit. Här ska sjungas ännu mer {|=

Linda, tack för att du delar med dig.

Kram, kram
Yvonne