Att vara bestämd samtidigt som man är förstående, hur?!

[mamma63]

Min son (nyligen fyllda 3 år) har visat tecken på självständighet i flera månader nu. Mitt problem är att jag är inkonsekvent och osäker, (vilket måste göra honom förvirrad ), och därför behöver tips om hur jag ska kunna vara bestämd samtidigt som jag visar förståelse för hans känslor och respekterar hans vilja!
(Har läst i barnaboken och även här i forumet, men är fortfarande oförmögen )

Här är ett exempel,
Läggdags,
Simon tittar på Pippi,
mamma säger att efter det här avsnittet så ska vi borsta tänderna och läsa saga för du måste lägga dig nu,
det blir gråt och skrik när mamma säger att han stänga av Teven,
Simon: jag vill se mer,
mamma: jag vet, du älskar Pippi och vill se mer, men du får göra det imorgon för nu ska du sova,
ännu högre protester,
mamma ger efter!

Samma scenario utspelar sig när vi ska hem från lekparken, eller i samband med ensamlek, påklädning eller när vi handlar mat och han vill ha kakor, jag brukar oftast i förväg talar om vad som gäller och vad som ska ske.
Vad göra?

[Sarika]

Hej
jag föreslår att du går i pakt med barnet ännu mer än vad du nu gör och sedan genomför det du bestämt. Om du inte genomför det du sagt så vet han ju inte vad som gäller.

Bli lika ledsen som honom "ååå jag vill också se pippi, men nu är pippi så trött så hon måste sova, snyft snyft, men vi kanske får se henne imorgon när hon är pigg igen" och säg sedan hejdå till pippi och gör det ni ska med entusiasm. Låt det sjunka in, gråter han så kan du också gråta över pippi. Det viktiga är att han känner sig förstådd.

Läs också om att gå i pakt med barnet (här på sidan) där finns många bra exempel.