Hej!
Jag har en liten son på snart 7 veckor (imorgon) som jag nu satt igång SHN-metoden på och det går så där. Ikväll är fjärde kvällen. Vi gjorde mycket samtidigt när vi började då vår son hittills aldrig sovit i egen säng (men förstås gott i vagn under promenaderna). Nu blev det för varmt för honom i vår säng (trots eget täcke etc) och sömnen är katastrofal både för honom och mig med massor av småätanden som blir allt fler inte färre.
Så i måndags startade vi alltså. Standardmodellen med 2 vaken + 2 sömn så långt det gick och fem mål per dygn, 6.30, 9.30, 13, 17.30 och 24 på natten.
Vi använde standardmodellen med framgång de första tre veckorna då han åt punktligt var fjärde timme och jag tänkte "detta var ju inte så knepigt" men så vid månadsgränsen la han plötsligt till ett natt mål istället för att ta bort ett, sedan gjorde han morgon tidigare och tidigare och ja, behöver jag fortsätta...? Mamma var ett vrak! Nu tillbaka till struktur alltså!
Mitt första problem är att han verkar ha ett väldigt litet sömnbehov. Jag räknade nogrannt ett par dygn innan jag satte igång och han sover 14 h per dygn. När jag sedan gjorde schemat ville jag likväl lägga till marginal och gjorde det för 15 h och 20 min sömn. (Han bör ju vid sin ålder sova 16 h).
Vi vill att han sover 20.00-24.00 och 0.30 (ca efter mat) till 6.30.
Den första natten sov han 21.15 till 24.00 (då väckt) och 0.50 till 4.10 låg sedan avslappnad och dåsig men kom inte till ro eller somnade om fram till 6.15 då jag till sist tog upp honom och gav mat. Dagen efter blev bra men med hårt jobb att hålla honom vaken och glad, väcka efter klockan. Jag var dödstrött men motiverad!
Andra natten hade pappa och den blev stökigare. Somnade 21.20, vaknade 21.50 och ville inte somna om, förtvivlad, togs upp 23.30 då pappa inte stod ut längre och jag matade och la igen 0.30 då han somnade direkt och sov till 4.30 - 4 h i sträck är det längsta han har sovit i sitt liv (nattens lilla seger). Sedan skrek han tills pappa tog upp honom och la honom på sitt bröst, lugnade och sedan ner i vagnen igen, två gånger. Vid sex vaknade jag och tog över, vagnade honom till 6.30, han var tyst och lugn men inte i närheten av att somna om. Igår var så jobbig för oss alla, mest för lillkillen. Det kinkades och han hade haft svårt att äta, åt när hungern var som störst blev sedan arg när jag trugade. Vi var tvugna att rucka på programmet och lägga in 20 min "power-nap" två gånger för att att få honom att funka. Dock kom vi i fas för kvällen och han kom mycket trött och mätt igår i säng prick 20.00 och var tyst och lugn 20.20 med ett sista "fråga" 20.30 och sedan tystnad. Han sov tills väckning 24.00 utan pip, åt duktigt, somnade om 0.45. Vaknade 4, somade om till 4.30 och kunde sedan inte sova om inte jag vagnade 30 s-1 min var tionde minut. 5.40 vaknade han helt och var full av frågor. Helt rabiat faktiskt och när jag fick honom lugn 6.10 fick morgonen börja. Han var hungrig men inte panikhungrig, kunde bara inte komma till ro igen.
Idag har varit än värre, han är stört omöjlig att väcka vid klockslaget, somar "stående" och jag känner mig otroligt grym. Så plötsligt vaknade han vid lunchpromenaden (11.30-13.00 han ska sova till 13.30) efter en halvtimme och var vaken i två timmar, först arg men efter "stödmat" nöjd och pigg. FRörst blev jag förtvivlad men sedan kom jag att tänka på mitt schema som är för 15 h och 20 min när han bara vill sova 14 h. Nu ruckade jag på resten av dagen för att möta hans 14 h och nu somnade han (eller blev lugn snabbt) direkt när jag la honom 20.10. Nu håller vi tummarna för natten!
För imorgon har jag skrivit om schemat efter 14 h sömn med 5 mål plus nattslurk. Vet att man ska låta det sätta sig men tror att jag gjorde fel från början.
Mina frågor är, Vad gör man när barnet är lugnt, ligger avslappnat och blundar men omöjligt kan somna om? Jag kan ju inte vagna med kraft som om han gallskrek och rör jag inte vagnen så börjar han gråta. Det är ett knepigt mellanläge. Så har det nu varit de två sista timmarna innan "morgon", de som han så väl behöver för att vara människa kommande förmiddag.
Nog för att han bara vill ha 14 h sömn just nu, men för att det är så idag betyder ju inte det att det är en sanning om en vecka. Jag behöver hjälp av en/ett par erfarna mammor här. Hur gör man?? Han har ju varit så oerhört trött de här tre dagarna och jag blir orolig att jag stör honom i hans utveckling? Han orkar inte upptäcka världen, han orkar knappt äta när livet är så här snett.
Idag har jag varit så otroligt tvivlande på det jag håller på med, är det värt det? Gör jag rätt? Varför blir det inte bättre? Trodde att det skulle bli märkbart "lättare" men dag tre var klart värst hittills.
Nu piper han igen, sov visst inte ännu. Ikväll är motivationen låg och stöd från vänner med barn får jag inte. De anser att man inte kan ställa om bebisar, de måste få "styra" och det är endast tur eller otur om man får ett barn som sover om natten eller inte. Och så ska man "lida för sitt barn".
Tacksam för peppning och lite svar om någon har några.
ledsen bebis-mamma
7 veckor och litet sömnbehov - vad göra?
Hej! 
Välkommen hit och grattis till er start på det nya livet! Ni är på rätt väg, misströsta inte. 
Rom byggdes inte på en dag du vet... 
Några saker först:
Han "vill" ingenting och "har" ingenting. Han vet inte vad han vill och hur det ska vara här i världen. Mao han har inte litet sömnbehov etc, han har bara inte kommit in i gängorna ännu (de har ju varit ur led hela hans lilla liv hittills).
Min tanke när jag läser ditt inlägg är att tagga ned kontrollen och schemat en aning. Även om jag inte alls håller med dina vänner 
så kan det ibland finnas gyllene medelvägar.
Tänk lite mer marginalkvart och marginalhalvtimme, se det inte som något misslyckande. Se det som en förbättring jämfört med tidigare. Ni är på väg mot ett mål - det behöver inte infinna sig per omgående.
Tror att du/ni blir för pressade annars, men det är bara min teori.
Försök först få ordning på matningen på dagtid. Även om ni inte fixar 2+2 så är 1,5+1,5 helt okej och förlänga successivt. Annas standardmodell är en riktlinje, därmed inte sagt att man lyckas till punkt och pricka första veckan. Det hela är en process. Var inte otålig, se långsiktigt.
Vi körde hela tiden med 1,5+1,5 med vår kille de första månaderna och det funkade utmärkt för oss. Han orkade inte vara vaken 2 timmar, då ursäktade jag mig med att han var för tidigt född men kanske var det bara så...?
När ni fått ordning på ätandet på dagtid så kommer mycket att trilla på plats. Jag tycker att det är helt rätt tänkt att lägga honom i tid på kvällen och ge ett nattmål i sömnen (som ni bestämmer, inte han) och sedan sikta på 6 timmars sammanhängande sömn vilket ganska snabbt blir 8 timmar.
Vargtimmesmålet kan vara jobbigt att komma över men det går.
Förutsättningen är att han ska ha ätit rejält hela dagen och vara mätt, sedan är det mest Attityd och Besked.
Jag ska PM:a dig ett meddelande från en forumist som jag hade mycket glädje av!
Lycka till i natt nu! Ni är så duktiga!
Välkommen hit och grattis till er start på det nya livet!
Ni är på rätt väg, misströsta inte. 
Rom byggdes inte på en dag du vet... Några saker först:
Han "vill" ingenting och "har" ingenting. Han vet inte vad han vill och hur det ska vara här i världen. Mao han har inte litet sömnbehov etc, han har bara inte kommit in i gängorna ännu (de har ju varit ur led hela hans lilla liv hittills). Min tanke när jag läser ditt inlägg är att tagga ned kontrollen och schemat en aning. Även om jag inte alls håller med dina vänner så kan det ibland finnas gyllene medelvägar. Tänk lite mer marginalkvart och marginalhalvtimme, se det inte som något misslyckande. Se det som en förbättring jämfört med tidigare. Ni är på väg mot ett mål - det behöver inte infinna sig per omgående.
Tror att du/ni blir för pressade annars, men det är bara min teori.
Försök först få ordning på matningen på dagtid. Även om ni inte fixar 2+2 så är 1,5+1,5 helt okej och förlänga successivt. Annas standardmodell är en riktlinje, därmed inte sagt att man lyckas till punkt och pricka första veckan. Det hela är en process. Var inte otålig, se långsiktigt. Vi körde hela tiden med 1,5+1,5 med vår kille de första månaderna och det funkade utmärkt för oss. Han orkade inte vara vaken 2 timmar, då ursäktade jag mig med att han var för tidigt född men kanske var det bara så...?
När ni fått ordning på ätandet på dagtid så kommer mycket att trilla på plats. Jag tycker att det är helt rätt tänkt att lägga honom i tid på kvällen och ge ett nattmål i sömnen (som ni bestämmer, inte han) och sedan sikta på 6 timmars sammanhängande sömn vilket ganska snabbt blir 8 timmar.
Vargtimmesmålet kan vara jobbigt att komma över men det går.
Förutsättningen är att han ska ha ätit rejält hela dagen och vara mätt, sedan är det mest Attityd och Besked.
Jag ska PM:a dig ett meddelande från en forumist som jag hade mycket glädje av!
Lycka till i natt nu! Ni är så duktiga!
Mamma till två Barnaboksbröder (d v s standardmodellade): födda 2004 och 2006. 
