Jag brukar roa mig med att sy sk waldorfdockor till glada och nöjda vänner, bekanta och även okända. igår hade jag gjort en ny docka, mest på skoj, dockan hade inga kläder, inget hår, bara ögon och mun när sonen får syn på henne, för det var en hon i hans ögon.
Jag frågade lite vem dockan var, och fick följande svar
Mamma hon heter Stickan, hon vill ha brunt hår mamma, med flätor. Sen vill hon ha kläder, för hon fryser mamma,
jaha sa jag, vad vill hon ha för kläder då?
En klänning mamma, en blå klänning.
Sonen letade i tyglådan, men hittade sedan ett lila tyg,
det här ska bli klänning.
När sedan Stickan fått klänning och hår blev det värsta kramkalaset. Hon har nu blivit väl omhändertagen av sin nya pappa.
Hon får sova i säng, blir buffad som lillasyster, äter gröt som en skogshuggare, och hon är allmänt väldigt uppassad.
Tänk vad så lite kan göra mycket
8)
Hur ska han göra 