Är ny här
Har en liten flicka på 2.5 år samt två tvillingpojkar, enäggstvillingar födda i v35+1, börjar bli mer och mer orolig för tvillingarna.
De var stora vid födseln ca 3 kg st trots att de är tidigt födda. De vårdades på neo pga div komplikationer i ca 3 v. De var hela tiden väldigt trötta, sondmatades mest och sov nästan dygnet runt. Vaknade ibland inte vid mattillfällena. Läkarna sa att detta berodde på att de var för tidigt födda. När vi var hemma så började vi omgående med matschema och nu hade de lärt sig hålla sig vakna länge nog för att dricka själva, allt rullade på och månaderna gick. När de närmade sig sex månader började jag oroa mig för att de ej börjat greppa leksaker o dyl, de kunde dock båda vända från mage till rygg, BVC sa avvakta.
Vid 9 månader kunde TV 1 fortfarande inte greppa så bra. Fick då remiss till barnspecialist som konstaterade att de är sena grovmotoriskt och att vi ska träffa en sjukgymnast. Det var allt. Jag sa att jag upplever att de är som ca 7 månaders barn i utvecklingen, han höll med men sa inget mer.
De är nu snart 1 år gamla. De kan inte:
Gå
Stå upp, har sk spagettiben
Åla eller krypa
Sätta sig upp (de kan sitta en liten stund själva om jag sätter dem upp, fast vingligt)
Äta annan mat än slät purread mat
De har inte kommit i separations fasen
Verkar inte förstå ord
Tvilling 1 säger saker såsom baba mama didi osv, TV 2 pratar inget, skriker bara läten.
Ingen av dem har tänder ännu.
De kan nu båda pincettgreppet och föra leksaker till munnen.
Ursäkta om detta blev långt, ville skriva av mig. Känner mig stressad och otillräcklig över detta och är rädd för att det är min otillräcklighet som gör att de inte utvecklas.
Vad tror ni?
